- Porten till Malmö : en studie om Värnhem, Malmö Högskola, Institutet för studier i Malmös historia, uppsats 2007. Finns här på Stadsbiblioteket i Malmö.
- Busslinjerna och Malmö: om relationen mellan kollektivtrafiken och staden, Malmö Högskola, Institutet för studier i Malmös historia, uppsats 2008. Finns här på Stadsbiblioteket i Malmö och som hemlån på Husiebiblioteket eller Ladda ner den som pdf här.
- Vägar till Kvarnby: en liten trevlig introduktion till nutid, dåtid och forntid i Kvarnby med omnejd 2010. Finns här på Stadsbiblioteket i Malmö och för hemlån på Husiebiblioteket eller Ladda ner den som pdf här.
- I Elbogen, Malmö Kulturhistoriska Förenings årsskrift (Olika årgångar av Elbogen går att läsa på Stadsarkivet, som också säljer dem, på Stadsbiblioteket, eller kan köpas av Malmö Kulturhistoriska Förening, se deras hemsida. Äldre årgångar kan läsas gratis på föreningens hemsida.):
2014: Om Fårabäcks skola, August Palm och lite till (artikeln finns för hemlån på Husiebiblioteket)
2016: Petter Ståhle och hans trävarufirma — levnadsöden och affärshistoria (artikeln finns för hemlån på Husiebiblioteket)
2018: “Vi kunde känna på dofterna var i stan vi var” -en telegrambärare i Malmö berättar minnen.
2018: Sjung om studentens lyckliga dag… Om min morfar Sieward Wendel och hans studentkamrater på Malmö Latinskola på 1910-talet.
2019: Om Fårabäcks skola och lite till – tillägg: nya fakta om August Palm (finns för hemlån på Husiebiblioteket) - Rödsotsepidemin i Malmö 1880-1882, – om hur en stad kan berättas, Malmö Högskola, Institutet för studier i Malmös historia, uppsats 2017. (Ladda ner den här som pdf.)
- Timmergatan i mitt hjärta, mitt bidrag till Min plats i Malmö
När 1600-talets krig mellan Sverige och Danmark utspelade sig i Husie och Västra Skrävlinge.
Läs min artikel “En skärskådning av historiska fakta om belägringen av Malmö 1644” i Elbogen 2021, årsbok för Malmö Kulturhistoriska Förening där du kan köpa skriften.
Forskningsartikeln går också att låna på Husiebiblioteket, reservera den här!
Kort från Kvarnby 
Hej.
Trevligt att se någon som bryr sig om Kvarnby.
Jag är uppväxt där (född 1942) och bodde kvar till 1956 men min far och
farfar bedrev vagnmakeri och karosserifabrik fram till 1973 med adress
Klågerupsvägen 407.
Har ett flertal bilder från Kvarnby som jag gärna delar med mig av.
Är der något du undrar över så tror jag cykelhandlaren Gert Sköld är den
som kan ha svaren.
Vänliga hälsningar
Bo Olsson Täby
Hej Bo,
Min morbror Axel Nilsson arbetade hos er under många år. Förmodligen hans enda arbetsplats. Axel, var född i Genarp 1908, men växte upp och bodde på Nummertolvsvägen i Södra Sallerup. Som gift bodde han i Husie. Axel dog 1965. Har du bilder från vagnmakeriet där Axel finns med så får du gärna maila dem till mig. jag har i dag fin kontakt med hans dotter Elsie.
Själv, född 1942, bodde jag som liten hos mina morföräldrar på Nummertolvsvägen.
Hälsningar
Åke Lindahl, Vellinge
Bäste Åke Lindahl, tack för din kommentar. Jag är säker på att Bo Olsson blivit glad för dina rader och kanske kunnat vara dig behjälplig med bilder på din morbror också. Men Bo Olsson finns inte längre bland oss, han gick bort för några år sedan. Jag har inte haft hjärta att ta bort hans kommentar för det var med den allt började på min blogg med det material och de kommentarer jag numer har här: Det är Bos förtjänst, det var han som började skicka mig bilder, berättelser och svara på mina frågor. Jag hoppas vi som finns kvar kan driva intresset för det gamla Kvarnby vidare, det vore så roligt om du ville skriva och berätta lite från din egen barndom i Kvarnby, men det kanske du redan har gjort och gett till dina anhöriga?
Många hälsningar
Anna-Mi
Helt fantastiskt höra från ättlingen till “Olssons karosseri- och vagnfabrik” som jag skriver om här. Rätta mig hemskt gärna om jag fått fel upplysningar!
Och bilder skulle jag hemskt gärna vilja få låna och fotografera av eller om du har dem digitalt och kan tillhandahålla mig sådana du inte hade något emot att jag publicerade på min blogg? Skulle vara jätteroligt! Säg även till om du vill att jag fotograferar något önskvärt från dina barndomstrakter!
Allt väl!
Anna-Mi
Hej Anna-Mi
Anders Ahlgren var min farfar
och min morfar ägde möllan i S.Sallerup o hette Elof Andersson
Jag har växt upp på Lindellsväg
mina föräldrar sålde huset 2003
så jag har haft anknytning till Sallerup i hela mitt liv
Oj vad spännande! Vad säger du om de bilder och texter som finns på min blogg? Har jag fått någon uppgift om bakfoten? Jag tänker speciellt på avsnitten om kvarnar i Kvarnby. Andra fotografiet där visar kvarnen Sallerup 10:6, är den kvarnen identisk med din morfars kvarn, och är det den som är den jag kallar kvarnen i Kvarnby och som låg vid Klågerupsvägen mellan Lindells väg och Nummersjuvägen?
Det vore jätteroligt om du ville berätta lite om din morfars verksamhet!
Kvarnen låg sidan om min farfars hus. Jag vet inte vilken väg som var Nummersjuvägen, var det gamla namnet på en del av Lindells väg?
Den delen av nuvarande Lindells väg som ligger mittemot farfars hus hette Nummertolvsvägen och gick ut till villan som tillhörde Gullins handelsträdgård. Kvarnen låg mittemot truls ols affär där jag har handlat mycket som barn.
Ja det är rörigt med gatunamnen! Nummertolvsvägen har bytt namn till Lindells väg och blivit en återvändsgata som nu tittar ut som två tvärgator till Klågerupsvägen. Nummersjuvägen var innan bara en annan tvärgatestump som ledde ner till några hus bakom gatuhusraden vid Klågerupsvägen. Här har nu byggts upp ett helt eget och i mitt tycke lite märkligt villaområde, men det är värt att ta en promenad där och fundera på bara en sådan sak som skillnaden i storlek mellan de gamla gatuhusen och de nybyggda och antagligen också jämföra med hur många som bodde i ett sådant här litet hus från förr. Etc.
Berätta mer kära du från hur det var här förr!
Hej!
Jag arbetar som lärare för årskurs 3b på Bäckagårdsskolan här i Husie. Jag fick tips om din blogg från en förälder. Du verkar veta mycket om historien kring Husie och just nu arbetar vi med Husie i skolan. Skulle du kunna tänka dig att komma hit opch visa lite bilder och berätta om det för barnen?
Mvh Pia
Jag har svarat i ett epost till dig, men tar det här på bloggen också: jag vet hur lite jag vet så jag tipsar gärna om proffs i ämnet. Dvs folk som har bott här längre eller är typ arkeologer. Men självklart är det jätteroligt att få dela intresset med andra och alltid lär jag mig mer då också, så jag ställer gärna upp i dylika sammanhang.
Hej!
Vad roligt att se att du fördjupat dig i Kvarnby!
Jag är själv uppväxt på Limhamn där det jämnt pratas om “gamla tider”och ofta refererar man till släkter som varit “riktiga Limhamnare”. Hur som helst bor jag i Husie sedan 1998, först på Riseberga och nu på Virentofta. Jag vet inte så mycket egentligen om Husie och tvärtemot Limhamnsbor verkar inte många här bry sig eller vara stolta över sitt område. Vill tillägga här att jag trivs utmärkt här!
Jag hittade din blogg och eftersom du har fördjupat dig i Kvarnby, tänkte jag fråga om du känner till om Kvarnby haft postadress Kvarnby tidigare? Eller har adressen alltid varit Malmö?
På min deklaration står det alltid att jag bor i Kvarnby, trots att området heter Virentofta. Sträckte sig Kvarnbys marker ända ner hit förr?
Hoppas du vet något om detta!
Med vänlig hälsning,
Jenny
Kvarnby har varit en egen by, som i likhet med byarna Östra Skrävlinge, Husie och Södra Sallerup med tiden kommit att inkorporeras med Malmö. Så postadressen kan ju inte ha varit Malmö från början. Åtminstone Kvarnby har haft ett eget postkontor också (först var den postala verksamheten inrymt i Kvarnbys stationshus vid järnvägen), i det gula teglade funkishuset på Lindells väg nära Klågerupsvägen, och om den verksamheten både när Kvarnby stavades med K och med Q fick jag lite information om av Nils Ivar Johansson Engelholm på hans blogg. Jag ska synliggöra den bloggen lite bättre på min blogg under julledigheten, och då även skriva lite nytt och mer, bla, bla. 🙂
Byarna har haft sina geografiska utspridningar, men beteckningarna har lyft sig från de begränsningarna, måste jag säga. Husie utgör idag namn för hela stadsdelen och inte bara för den kvarvarande klungan av hus närmast kyrkan vilket det ursprungligen var, medan Gatukontoret som ensam enhet tjatar om Östra Skrävlinge på alla cykelskyltar vilket ingen mänska säger att hon befinner sig i längre när hon är mellan typ Husie Kyrkoväg och Kvarnbyvägen. Skånetrafiken låter linje 35 gå till Kvarnby, men gör det inte i praktiken för till den byn går det inga bussar. 🙂 (Det ursprungliga Kvarnby finns uppe vid folkhögskolan och kallas vanligen idag för Kvarnby by) Utan 35:an går snarast till Södra Sallerup enär den har sin ändhållplats borta vid gården för Kvarnby Golfklubb… Lite rörigt.
Du skriver “på min deklaration”, du menar inte röstkortet? För där är vi ju indelade i olika valdistrikt utefter var vi bor och det är något annat, det står Kvarnby på mitt kort vad jag minns, eller står det så på självdeklarationen också? (Skattemyndigheten har sin indelning precis som kyrkan sin sockenindelning.) I vilket fall bor du knappast i Kvarnby, f´låt, varken i den gamla byn eller i dagens överförda bemärkelse (för Kvarnby har blivit populärt att säga att man bor i precis som Österlen börjar strax öster om Hörby i en del mäklarannonser) utan just i Virentofta, eller möjligen Östra Skrävlinge, men definitivt i Husie och framför allt i Malmö som har allt, eller hur? 🙂
Jag håller med dig: vår del av stan är något att vara stolt över: fin natur, frisk luft, intressant historia och goda boendevillkor gör att har man väl flyttat hit så stannar man. Och det borde vi berätta för di där litta mer dryga limhamnarna… 🙂
Hejsan
Tack för din ambitiösa blogg. Jag är nyinflyttad i Virentofta och har med intresse följt vad du skrivit .. och gått i dina fotspår i Kvarnby och pratat med trevlige cykelhandlaren som hade mycket att berätta 🙂 Jag är också släktforskare och har hittat en anfader i Kvarnby by. Förstår att det där med läget av Kvarnby är knepigt. Men anfadern levde på 1700 – talet, så jag förmodar att det är nuvarande ( och dåvarande ) Kvarnby by som gäller. Vet du om det finns någon gammal karta över detta område. Har letat på historiska kartor i Malmö på nätet, men gått bet. Finns det också någon beskrivning specifikt över gårdarna i Kvarnby by från 1700 – 1800 – talet? Finns ju en sådan över Husie by som den förträfflige Helge Andersson skrivit – men jag är ju mer intresserad av Kvarnby by av ovan skäl. Min mailadress är evasemail@telia.com – och du får väldigt gärna maila mig.
Fastighetsbeteckningar har du på en karta jag länkar till från min blogg: se kapitlet Kvarnar i Kvarnby. Kvarnby by är mycket riktigt Kvarnby. Om du laddar ner här i pdf, eller lånar från Husiebiblioteket, min skrift Vägar till Kvarnby så skriver jag mer om de ursprungliga byarna här.Kolla annars med Stadsarkivet om det finns fler kartor över det ursprungliga Kvarnby som du har nytta av! Kvarnby dyker ju upp på landskapskartor över området, men du vill kanske ha en mer detaljerad, etc? Får du fram något matnyttigt får du hemskt gärna vidarebefordra det här om du skriver på en egen blogg jag kan länka till eller om du vill ha en sida här!
och en sak till 🙂 Finns det foto på gamla prästgården i Kvarnby by och när var den byggd?
I min Vägar till Kvarnby har du längst bak en förteckning jag gjort över allt som Helge Andersson skrivit om Husie i Malmö Fornminnesförenings årsskrift/Malmö Kulturhistoriska Förenings årsskrift (Elbogen) och där framgår bland annat att i årsboken för 1963 har Helge Andersson en redogörelse om den gamla prästgården i Kvarnby. Helge har här letat fram allt från spökhistorier till planritningar. Det har funnits prästgård i Kvarnby sedan 1500-talet och den sista, som det finns foto på i boken ovan, brann ner 1931. Du hittar de här årsböckerna på Stadsbiblioteket i Slottets läsesal för malmölitteratur, eller på antikvariat för en billig penning. Tror även Stadsarkivet har komplett samling så du kan läsa dem där. Lycka till och det skulle vara spännande att få läsa lite framöver kanske om din forskning?!
Hej igen
Nu har jag gjort en sammanställning av Kvarnby på 1700 – talet med utgångspunkt från lantmäteriets kartor och kyrkoböckerna. Jag tänker att du gärna – om du är intresserad kan få materialet och publicera här på din blogg. Tänkte också lämna en kopia till biblioteket, som ju har en liten pärm om Husie. Jag vill gärna skicka materialet till dig, men då hade jag behövt din mailadress, så att du kan se om det är något du vill ha här och/eller du tycker materialet ska förändras eller kortas ner. Det är i dagsläget 4 sidor långt med ca 7000 tecken. Min mailadress har du nedan. Snöiga hälsningar Eva
Hej! Min svåger har precis köpte ett gammalt hus på klågerupsvägen 351. Huset skall vara från 1700-talet. Jag är intresserad av historia och du kanske har något om just detta hus? Är ett orange hus som ligger ner i en svacka.
Med vänlig hälsning, Patrik Johansson
Det enda jag spontant kommer att tänka på är att Helge Andersson i ett av sina bidrag till årsböckerna för Malmö Kulturhistoriska Förening, Elbogen heter serien, skrev om och fotograferade en del hus längs Klågerupsvägen. Jag har förtecknat i “Vägar till Kvarnby” som du kan ladda ner här på bloggen vilka årsböcker Helge medverkade i och vad han skrev i dem. Böckerna får man läsa på bibliotek eller köpa på antikvariat. Jag ska kolla hemma om jag hittar vilken årsbok jag tänker på. Annars får vi hoppas på information från andra som läser det här! P.S. Att huset ligger i en svacka beror på att vägen just där höjdes för en 50 år sen. 🙂
Tackar! Då har jag lite mer och gå på. Tack för en mycket trevlig sida.
Hej. Jag har register över alla utgåvorna av Malmö fornminnesförenings skrifter. Har letat men hittar inte det ni frågar efter om Klågerupsvägen – men du har kanske bättre koll AnnaMi. Jag har årgångarna 1954, 1962, 1972, 2011 o 2012 om du vill låna. Speciellt de 3 första har jag för att man skriver om vårt område, men inte just Klågerupsvägen. Glada hälsningar Eva
Det senaste registret är från 2008 och omfattar allt utgivet i föreningens namn (vilket ändrades till Malmö Kulturhistoriska Förening 1989). Jag har de årgångarna du nämner ovan, Eva, men stort tack i alla fall. Jag har letat lite bland mina årsböcker för att hitta den där Helge Andersson berättar lite om husen längs Sallerupsvägen/Klågerupsvägen, men hittar typiskt nog inte just den boken just nu! 🙂
P.S. Årsskrift 1962 har en fyllig redogörelse av Södra Sallerups socken med tonvikt på att berätta om historien bakom varför hus och byar heter eller kallas som de gör. Men också om byarnas historia, etc. Ingemar Ingers har skrivit det kapitlet: “Ortnamn i Malmö VI”. Här står inte gatuadressen till husen, men väl fastighetsbeteckningen. Så kan man bara den vet man vilket hus som kallades för Fettamaten, till exempel. Eller Långkatekesen.
Nu stänger jag det här kommentarsfältet och öppnar en ny sida: Frågor och svar. Den hittas under menyraden överst på bloggen. Den är enbart till för fristående frågor och svar. Kommentarer kopplade till en särskild sida får fortsätta publiceras på sagda ställe, men när jag ser att kommentaren är en fristående fråga flyttar jag den till att hamna under frågor och svar istället. Välkomna!