Quizen i onsdags 18 mars 2009

Team Stella vann och Brian var quizmaster. Behöver inte sägas mer, eller hur? (Läs gärna Spitfires förhandstips om hur de tänkte sig det skulle gå, hä-hä.) Vi är så gott som färdiga för årets final! Det var en omväxlande och skarp tävling med typiska Brian-frågor. Eftersom det var dagen efter S:t Patricks Day handlade många frågor om Irland, vi tog väl de flesta fast att Irland hade så få som tre whiskydestillerier trodde vi inte. Men vi gissade rätt på att en vegetarian kan ha betänkligheter över att dricka Guinness eftersom det finns ett fiskbaserat kollagen i drycken för att få den klar. Vi klarade bara en av två tennisspelare som fyra gånger förlorat en singelfinalmatch i tennis i Wimbledon-spelen: Jimmy Connors. Minns inte vad Brian sa den andre hette. Och sedan var det en massa frågor om vilka skådisar som var irländare eller inte, puh.

Att turisterna enligt gammal tradition kysser stenen på slottet Blarney det kunde vi. Men den som läst Frank Herberts science-fiction, tror det var Vita pesten,  om en man som bland annat minns sin irländska barndom och vad de ungarna brukade hitta på då, skulle aldrig få för sig kyssa den stenen precis… Det sistnämnda leder osökt över till ytterligare en fråga som vi kunde svaret på: titeln på en viss Frank Zappa-låt: Do not eat yellow snow. 🙂

Slutord mjölkdebatten

I Skåne är Arla den rälige svensken, men i Dalarna beskylls mejerijätten för att vara en ful dansk!

Fick ett tips att kolla Dalarnas Tidningar med anledning av mjölkdebatten. De har en likadan där med anledning av att Arla gått in och puttat ut den regionala leverantören däruppe. Skillnaden när man läser inläggen på Dalarnas Tidningars webbtidning är att de är sakligare, handlar mer om jobb och pengar än den pajkastning kommentatorerna sysslat med på de skånska nättidningarnas läsarforum där det mest verkat ha handlat om att försvara Skåne mot svenska övergrepp = läs Arla. Fast okey, däruppe verkar de vara lite rädda för dansken och lyfter gärna fram att det finns ett sådant hotfullt  intresse i Arla… Kolla själv på www.dt.se och sök på exempelvis Arla.

Jag tycker det är synd att det som kunde varit en seriös debatt om regional mångfald och arbetstillfällen sjunkit ner till en sentimental smet där till exempel båda mejerierna kör mycket snarlika känslosamma helsidesannonser. Det är bara det att där Arla petar in begreppet svensk varhelst det går i annonstexten gör Skånemejerier likadant med ordet skånsk.

Skånemejerier svarar om mjölkproduktionen

“Vår verksamhet bedrivs i Skåne”, skriver Skånemejeriers informationschef Birgitta Hultberg-Olsson i ett e-post till mig, “där våra bönder har sina företag och därmed bidrar till vårt vackra skånska öppna landskap.
Våra mejerier, som också de ligger i Skåne sysselsätter ca 600 medarbetare.
Vi hoppas att debatten även handlar om arbetstillfällen, kultur och tradition. Men med vårt svar, kanske vi även kommer att kunna bevisa att vi också lever upp till ordet närproducerat.”

Jag återger här svaret i något förkortat skick, samlat kring de frågor jag ställde.

 Var finns era mjölkproducenter?
Totalt har vi just nu 628 mjölkbönder. Merparten (563 stycken) av dem bor och utövar sin verksamhet i Skåne. 55 av våra mjölkgårdar finns i Ljungby samt 10 i Halland. De flesta gårdar ligger i det så kallade ”mjölkbältet”, som sträcker sig från Simrishamn och diagonalt över Skåne upp mot väster till Bjärehalvön, och sedan lite uppåt mot Kristianstad.

Var finns era mejerier?
Våra mejerier finns i Kristianstad, Lunnarp och Malmö. Men det är bara Malmö och Kristianstad som väger in mjölk. Transporterna sker via uppsamlingsplatser in till mottagande mejeri. Vi försöker optimera transporterna med tanke på miljön.

I Malmö produceras all dryckesmjölk samt gräddprodukter och syrade produkter som filmjölk och yoghurt. I snitt tar mejeriet i Malmö emot ungefär 678 000 kg mjölk om dagen.

Verksamheten på mejeriet i Kristianstad omfattar enbart ost. Årligen producerar våra 65 medarbetare 11 500 ton hårdost för den svenska marknaden, men även för export till Danmark, Finland och USA.

Lunnarpsmejeriet är en kärningscentral till de många små mejerierna på Österlen.Alla produkter som innehåller frukt tillverkas här, till exempel yoghurt,juice och ProViva. Varje vecka tillverkas 500 000 liter ProViva. I Lunnarp tillverkas även gräddfil, crème fraiche och grädde samt industriprodukter som kondensmjölk.

Var finns kunderna?
Merparten av våra kunder finns i regionen runt Malmö, Lund och upp mot Helsingborg på den västra sidan av Skåne. Det är således inte särskilt långa avstånd mellan bonde, mejeri och konsument. Vi har en genomsnittsradie på ca tio mil, vilket vi är stolta över. I jämförelse med flera andra svenska mejeriföretag har vi korta transporter in till mejerierna. Eftersom dessutom merparten av konsumenterna bor i och i närheten av Malmö, blir således transporterna ut till butikerna inte så omfattande då vårt största mejeri, som producerar färsk mjölk, ligger just i Malmö. Tittar man till mängden mjölk som produceras i Skåne kan man se en stor andel stannar inom regionen.

Hur transporteras mjölken? 
Skånemejerier i Malmö har medverkat i EU-projektet Civitas SMILE tillsammans med flera andra städer i Europa. Vår uppgift var att reducera miljöbelastningen från transporterna till kunderna. Under de år projektet pågått har vi bytt ut tio dieseldrivna fordon mot gasdrivna fordon med CO2 i kylaggregaten. Sammanlagt har vi fler än 20 stycken bilar med gasdrift i flera städer runtom i Skåne. Chaufförerna har samtidigt utbildats i ”Heavy Eco Driving”; sparsam körning. För att ytterligare minska påverkan från transporterna arbetar vi kontinuerligt med fyllnadsgrader och ruttplanering vid avdelningarna för insamling av mjölk och distribution av produkter. Vårt mål är att köra med så fulla bilar som möjligt, så korta sträckor som möjligt.

Har ni några miljökrav på era vanliga (icke-ekologiska) mjölkproducenter?
Skånemejeriers konventionella bönder får inte använda kemiska bekämpningsmedel på vall och betesmark. Alla Skånemejeriers gårdar är certifierade enligt IP Sigill. IP Sigill är en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket mot ökad hållbarhet – världens renaste jordbruk.
Sedan 1997 gör alla gårdar en växtnäringsbalans för gård och produktion. Det har lett till minskade utsläpp av kväve, fosfor och ammoniak. Gödsel och foder analyseras för att optimera användningen.Vi använder klorfria disk- och bekämpningsmedel.

Samarbetet med ett mejeri i Gävle, hur ligger det till med det?
Vi köper inte längre någon färsk mjölk från Gefleortens mejeri.. Detta var en tillfällig lösning under hösten då vår egen produktion inte räckte till för efterfrågan. Just nu säljer vi vår egen ekologiska mjölk, producerad av Skånemejeriers bönder. Tillgången på mjölk är säsongsbaserad. På hösten kan brist uppstå, men på våren stiger produktionen. Just nu har vi mjölk så det räcker – och i höst kommer vi att producera mer ekologisk mjölk i egen regi.

Och med det avslutar Skånemejerier sitt svar till mig.

Försök till slutsats
Jomenvisst har Skånemejerier bevisat att de lever upp till begreppet närproducerat. Så när det gäller transporter vinner Skånemejerier över Arla genom att ha minst avstånd mellan producent-mejeri-konsument.
Samtidigt säger Arla att de utbyttjar befintliga flöden av kyltransporter för sin mjölk och skapar inga nya sådana och Coop berättar att de satsar på tågtransporter istället för lastbil  för sina leveranser.
När det gäller produktionsmetoder kontra miljöpåverkan betonar båda mejerierna att de arbetar utifrån riktlinjer om en miljöhållbar produktion med allt mer ekologiska varor.

Det verkar som att ifall debatten handlar om miljöpåverkan och att bevara det öppna skånska landskapet kan det bli dött lopp mellan de båda mejerierna, men handlar debatten om jobb och kronor och ören behöver man nog ta in andra parametrar också, vilket jag vill avstå från.

Kom gärna med synpunkter!

Andra veckan med nya Sydsvenskan

Layouten är fortsatt bänglig och oharmonisk på sina håll och hyllningarna till sig själva fortsätter samt den till förakt gränsande envisheten med att inte bry sig om läsarna i fallet Blondie, men för att för omväxlings skull vara lite snäll så var det ett välmatat måndagsnummer. Och i går hade både featurechefen och söndagsbilagan klätt på sig; form och bildmaterial var fräscht och det fanns mer att läsa. Dagens recept är i all sin anspråkslöshet en riktig liten pärla, något som jag saknat från andra tidningar, kul att Sydsvenskan hänger med här.

Det största problemet med Sydsvenskan är väl grundinställningen till läsarna, ibland känner man sig idiotförklarad, ibland finns det tydligen hopp med mig eftersom tidningen lägger an en sådan didaktisk nit, men sällan blir jag utmanad…

Vems ärende går anhängarna?

I går när jag handlade på Coop var en inplastad A4 fastsatt på insidan av kuren för kundkorgar. Stora bokstäver uppmanade till bojkott av Coop på grund av Arla-mjölken. Välj Ica och Skånemejerier, löd uppmaningen. Tidigare i veckan fick jag ett kedjebrev som uppmanade mig skriva på en namninsamling till stöd för Skånemejerier. Argumenten på båda ställen, inklusive i väldigt hög grad vad som skrivs av dem som gör webbkommentarer på Sydsvenskans och Skånskans nättidningar, lyder att det handlar om att rädda skånska jobb, handla närproducerad mjölk och värna om miljön.

Problemet är bara att de ovannämnda handskas vårdlöst med fakta, om de ens tar reda på vad som gäller. Läser man Arlas och Coops brev till min blogg framträder en långt mer nyanserad syn på jobb, klimat och närproducerat än vad anhängarna till Skånemjerier vill medge. Jag undrar, ärligt talat, vem som egentligen ligger bakom kedjebrev och klisterlappar?

Nu har jag skrivit till Skånemejerier och bett dem berätta hur de värnar om miljön och närproducerad mjölk. Det sistnämnda särskilt med tanke på att de samarbetar med ett mejeri i Gävle…

Coop satsar på Arla för miljön

Och här har vi det uppföljande brevet från Coop. Miljöfrågorna står i centrum. Ska bli spännande att se vad Skånemejerier hade haft att erbjuda Coop här? Jag skriver till Skånemejerier och frågar!

Coop, 10 mars 2009

Det jag skulle vilja förstärka i vårt (tidigare) svar är möjligen att många har fått uppfattningen att det bara är Landskapsmjölken som kommer att bli kvar av Milkos sortiment i Coops butiker. Det är fel. Ytterligare ett antal produkter från till exempel Skånemejerier i Skåne och Milko i Dalarna kommer att bli kvar. Vilka produkter som blir kvar går dock inte att säga ännu. Avgörande är de lokala förutsättningarna i respektive butik, både vad gäller utrymme i mejeriavdelningen och kundernas/medlemmarnas efterfrågan.

Och att vi på Coop arbetar med alla våra transporter, inte bara mejerileveranserna, för att minska vår miljöpåverkan, till exempel genom att välja tåg istället för lastbil på de långväga transporterna. I slutet av förra året tecknade Coop ett avtal med Green Cargo som innebär att 120 lastbilstansporter dagligen kommer att kunna tas bort från sträckan Helsingborg-Umeå. Koldioxidutsläppen kommer att minska med cirka 8 000 ton per år. Och Coop har tidigare skrivit på Näringslivets klimatupprop med målet att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten med 30 procent senast 2020. Vi har med detta redan lyckas sänkta koldioxidutsläppen med 10 procent. när det gäller tåg samt utveckling av miljövänliga lastbilstransporter. Tillsammans med Arla kommer vi som sagt att göra allt som går för att göra transporterna så rationella och miljövänliga som möjligt.

Uppgörelsen med Arla är en bra affär som skapar ett bredare sortiment i mejeridiskarna och som har en bra grund i medlemsuppdraget i konsumentkooperationens verksamhetsidé att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.

Med vänliga hälsningar
Coop Information

Arla har skånska mjölkbönder!

Här nedan följer Arlas uppföljande brev till Kort från Kvarnby om Arlas mjölkproduktion kontra skånska intressen. Tag och läs! En mer komplex bild framträder, eller hur, än vad till exempel Sydsvenskan orkar gräva fram…

Arla, 9 mars 2009

Coops avtal med Arla ger Coop full frihet att handla hur mycket eller lite de vill av Arlas produkter precis som de kan sluta avtal med alla andra mejeriföretag. Arla ägs, precis som flera andra mejeriföretag, av svenska mjölkbönder. Det som skiljer oss från andra företag är att vi är större eftersom fler svenska mjölkbönder valt att vara med i Arla samt att vi också har danska medlemmar. Våra enda ambitioner är att ge så bra och intressanta produkter som möjligt till konsumenterna och att se till att våra medlemmar får de bästa förutsättningarna för att fortsätta sina verksamheter ute på gårdarna.

All mjölk och övriga mejeriprodukter som vi säljer i Sverige under vår röda Arla-ko är från svenska gårdar. Arla-kon är en garanti för det svenska och vi tillverkar alla våra produkter efter de gemensamma regler som gäller för hela mejeribranschen. Även de allra flesta av våra andra produkter är gjorda av svensk  mjölk, men vi har även en del danska mejeriprodukter som av tradition efterfrågats av svenska konsumenter sedan länge, t.ex delikatessostar under varumärkena Castello och Höng.

Vi har inte något mejeri i Skåne, men däremot många mjölkbönder och medlemmar som verkar i Skåne. Mjölken till de skånska butikerna kommer från mejeriet i Jönköping, Småland, som främst får sin mjölk från de sydligaste delarna av Sverige, däribland Skåne. Mjölken transporteras i det befintliga flödet av kyltransporter som varje dag kör livsmedel över hela Sverige. Det medför inga mertransporter alltså.

Mjölk-Sverige har varit regionalt uppdelat tills för några år sedan, och resultatet av att alla mejeriföretag nu börjar sälja sina produkter utanför sina traditionella områden (inte bara Arla, utan även Milko och Skånemejerier) leder till en konkurrens som kommer att gynna konsumenterna.

Vänligen,

Tobias Wåhlén
Chef externkommunikation
Arla Foods amba Corporate Communication

Slaget om mjölken – uppföljaren

I veckan var det presskonferens där Coop ville lägga saker tillrätta med anledning av att massmedia vinklat fakta så Coop inte längre tyckte det stämde. Många olika mediafenomen verkar just nu nöja sig med att om mejeriet heter Skånemejerier så är det det bästa för Skåne. Men Skånska Dagbladet sticker av och har en artikel idag om att Coop-chefen i Hässleholm berättar att Skånemejerier samarbetar med Gävleortens mejerier så all mjölk från den förstnämnda är inte skånsk. Bra att det finns åtminstone en dagstidning som vill ta reda på fakta!

Jag lägger i närmast kommande inlägg ut de uppföljande brev jag vänligen fått mig tillsänt från Arla respektive Coop. Den som läser kan se att det finns flera parametrar att ta hänsyn till. Var finns mejeriet? Hur går transporterna till?  Hur ser mjölkböndernas produktion ut klimatmässigt sett och vilka krav ställer mejeriet på dem?

Jag tänker fortsätta informationsinsamlingen med att bjuda in Skånemejeriet att kommentera inlägg och berätta om sin verksamhet ur de aspekter som tagits upp här. Spännande fortsättning, alltså! För det är inte alltid transporterna som står för de största miljökonsekvenserna. Absolut inte, det är en myt!

(Mina mjölk-inlägg har publicerats här i mars, du har dem även i kategorin Mat i listen till höger.)

Quizen i onsdags 11 mars 2009

Tim rusade igenom en bra quiz som vi inte vann. Vi klarade att Shakespeare sig ovetandes bidragit till namnen på Uranus månar som skiljer sig åt från andra månar genom att inte ha namn från grekiska och romerska gudar. Vi kom inte på att det var Indonesien som är Jordens mest vulkanrika land. Och på flervalsfrågan om vad Mackadonalds tjänar mest pengar på av sina produkter gissade vi pommes frites, men det skulle vara Happy Meal och det blev väl kul för någon annan istället. Frågorna pendlade mellan för lätta som vilket djur WWF har som sin symbol till vad Sudans president heter vilket man säkert bör veta. Och vad Ankeborg heter på engelska snubblade vi på, vi sa Duckville, men det rätta svaret är Duckburg vilket inte låter klokt. Jaja, po det igen, som vi säger i Skåne.

Dag fem med nya Sydsvenskan

Idag skrev läsarnas ombudsman att det rått folkstorm mot tidningens beslut att kasta ut Blondie från serierna. Han nämner i förbigående att även Baby Blues fått lämna och det har gått mig helt förbi, det har inte nämnts i tidningen heller att den skulle upphöra och varför vet jag inte. En habilt gjord serie om ett föräldrapar som försöker få vardagspusslet att gå ihop med tre småbarn. Kanske också otidsenlig?

Men okey: givetvis måste serier bytas ut ibland, det är bara urval och motiv för sådana utrensningsaktioner en tidning bör vara skicklig i att hantera. Och att plocka bort Blondie med den motivering som gjorts är bara klumpigt och retar självfallet läsarna. Vi vill inte bli grötmyndigt behandlade, det är inte det vi betalar ett par tusen för! 

Chefredaktören vidhåller dock även idag sitt tidigare beslut och motivering, se mitt tidigare blogginlägg. Här tycker jag att ett fel begås av ett annat skäl också. Tidigare har nämligen läsarreaktioner lovordats av Sydsvenskan; tidningen har pekat på hur fantastiskt det är när läsarna verkligen använder “sin” tidning och är interaktiva på dess webbversion. Det har gällt alla kommentarer som vällt in vid en del nyheter, till exempel när det var jordbävning.

Men nu när det enligt läsarnas ombudsman väller in läsarprotester om en serie de saknar (inte på webbversionen förstås för där finns ingen möjlighet att lämna kommentarer vare sig om Blondie eller något annat om Sydsvenskans innehåll och form -plötsligt är det inte alls intressant att se hur interaktiva läsarna kan vara) så får dessa önskemål inte betyda någonting. En sketen serie kan tyckas, men det pekar på något principiellt: vad är läsarna värda?

Idag fanns det en annons i Sydsvenskan om att prova fyra nummer gratis av Riksdag & Departement. Den klippte jag ut.