Dag tre och fyra med nya sydis

Posted on by
Reply

Idag medgav Sydsvenskans formchef på sidan 2 (det är rätt mycket egenintervjuer nuförtiden i den tidningen) att det inte var så lyckat med små versaler i källhänvisningen under de feta citaten. Så layouten kanske tar sig. Innehållet har jag inte sett någon självkritik av. Tvärtom. Samme formchef lovordar nya söndagsbilagan inte bara för dess form utan även för det nya anslaget och urvalet i innehållet. Bilagan innehöll reportage om mode, parfym, mat, resor samt en bröstspecial. Vad var det för nytt med det? Kan det vara mer utslätat, inkrökt och ointellektuellt? Var finns vetenskapen, samtidskritiken, omvärldsanalysen och essäerna, till exempel? Krävs kanske att featurechefen klär på sig i så fall först.

Igår och idag ägnades de första, och vanligtvis de viktigaste, nyhetssidorna i tidningens A-del åt ett featureuppslag, i går var det fyra sidor om en enkät bland folk om vad de trodde att de gjorde 2020 och idag ägnades, jag tror tre sidor, åt hur vi bor 2020 i Malmö och Lund då stadsmiljöerna har förändrats genom nybyggnation, bland annat. Båda dagarnas förstasidor har helt tagits upp av temat som sägs vara en serie så eländet är antagligen inte slut. Igår täcktes framsidan nästan helt av ett foto på ett öga och texten: Låt oss se framåt. Det här materialet hade kunnat passera som söndagsläsning i en featurebilaga, men som palmemordsproportion i en dagstidning för sydsverige? Den anspråksfulla tonen passar inte någonstans, vill jag säga.

Fler synpunkter lämnar Joachim på sin blogg, särskilt nämner han nyhetsbevakningen…

Dag två med nya tidningen…

Posted on by
Reply

Dag två och det blev inte bättre, se gårdagens blogginlägg och läs framförallt den lysande kommentaren jag fått in!
Vissa textpartier är svårlästa eller oläsbara: ingressernas alltför “ögliga” stil, citatens alltför feta och täta sättning kopplat till alltför liten versal vid citatkällan, etc. Formgivningen är en sak. Innehållet en annan. Och här blir det bara värre och värre: personalen pratar om sin produkt som om det handlade om Oscarsgalan. Idag uppenbarar sig Feature-chefen i nattlinne (var kommer dessa hemska halvfigursbildbyliner från?) och öser lovord över en söndagsbilaga som jag tyvärr inte fann något läsvärt i.

Alltså hallå: var tar uppdraget vägen med journalistiken? När var en sydsvenskan-journalist sist och kollade posten till våra lokala makthavare? Vad händer ute i förvaltningarna, på Stadsbyggnadskontoret, hos Region Skåne, etc? Varför får jag inte läsa om detta förrän någon medborgare reagerat och vänt sig till tidningen? Varför är det tydligt att kommunens egen information till tidningen är den som ligger till grund för vad som står i bladet också? Hur slö och självuppblåst får man vara? Märk väl: jag tar inte ens upp inrikesbevakningen…

Jag önskar det fanns konkurrens så kanske murvlarna i Segevång kavlade upp ärmarna och gjorde det jobb som en dagstidning är till för: granska makten -inte bli en själv!

p.s. givetvis händer det bra saker också, bla, bla, bla

Blondie utkastad ur Sydsvenskan

Posted on by
1

Sydsvenskan har idag premiär för ny formgivning av papperstidning och webbplats och det blir säkert bra med tiden. Vissa typsnitt passar uselt till vad de används för i papperstidningen och gör vissa texter svårlästa, men det ordnar sig nog. Det hoppas jag det gör för Blondie också som är utkastad från seriesidan. Chefredaktörens argument är som följer:
” Ibland måste man fatta beslut som kan reta läsarna när sådana beslut är nödvändiga för utvecklingen. Allt har sin tid, så även Blondie som skildrar en förlegad verklighet väsensskild från det samhälle vi lever i.”

Jag tror jag börjar reta mig på allvar på pompöseriet från Sydsvenskan. Vilka är vi i citatet ovan, till exempel? Antagligen en vit svensk medelklassman, det brukar det vara. Med lätt åldersnoja antagligen som hellre vill läsa Rocky än Blondie så att han kan drömma sig bort att han är betydligt yngre och friare från de vedertagna sociala bojorna. För i Blondie är mannen en tjänsteman som hela tiden försöker komma undan omgivningens krav såsom de presenteras av en kolerisk chef eller kvinnan han lever med. Han jagas ständigt av att försöka göra någonting kraftfullt, men misslyckas. Han får inte ens vara ifred när han badar och tro att han är någonting då heller. Som alla neurotiker tröstäter han. Hon är å andra sidan en driftig företagare som tillsammans med en väninna driver en egen rörelse med framgång. Det är beundransvärt att de lyckas hålla ihop sitt äktenskap, men Dagoberts passionerade kyssar talar sitt tydliga språk. Blondie handlar i högsta grad om en verklighet som hör hemma i ett samhälle väldigt många kan kalla “vårt”.

Sydsvenskans serier är bra, även om Ernie verkar ha sett sina bästa dagar, men skulle någon serie ut så är det väl i hela fridens namn Laban. Snacka om otidsenlig, här finns bara konserverade könsroller. Ett medelålders barnlöst par vegeterar sig fram i stereotypier och inskränkthet. Alla fördomar uppfylls. Hunden Laban iakttar deras tillvaro och fäller en och annan kommentar lite distanserat putslustigt så där med ett öga mot läsaren. Vem är han egentligen…

Nu hände det igen!

Posted on by
1

Jag har just tömt tvättmaskinen och kan rapportera från fronten. Ett påslakan hade så när återigen, för tredje gången på tio månader (jag har fört logg på min blogg om fenomenet som i fjol inträffade den 3 maj och den  18 oktober) försökt att sluka alla sina tvättkompisar. Men den här gången lyckades han inte: en frottéhandduk befann sig fortfarande utanför när jag tömde trumman medan ett stackars underlakan bara till hälften hade blivit uppäten av påslakanets stora käft; lakanet hade tydligen försökt kämpa emot dessa märkliga mörkerkrafter och därmed räddat den lilla handduken.

Jag skakade försiktigt i lakanet som hostade upp lite sköljmedel och frågade hur det gick till, hur kan all tvätt försvinna in i ett påslakan i en välfylld tvättmaskin som kör 60 grader vittvättsprogram under två timmar? Det lealösa underlakanet fladdrade med sina sista krafter innan det skrynklade ihop sig fullständigt och jag hörde som en viskning: horror, horror. (Vilken skönlitterär figur sa också så innan han kolade vippen? Rätt svar belönas med min högaktuella uppsats om utvecklingen av Malmö och kollektivtrafiken. Om du vet vad jag liknar påslakanet med så slipper du uppsatsen…)

Arlas annons underskattar konsumenten!

Posted on by
Reply

Idag hade Arla en helsidesannons i Sydsvenskan med följande text: “Alltid 100 % svensk mjölk. Det här är Arlakon. Den är vår symbol som garanterar att mjölken kommer från svenska kor och gårdar. All (…) är gjord av svensk mjölk. Därför hjälper den också till att hålla det svenska landskapet öppet och levande.” Längts ner en bild på “Arlakon” och texten “En svensk ko.”

Rätt tjatigt, eller hur? Och i mitt tycke en smått obehaglig betoning på svenskheten. Arla ägs av svenska och danska mjölkproducenter. Vad tycker de senare om formuleringen? Annonsen är antagligen framtagen för att bemöta Skånemejeriernas annonsering tidigare i veckan där de betonade att de var ett skånskt företag som levererade mjölk till skåningar. Och den annonsen kom väl till för att försöka rädda marknaden för Skånemejeriet som förlorat stort genom att Coop bytt till Arla; se mina tidigare blogginlägg jämte nya artiklar i Skånskan och Sydsvenskan.

Att få en skåning positivt inställd till något genom att betona att fenomenet är svenskt är att underskatta den förra. Att å andra sidan hänvisa till att något är skånskt istället kan säkert ses som ett utslag av att vädja till lokalpatrotism och inskränkthet. Visst. Men jag tror att det i huvudsak positiva för en skåning idag med en regionalt förankrad mjölktillverkning är att produkten därmed är närproducerad, vilket i det allmänna medvetandet beytder korta transporter. Och därmed är vi inne på miljöaspekterna och bättre argument finns inte idag.

Så att komma dragandes med att mjölken är svensk är detsamma som att säga att den kan vara producerad så långt ifrån så den kan lika bra vara hitkörd från Rom, det är ungefär lika långt dit från Malmö som sträckan Malmö-Kiruna. Jag är övertygad om att det hade varit smartare att just betona det dansk-svenska samägandet istället för att dölja det i annonsen och berätta att mjölken kommer från öresundsregionen. Om den nu kunde göra det istället.

Och som Coop skriver i sitt svar till mig tidigare på bloggen: det gäller att titta på alla transporterna i kedjan. Det är det som är det intressanta: var finns mjölkbönderna, var finns mejerierna som används och var finns kunderna? De frågorna svarar den leverantör på som inte underskattar konsumenterna. Arlas annons, däremot,  kan inte sägas vara annat än hopkommen från ett aningslöst stockholmsperspektiv. Ska bli intressant om Arla svarar nångång på mitt brev till dem. Heja på!

Quizen i onsdags 4 mars 2009

Posted on by
Reply

Underbart vara tillbaka och vi fick till och med sittplats fastän vi var så många som Team Stella kan bli numer! Dvs Stella själv får vänta 22 och ett halvt år på sin entré på egen hand. Steve var på gott quizhumör, som alltid, och körde lite Meghan-stuk med gott om frågor med många underkategorier.
Jag har glömt det viktigaste: Vi vann! Årets första seger! Det var tätt: ett halvt poäng före Spitfires och 1 och ett halvt före trean. Tack och lov vann vi fastän jag tog tillbaka mitt rätta svar på en fråga. Det gällde skillnaden mellan ett amerikanskt och ett engelskt rouletthjul. Som i en vision såg jag ett rouletthjul där ett av facken för kulan att hamna i var markerat med en dubbelnolla. Jag har aldrig varit på casino någonstans så fråga mig inte var jag fick det ifrån. Jag litade inte heller på min uppenbarelse och lagkamraterna tyckte också det var bäst att satsa (sic!) på enkelnollan. Men det jag såg var rätt!

Sedan vet jag inte så mycket mer om våra svar för jag behövde ta bussen hem tidigare än vanligt och nanna kudden. Vansinnigt trött och sömnig vilket jag verkar dela med halva stan just nu. Våren är krävande! Vill du läsa mer om frågor och svar från Pickwicks quiz kan jag rekommendera Spitfires hemsida FASTÄN DE INTE LÄNKAR TILL MIN BLOGG, humpf!

Coop gav klart besked direkt!

Posted on by
Reply

Jag skrev till Coop (och Arla, hoppas de också svarar för då lägger jag ut även det svaret här) i går 1 mars och idag kom ett intressant svar:

“Hej Anna-Mi

Tack för ditt brev. Vi har valt Arla som huvudleverantör till Coop för att Arla har det största och bredaste sortimentet och det största utbudet av ekologiska varor, samt en bra produktutveckling. Att kunna erbjuda våra kunder ett brett sortiment av ekologiska varor är viktigt för oss. Våra kunder efterfrågar det generellt. Det kan vi se också genom att den ekologiska försäljningen ökar för alla på marknaden och leverantörer produktutvecklar. Det är glädjande ur ett helhetsperspektiv. Sverige har många duktiga mjölkbönder och hur det påverkar dem återstår att se.

Arla kommer att stå för ett grundsortiment i mejerihyllan. Vi kommer på respektive ort och marknad att möta kunderna önskemål och komplettera med lokala och regionala leverantörer. Det vi kan lova redan nu är att där det finns Landskapsmjölk idag där kommer den att finnas kvar. Beroende på vilka leverantörer butikerna haft tidigare så blir förändringarna större eller mindre. Vi kommer att vara flexibla för att tillfredsställa kundernas önskemål på bästa sätt.

Transporterna är en viktig fråga både för Coop och Arla och vi ser över hur vi ska minska transporternas miljöpåverkan. I vissa fall blir det längre transporter från mejerier till butiker. Men den delen av transporterna står bara för en del av produkternas totala miljöpåverkan. Det är också viktigt att titta på hur transporterna från bönderna till mejeriet ser ut och framförallt hur varan produceras. Produktionen, det vill säga jordbruket, står för produkternas största påverkan. I ekologiskt jordbruk används inte handelsgödsel vilket gör det mer energieffektivt.
Med vänliga hälsningar
Coop Kundkontakt”

Slaget om den skånska mjölken

Posted on by
Reply

Coop byter mejerileverantör från Skånemejerier till Arla. Coop kallar det för “Starkare utbud i Coops mejerihyllor“. Det är klart att det tog hus-i-helvete hos skånska konsumenter. Två Facebooksgrupper har bildats också för att protestera (sök på “Arla, Skånemejerier”).

Skånska Dagbladet skrev i veckan som gick om lokala Coop-handlare i Malmö och övriga Skåne som satt ut stora skyltar i affären att de beslutat att även i fortsättningen köpa av Skånemejerier. Medan Sydsvenskan berättar att Skånemejerier kan kompensera förlusten något genom att köra mjölken över bron och sälja den på Själland.

Skånemejerier ägs av skånska bönder medan Arla ägs av svenska och danska mjölkproducenter. Den avgörande frågan nu torde vara: var produceras den mjölk jag köper i min Coop-affär. (Likadant borde man fråga sig: var säljs den mjölk som produceras nära mig?) För tio år sedan hade detta ärende bara passerat, speciellt som massmedia just nu är fyllt av musiktävlingar och förlovningar. Men idag kan ärendet väcka uppror.

Och det är häftigt, tycker jag: på 70- och 80-talet gick det bara att köpa ekologiskt producerat livsmedel eller ett större vegetariskt sortiment i så kallade alternativaffärer. Nu är det här vardagsmat i vanliga affärer. Nästa erövring att göra är för det närproducerade och det som tillverkas på ett för odlaren ekonomiskt schysst sätt, Fair Trade. De här två fenomenen är nu på väg att slå igenom i allmänhetens medvetande, det massmediala intresset och i handlarns affär. Och här kan det bli konflikt. För vad ska väljas: Den fjärrproducerade  Fair Trade-grönsaken eller den besprutade från den lokale odlaren. Klart verkar i alla fall vara att den skånske konsumenten vill köpa mjölk från en leverantör som har ordet Skåne i namnet.

P.S. Jag har epostat Coop och Arla om var mjölken kommer ifrån som ska säljas på Coop i Skåne. Bara ett tips.

Gästquiz på Fagans torsdag 27 februari 2009

Posted on by
Reply

Resume: Efter fem år som galärslavar på Pickwick varje onsdag tröttnade vi på att numer nästan aldrig få sitta ner vid årorna; puben är alltmer knöfull quizkvällar och det även för stående gäster. Vi har tenderat att hamna allt längre ut i diasporan också – läs: gången till toaletterna. Så vi bestämde förra veckan att den här veckan går vi istället på den irländska puben Fagan och testar deras lokus och torsdagsquiz.

Hur var det då?
Lokalen: trevlig
Bardisken: mindre, men helt okey
Personalen: Så här första gången verkar den sakna den personlighet som utmärker The Staff at Pickwick.
Maten: Till skillnad från Pickwicks brödstinna barfylla (ett undantag: De Himmelska Spenatfyllda Pastarören Med Ostsås Och Två Korslagda Sparris Ovanpå) har Fagans en Meny med riktiga krogrätter. En tidigare provätning av lammytterfilén där gav ingenting övrigt att önska. Men priserna är därefter så det är mer att gå ut och äta “på riktigt” på Fagans än om man till halva priset trycker in en kycklingburgare i ansiktet när man är på Pickwick och inte förväntar sig så mycket heller.
Drycker: Ölen några kronor dyrare. Ett glas vin kostar 56 mot 46 på Pickwick, men det ser åtminstone ut som om man får nästan dubbelt så mycket på Fagans. Dock: det röda smakar ett med kranvatten utspätt billigaste tetravin. Det vita något bättre på grund av att den menlösa smaken kom i lätt mousserad form. Ett glas vin på Pickwick är i en annan klass.
Toaletterna: Pissränna på herrtoaletten. Varför förväntas män gå med på sådant? Tänk om det fanns en lägre och bredare, men dock, pissränna på damernas toalett? Otänkbart, eller hur? Det är lika passé att det finns en sådan kvar på Fagans herrtoalett.
Publiken: Mer homogen än på Pickwick, vad jag såg. Mest yngre normala människor, gäsp. Som bara verkade se quizen som ett inslag i pubkvällen, ett mellanspel, något som man kunde fortsätta prata under.
Quizen: En quizmaster som med härlig dialekt genomförde en rapp bruksquiz, jovisst. Lika normal som publiken. Alltså inget som oemotståndligt skulle dra en till att försöka besegra varje torsdag under flera år. Eller vars frågor man skulle reta sig på. Tanken lika otänkbar som pissränna på damtoaletten.
Tiden: Fagans quiz börjar en halvtimme senare, alltså klockan nio, och tar kanske något kortare tid att genomföra, men det blir rätt sent innan man är hemma efter deras quiz.
Resultatet: Vi kom trea (hann inte skriva in ett svar som skulle gett oss andraplatsen istället)

Summa: Förlåt oss Bryan, vi kommer tillbaka nästa vecka!

Quizen 18 februari 2009

Posted on by
Reply

Brian, eller som jag såg på namnbrickan: Bryan, var quizmaster och det var en quiz därefter: omväxlande och kompetent. (Med tanke på vad jag klagade på förra onsdagen så har mätglasen försvunnit…, Bryan hällde upp till mig och jag tycker till och med att jag fick mer än vanligt, läser han min blogg eller är det det han defintivt  inte gör för då hade jag inte fått något alls?)

Vi vann som vanligt inte, men gratulerar general Mortars till segern, jätteroligt med fler generaler att räkna med och det här general-laget är dessutom kul att prata med.

Lite ur frågorna: det lät som grillos compestices, men det är nog felstavat, det var en sport i alla fall, men vilken. Jo cricket och det kunde vi inte. Att Bruce Springsteen inte är allergisk mot parmesan visste vi av någon underlig anledning, men vilken leksak som kom i färg 1980 klarade vi inte. Det kom en svart Barbiedocka då varvid det rätta svaret var Barbie, men jag tror vi lurades av ordet color helt enkelt. Vi klarade de tre författarna bakom de tre filmerna och varför engelsmännen kallar parisarna för frogs, och fler frågor, men som sagt det räckte inte.

Nästa vecka tänker vi pröva lyckan på annan quiz på annan pub!