Cykelguidning i det historiska Husie i höst!

Den 22 september 2019 genomför jag med intresserade deltagare i Oxie Härads Hembygdsförening en cykeltur från Fårabäck i söder till Tullstorp i norr. Jag kommer att berätta om bybildningar, skolväsende, en del “kändisar” härifrån, krigshistoriska märkligheter och kyrkofakta. Bland annat och deltagarna har säkert intressanta saker de vill berätta om också. Häng med du också!
Gå med i Oxie Härads Hembygdsförening och anmäl dig här till cykelturen.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Varför lyser blåsippan bara med sin frånvaro numer?

Jag noterar att jag inte kan notera några blåsippor vid Kvarnbys enda ställe för dem: östra brofästet för cykelbron över yttre ringvägen. Det var likadant i fjor, se statistik för när blåsippan brukar slå ut i den här backen. Men alla år dessförinnan har blåsippan slagit ut i en liten rar population i backen där. Varför inte längre? Backen verkar alltmer hålig, kanske av djur, och skuggig kanske. Så biotopen är kanske inte den bästa längre? Eller har populationen grävts upp av ett exemplar av Homo Sapiens för att blomma betydligt mer privat?

börringeblomster.jpg

 

Vi får trösta oss med de här blommorna istället vilka plåtades i Börringe förra helgen. Gulsippor och vitsippor kan jag inte på rak arm säga blommar nånstans här hemma vid i Husie, eller?

 

Posted in Söndagspromenad | Tagged , , | Leave a comment

Årets vårtecken hittills.

tussilago.JPGTussilagon har skjutit upp ur jorden på flertalet ställen i Husie i veckan, men här fotograferad 23 mars på mitt vanliga ställe: västra brofästet för cykelstigens bro över yttre ringvägen vid golfklubben i Kvarnby.

3 februari kunde jag notera att såväl vintergäck som snödroppar blommade här i trakten.
Se statistik för tidigare år!

Posted in Bilder | Tagged , , | Leave a comment

Häftiga Oxie Härads Hembygdsförening!

Kände faktiskt inte till Oxie Härads Hembygdsförening förrän nu i vinter, gjorde du?, men nu kommer jag inte att tappa bort den. Vilken fin organisation för oss som är intresserade av lokal kulturhistoria med utgångspunkt från Malmös ytterområden! Föredrag, utflykter, årsbok, studiecirklar och hemsida finns att tillgå. Hembygdsföreningen samarbetar med en handfull andra lokalhistoriska sammanslutningar utanför Malmös yttre ringväg och ger ut ett gemensamt kalendarium med dem.
Kalendarium för föredrag, byamarknader och guidade visningar våren 2019 

Själv tänkte jag gå på det om bronsåldern, vi ses kanske?
Läs mer på Oxie Härads Hembygdsförenings hemsida.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nytt bidrag till Vem/vad ser vi på bilden!

“Min morfar var bror till Erik Cederholm som hade handelsträdgård i Södra Sallerup/Kvarnby. Före Erik hade deras far Theodor Cederholm handelsträdgården i sju år (1920-1927), han dog ung.” Så skriver Yvonne Cederholm som skickat nedan bild till Kort från Kvarnbys avdelning för vad är det vi ser på bilden. Vägen vi ser torde vara Nummertolvsvägen som nere till vänster utanför bild numer går i en viadukt under Sallerupsvägen. Eller hur?

Cederholms_handelsträdgård.jpg

Läs mer om Cederholms Handelsträdgård och om de andra inskickade bidragen på sidan Vem/Vad ser vi på bilden. Vet du något mer? 🙂

Posted in Bilder | Tagged , , | Leave a comment

Tiggeriförbudet för 200 år sen en win-win situation?

Som en kommentar till att Vellinge kommun nu får införa förbud att tigga vill jag berätta vad Södra Sallerup socken, utanför Malmö, bestämde på sockenstämman 1846 angående sina tiggare.

För att på något sätt sätta en gräns för ”det betungande tiggeriet av kringvandrande personer från främmande socknar och dels för att förekomma att ingen av denna församlings fattige må behöva genom kringstrykande och bettlande ligga främmande församlingar till last” så bestämmer man att, förutom det underhåll som finns för dem som är intagna på Fattighuset, även ge ett stöd för dem som så att säga står på randen att höra dit. Detta så de bättre kan försörja sig och sin familj. En tunna råg ska specifikt för detta ändamål  utgå av varje hus och hemman som hjälp till nödställda att få krafter till att komma igång med att jobba istället, och förnödenheten ska delas först ut när den medellöse anmält sig hos någon blivande arbetsgivare som kan bekräfta arbetsviljan. Arbetsgivare här torde främst vara liktydigt med socknens alla bönder. Sockenstämman bestämmer även att förbjuda fortsatt tiggeri inom socknen. De utsocknes tiggarna ska köras ut medan de som tillhör socknen alltså måste börja arbeta om de kan.

En win-win situation för alla parter med tanke på den verklighet som var fallet. Sverige 1846 hade inte mer socialtjänst än vad en tunna råg och ett Fattighus kunde uppvisa, samhället var ett sam-hälle där ingen kunde vända bort blicken. Ingen av oss idag skulle klara en dag som fattighjon ute på landsbygden utan att känna fasa över det hårda livet. Det var här smart av sockenstämman att bestämma som den gjorde; så länge det fanns arbetslösa fick bonden betala ut en tunna råg till socknen, då kunde han lika bra anställa samhällets olycksbarn till dagsverken etc och få något för vad han fick erlägga istället.

Skillnaden mellan vad en fattig socken utanför Malmö bestämmer 1846 och vad en rik kommun som Vellinge beslutar sig för 2018 är milsvida. Den ena tänker ut en lösning som ska förbättra för alla utifrån de ringa medel som finns till hands, medan den andra ytterligare enbart ökar klyftan mellan de som har och de som inte har.

Posted in Religion och politik | Leave a comment

Om årets böcker på Husiebiblioteket

Bibliotekarierna Gunilla och Gabriella bjöd in på fika och boktips häromdagen på Husiebiblioteket i Malmö. De gick igenom olika kategorier av årets utgåvor och det var ett mycket trevligt initiativ som jag hoppas upprepas!

Först ut presenterades barnboken Bosse och Bella och trumpna Donald. Den sistnämnde förde i såväl utseende som handling tankarna till en man over there. Dråplig! Sen fick vi en inblick i vad som har givits ut under året i genrerna normkritik i barn- och ungdomslitteratur respektive vuxenlitteratur. Flyktingvågen är ett annat tema som har gjort avtryck i litteraturutgivningen för unga 2018, men den största trenden här är berättelser om självmord.

För vuxna trendar böcker om kvinnors hälsa och när det gäller böcker om mat så ska de nu handla om vegetariskt, bönor och glutenfritt för att vara riktigt heta. Under rubriken Ekonomi hittar vi Blåsningen: så har det nya pensionssystemet lurat oss alla av Inga-Lisa Sangregorio. Att se upp för trollfabriker och kolla källan vid nätsurfande har vi väl alla förstått vikten av nu och mer om det tipsade bibliotekarierna med följande tre titlar: Jag skiter i att det är fejk det är för jävligt ändå, av Jack Werner, Viralgranskarens handbok om källkritik och Emma Frans bok Larmrapporten, att skilja vetenskap från trams.

Sedan berättade bibliotekarierna om vilka böcker som toppade bland Husiebibliotekets låntagare och här återfinns föga förvånande Hans Roslings Factfulness medan däremot Börja med höns i trädgården ger en oanad inblick i grannarnas nästa intresse kanske. 🙂

Andra trender som personalen spanat in bland utgivning och lånestatistik var romaner som odlade drömmar att göra “något annat” av sitt liv och här singlades några verk ut som handlade om att öppna kafé och liknande. Och nu finns även Damen som köpte en buss och bara drog, respektive Krutgummor på krigsstigen vilka kan ses som en fortsättning på att fantisera om äldre som en dag kliver ut genom fönstret för att leva andra liv än omgivningens fördomsfulla förväntningar på dem.

Vidare genrer som presenterades var biografier och här är det inte så svårt att gissa vilka svenska böcker det främst handlar om och vi fick också lite högläsning ur Jonas Gardells Till minne av en villkorslös kärlek. 

Sist ut var deckare, essäer och andra romaner och här lånade jag själv en japansk pusseldeckare som presenterades: Kvinnan som sålde hästar, av Matsumoto Seichō, Nuckan, essä av Malin Lindroth samt 21 tankar om det 21:a århundradet av Yuval Noah Harari. Spännande!

Posted in Kultur | Tagged | Leave a comment

Informationskriget som visar hur den ryska björnen egentligen är en trojansk häst!

Patrik Oksanen är en omstridd samhällsdebattör och ledarskribent i liberala sammanhang. Efter att ha läst Skarpa skärvor – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället (Bertil Ohlins Förlag, 2018) är det lätt att förstå varför. Det här är en djupt omskakande läsning. Jag trodde jag som journalist och samhällsintresserad var förberedd, känner ju väl till trollfabriker, fejkade nyheter, dataintrång och liknande. Men icke, jag hade ingen aning om att informationskriget bedrevs i mycket större omfattning på närmare håll och i andra sammanhang.

Patrik Oksanen går i fristående kapitel genom olika mediahändelser och visar upp samband som förskräcker. Fokus ligger på Rysslands agerande i andra länder för att ändra attityder och rubba maktbalanser och Patrik Oksanen visar dels hur trådarna ständigt löper bakåt till rysk maktpolitik, dels vem som i Sverige håller i andra änden. Exemplen som anförs är som thrillers med tragikomiska inslag som när Patrik Oksanen visar aningslösheten hos svenska medie- och samhällsinstanser jämte att informationskriget till synes obekymrat kan förena politiska grupperingar på yttersta vänster- och högerkanten.

Är du mer eller mindre marginaliserad i ett land kan så klart ett annat maktcentrum dra nytta av det och erbjuda dig ett högre värde, en position ditt samhälle tycks förneka dig, om du bara faller in i deras varma åsiktsfamn. Det gäller inte bara för religiösa sammanslutningar utan Patrik Oksanen visar i Skarpa skärvor på ett övertygande sätt hur just Ryssland agerar här. Följdriktigt uppvisar också Vänsterpartiet, Feministiskt parti och Sverigedemokraterna likheter i politiska ställningstaganden, som gentemot EU, till exempel.

När fienden heter Nato och Ryssland påstås vara en förtalad fredsvän, kommer i alla fall jag att vara mer uppmärksam på vem som tjänar på sådana uttalanden, jag har nog slentrianmässigt varit mer skeptisk för när motsatsen till ovan inställning har gällt. Nu förstår jag bättre hur illa det kan vara när det gäller den ryska björnen, den är mer att betrakta som en trojansk häst!

Som slutkläm vill jag bara uppmana till: 1) Läs boken! 2) Googla på recensioner av Skarpa skärvor och iaktta här vilka som har recenserat och vilka som inte har gjort det… 3) Notera att av dem som har recenserat och inte gillat så argumenterar dessa vad jag har funnit precis så som Patrik Oksanen redogör för hur de som låter sig omfamnas av rysk propaganda gör. 4) Givetvis: vilka värden försvarar författaren, vad utesluter han i sina analyser och kan man kolla hans faktapåståenden? Nummer 4 här bör vi ha med oss i all mediekonsumtion vilket Skarpa skärvor sannerligen har skärpt mitt medvetande om!

Posted in Journalistik och massmedia, Religion och politik | Leave a comment

Att stå upp för klarsyn borde belönas istället för “funktionell dumhet”.

Det skulle vara intressant se ett foto från ett arbetsplatsmöte i offentlig verksamhet där det samtidigt i pratbubblor gick att se vad personalen tänkte när en chef eller så kallad kommunikatör visade ännu en power point-presentation över styrdokument och värdegrunder, etc. Jag tror att på fotot skulle de klarsynta kritiska tankar synas som de flesta aldrig yttrar. Jag tror inte folk är dumma, vi är kanske bara för anpassningsbara. Som en överlevnadsstrategi förmodligen. För så länge lojalitet mot arbetsgivaren stavas tystnad blir det därefter. Och så accepterar vi meningslösa utvecklingssamtal, onåbara visioner och en dysfunktionell ledning som ikläds påfågelsfjädrar av de städse krälande kommunikatörerna. Fi donc!

Mats Alvesson arbetar som professor i arbetsorganisation vid LU. Han säger som det är. I en artikel i fackförbundet Visions medlemstidning beskrivs fyra begrepp han gärna använder sig av: Dumhetsledning, Negativ kapacitet, Normativ press och Självfördumning. Tre av dem handlar om det som händer med en organisation där floskler får råda oemotsagda. Negativ kapacitet är vägen ut ur det. Begreppet betyder att inta en kritisk hållning och dito tänkande, att ställa frågor och reflektera. Problemet, som jag ser det, är bara att de organisationer som mest behöver en negativ kapacitet hos personalen är de som tillåter den allra minst -därav problemen på de arbetsplatserna också.

Mats Alvesson och André Spicer går djupare in på det dumhetspräglade arbetslivet i debattboken Dumhetsparadoxen (Fri Tanke förlag, 2018). Har man jobbat på en arbetsplats som styrs av det här tänket känns allt igen…

Lojalitet, tycker jag, är att protestera mot “funktionell dumhet”, invändningarna ska premieras och inte nertystas och förtryckas. Det finns mycket att komma tillrätta med här inom speciellt offentlig förvaltning tror jag.

Läs gärna “Professor på dumhetsjakt” i Vision 6/2018

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Källor till “När kriget drog genom Husie på 1600-talet”

Screenshot_20180910-223548.png

Jag har precis hållit ett föredrag på Husiebiblioteket, se bilden 🙂 , om när krigen slog ner i våra trakter under 1600-talet. För att kunna berätta och visa bilder om de här krigen och vad de betydde för människorna i Malmö och i byarna runtom, särskilt då Husie och Västra Skrävlinge som drabbades värst, har jag gått igenom en del material av olika slag samt besökt några institutioner.
Här redovisar jag mina källor och ger lite tips för dig som vill veta mer!
Hör gärna av dig om du har frågor!

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment