Arbetssökning pågår, del 9: surdegsbröd

Det bästa man kan göra som arbetssökande är att baka bröd! Man får något annat att tänka på och kan följa en annan tidsordning än att sitta och glo på diverse jobbsökardatabaser som tar minuter på sig för att ladda fram en ny sida. Särskilt Platsbanken har blivit döseg efter omgörningen i helgen.
Här handlar det om timmars jäsning och gräddning. Och det egenhändiga brödbaket lyfter sig ovanför andra kontinuerliga hushållsysslor av att städa, tvätta och handla, etc. Att själv baka sitt bröd är att skapa och förvalta ett arv. Och brödet ska givetvis handknådas!
Jag bakar just nu mitt livs första surdegsbröd baserad på hemmagjord surdeg. Den senare har tagit fyra dagar på sig att växa upp till mogen produkt från det att jag rörde ihop 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten. Igår rörde jag i en liter vatten och en liter rågmjöl. I morse hade surdegen vällt över alla bräddar, men jag var förberedd och hade satt skålen i en ännu större sådan.
Receptet jag följer står bak på rågmjölspåsen. Och det innebär att jag i frysen nu har 8 portioner surdeg, och att det står en i kylen vilken jag ska baka med om några dagar igen. Inte för att jag behöver det, men det går bara åt 25 gram jäst för de fyra limpor som nu blir fallet i ugnen så andra halvan av jästen tänkte jag använda då. Sedan har jag väl frysen full av bröd. Känns som bättre än pengar på banken.
Surdeg är en gammal tradition som idag verkar omhuldas väldigt mycket av män, kolla på nätet ska du se! En manlig bekant jag rådfrågade i ärendet berättade om sin surdeg som fyller 30 år i år och på nätet kom jag att läsa om en klump som hade anor till när Nero brände ner Rom, eller vad det nu stod.
Att baka bröd i allmänhet, men kanske surdegsbröd i synnerhet, är att förankra sig i det riktiga, verkliga livet, det som betyder något när det kommer till kritan.

Närodlat eller korta transporter?

Svensk gurka kan med fördel odlas i  Norrland – de långa ljusa sommardagarna minskar behovet av elljus i växthusen. Å andra sidan måste gurkan färdas 200 mil innan jag i Malmö kan köpa den. Den holländska gurkan är alltså mer närodlad, det är bara drygt 60 mil till Holland från Skåne. Men hur tar sig den gurkan till min mataffär?  Inte vet jag. Och det är det sistnämnda som ställer till det. Transporten kan ju ske kors och tvärs i Europa mellan uppköpare och grossister, etc. Medan den svenska gurkan kanske tar raka vägen. Konsumenterna får inte veta för producenterna har tydligen ingen skyldighet berätta om transporterna.
På omvägar får man veta att svenskuppfödda djur fraktas utomlands för att styckas där. Eftersom det knappast är lika upprörande med långa transporter för gurkor är det ingen som hittills brytt sig om att kartlägga de transporterna. Men ska det vara lönt att bry sig som konsument om det här med närodlat, kravodlat och rättvisemärkt, till exempel, så måste transporterna utredas och redovisas de också.
Jag försöker numer att bara köpa närodlat och med det menar jag, från min skånska horisont, att frukt och grönsaker från Polen och Holland är helt okey, medan en gurka från Norrland egentligen inte är det. Men vad vet jag om transporterna? I alla fall gick det bättre än vad jag trodde att sluta med tomater från Spanien vilka jag annars äter varje dag: De smakar ju ingenting egentligen… Bananer är dock ett måste och de kommer jag ändå aldrig att kunna köpa närodlade, för kan jag det har det verkligen gått åt helvete med klimatet på klotet.

Lördagspromenad 19 december 2009

God Jul I KvarnbyDet började snöa onsdagkväll och sedan har världen bara blivit vitare och vackrare för varje dag. I varje fall i Kvarnby. Det går bra att promenera med en yster hund på snötäckt mark, problemen kommer när snön smälter och sedan fryser till is istället…
Väl hemma tog jag min favoritfika: microuppvärmd fryst hemlagad prinsesstårta. Den här gången körde jag tårtbiten i mikron så länge att grädden blev rinnig och marsipanen halvflytande. Det smakade som min barndoms mannagrynsgröt med sylt. Mums, så gott! Jag har väninnor som när de läser det här, om de gör det, blir kräkfärdiga av min faiblesse. Konventionella stackare, säger jag bara!
P.S. Kolla kommentaren! Vad var det jag sa!

Vill du dela huvud med mig?

Ska vi ses på Konsthallen i Malmö? Jag tar huvudet och du tar en kniv och två plastpåsar. Så tar vi hälften var och var en går nöjd hem till sig. Och vår akt har hållit sig i paritet med de sedvanliga installationerna och performanceutförandena jag sett där. Vi har då uppfört: Från ett helt till två halva vitkålshuvud.
För vad ska en person med ett jättehuvud till? De hinner alltid mögla eller bli brunäckliga i kylskåpet innan jag gjort av med något större stycke. Hur gör du? Går de att frysa in? Ska de strimlas upp redan från början (TIPS: gör det med osthyveln) och läggas i olja, håller de bättre då?
Jag vill gärna äta närodlat och att på vintern byta ut tomat och gurka mot råriven morot och vitkål i exempelvis balsamvinäger som sallad verkar ju jättebra. Men hur får man vitkålen att inte ta slut förrän den tar slut?
Alla tips emottages tacksamt! Svar till Kål i år.

Fisk med curryfräs, cous-cous och yoghurt

En portion
Tillagningstid: högst 15 minuter

2 citronbitare
1 morot
1 gul lök
olja
curry
1 tsk socker
cous-cous i lämplig mängd
2 nävar djupfrysta gröna ärtor
1 dl matlagningsyoghurt
sötsur sås
tomat & gurka

Häll olja i en stekpanna och sätt värmen på högsta. Skala, skiva och hacka löken och fös ner i stekpannan. Hyvla med potatisskalare bort skalet på moroten och fortsätt sedan med att hyvla upp rotsaken rakt ner i stekpannan. Häll över rikligt med curry samt en tesked socker.
När det börjar fräsa lägger du i fisken och låter den steka med. Värmen måste sänkas för att inte lök och morot ska brännas vid, men får inte vara för låg för då blir den panerade fisken mjäkig. Har du två stekjärn kan det vara att föredra eller att tillaga fisken i ugnen enligt anvisningarna. Annars gäller det att röra runt i curryfräset och parera värmen.
Tillaga cous-cous enligt anvisningarna och när du hällt vattnet över grynen slänger du i ärtorna där också, låt det stå och svälla.
Rör ut sötsur sås i matlagningsyoghurten till önskad styrka.
Servera med tomat och gurka.

Pasta med bacon och gorgonzola

Gjorde just en jättegod lunchrätt där jag inte hade i några kryddor (eller salt) överhuvudtaget utan den var mycket smakrik i sig bara genom tre (3) ingredienser. Säg att tillagningen tog allra högst en kvart oxå. Plus att du enligt nedan recept för en person får en portion jättegod pasta över att ha en annan dag. Är ni två som äter så ta istället ett paket bacon till. Men jag tror gorgonzolamängden är proportionerlig till nedanstående pastamängd.

Färsk pasta. Jag tog Fussili tricolore, trefärgade skruvar, finns på Coop i 500grams påse.
Bacon, ett paket
Gorgonzola, en rejäl bit, som en limpbrödskiva

Lägg baconskivorna i ett kallt stekjärn och sätt värmen på högsta. Obs inget matfett.
Häll vatten i en rymlig kastrull och sätt på spisen. Här kan det hällas i lite olja för jag inbillar mig att det är det som gör att pasta sedan inte lika lätt kokar över.
När vätskan kokat bort från baconremsorna och de börjar bryna så sänk värmen.
När pastavattnet kokar upp häller du i pastan och kokar den enligt anvisningarna, den jag valde skulle koka 4 minuter.
När baconen bara blivit sådär lite brynta sänker du värmen ytterligare och mosar  i gorgonzolaskivan och gojsar runt alltihop i stekjärnet.
Häll noga av vattnet från den färdigkokta pastan och häll pastan i en stor skål.
Okey, du kan ta en fjärde ingrediens nu: spä ut ostbaconröran med lite mjölk så hela sörjan lätt rinner över i skålen. Rör om alltihop.
Ät det tillsammans med typ paprika, tomat och gurka. Men inget mer, det behövs inte!

A cake for Jukibees mother!

Don´t ask me how this works, but Twitter is definitely a part of what is called social media which can be defined as a tool that makes you talk to a complete stranger on the other side of Earth as it was your neighbour!  And that is the point! This kind of communication has its value outside what is being said! I read a report that called the sentences on Twitter as “mostly meaningsless blaha-blaha” That report has not understand a word! Eat my cake and enjoy Twitter and all the other social media!

Dear Lara that I met on Twitter! Here comes the recipe for a cake your mother hopefully would appreciate at her birthday.

Orangecake with dark chocolate
Oven: 175 degrees Celcius
200gr butter
2 1/2 dl sugar
1 teaspoon vanilla sugar
3 egg
4 dl wheat flour
1 teaspoon baking powder
1 dl concentrated orangejuice
150 gr dark cooking chocolate

Prepare a baking tin, round with a hole in the middle, with butter on the surface and then throw breadcrumps in the baking tin.
Stir butter, sugar and vanilla sugar until it is more or less porous. Add the eggs, gentle one by one while stiring.
Mix wheat flour with baking powder and add it varied with the concentrated orange juice.
Cut up in big pieces the chocolate and stir it as well into the mixture.
Pour the mixture in the baking tin.
Put the baking tin in the lower part of the oven for 50-55 minutes.
Take out the cake and let it cool off.
(The recipe says you can melt som cooking chocolate for garnishing the cake, I have never done that but it is of course an idea)

Good Luck!

Slutord mjölkdebatten

I Skåne är Arla den rälige svensken, men i Dalarna beskylls mejerijätten för att vara en ful dansk!

Fick ett tips att kolla Dalarnas Tidningar med anledning av mjölkdebatten. De har en likadan där med anledning av att Arla gått in och puttat ut den regionala leverantören däruppe. Skillnaden när man läser inläggen på Dalarnas Tidningars webbtidning är att de är sakligare, handlar mer om jobb och pengar än den pajkastning kommentatorerna sysslat med på de skånska nättidningarnas läsarforum där det mest verkat ha handlat om att försvara Skåne mot svenska övergrepp = läs Arla. Fast okey, däruppe verkar de vara lite rädda för dansken och lyfter gärna fram att det finns ett sådant hotfullt  intresse i Arla… Kolla själv på www.dt.se och sök på exempelvis Arla.

Jag tycker det är synd att det som kunde varit en seriös debatt om regional mångfald och arbetstillfällen sjunkit ner till en sentimental smet där till exempel båda mejerierna kör mycket snarlika känslosamma helsidesannonser. Det är bara det att där Arla petar in begreppet svensk varhelst det går i annonstexten gör Skånemejerier likadant med ordet skånsk.

Skånemejerier svarar om mjölkproduktionen

“Vår verksamhet bedrivs i Skåne”, skriver Skånemejeriers informationschef Birgitta Hultberg-Olsson i ett e-post till mig, “där våra bönder har sina företag och därmed bidrar till vårt vackra skånska öppna landskap.
Våra mejerier, som också de ligger i Skåne sysselsätter ca 600 medarbetare.
Vi hoppas att debatten även handlar om arbetstillfällen, kultur och tradition. Men med vårt svar, kanske vi även kommer att kunna bevisa att vi också lever upp till ordet närproducerat.”

Jag återger här svaret i något förkortat skick, samlat kring de frågor jag ställde.

 Var finns era mjölkproducenter?
Totalt har vi just nu 628 mjölkbönder. Merparten (563 stycken) av dem bor och utövar sin verksamhet i Skåne. 55 av våra mjölkgårdar finns i Ljungby samt 10 i Halland. De flesta gårdar ligger i det så kallade ”mjölkbältet”, som sträcker sig från Simrishamn och diagonalt över Skåne upp mot väster till Bjärehalvön, och sedan lite uppåt mot Kristianstad.

Var finns era mejerier?
Våra mejerier finns i Kristianstad, Lunnarp och Malmö. Men det är bara Malmö och Kristianstad som väger in mjölk. Transporterna sker via uppsamlingsplatser in till mottagande mejeri. Vi försöker optimera transporterna med tanke på miljön.

I Malmö produceras all dryckesmjölk samt gräddprodukter och syrade produkter som filmjölk och yoghurt. I snitt tar mejeriet i Malmö emot ungefär 678 000 kg mjölk om dagen.

Verksamheten på mejeriet i Kristianstad omfattar enbart ost. Årligen producerar våra 65 medarbetare 11 500 ton hårdost för den svenska marknaden, men även för export till Danmark, Finland och USA.

Lunnarpsmejeriet är en kärningscentral till de många små mejerierna på Österlen.Alla produkter som innehåller frukt tillverkas här, till exempel yoghurt,juice och ProViva. Varje vecka tillverkas 500 000 liter ProViva. I Lunnarp tillverkas även gräddfil, crème fraiche och grädde samt industriprodukter som kondensmjölk.

Var finns kunderna?
Merparten av våra kunder finns i regionen runt Malmö, Lund och upp mot Helsingborg på den västra sidan av Skåne. Det är således inte särskilt långa avstånd mellan bonde, mejeri och konsument. Vi har en genomsnittsradie på ca tio mil, vilket vi är stolta över. I jämförelse med flera andra svenska mejeriföretag har vi korta transporter in till mejerierna. Eftersom dessutom merparten av konsumenterna bor i och i närheten av Malmö, blir således transporterna ut till butikerna inte så omfattande då vårt största mejeri, som producerar färsk mjölk, ligger just i Malmö. Tittar man till mängden mjölk som produceras i Skåne kan man se en stor andel stannar inom regionen.

Hur transporteras mjölken? 
Skånemejerier i Malmö har medverkat i EU-projektet Civitas SMILE tillsammans med flera andra städer i Europa. Vår uppgift var att reducera miljöbelastningen från transporterna till kunderna. Under de år projektet pågått har vi bytt ut tio dieseldrivna fordon mot gasdrivna fordon med CO2 i kylaggregaten. Sammanlagt har vi fler än 20 stycken bilar med gasdrift i flera städer runtom i Skåne. Chaufförerna har samtidigt utbildats i ”Heavy Eco Driving”; sparsam körning. För att ytterligare minska påverkan från transporterna arbetar vi kontinuerligt med fyllnadsgrader och ruttplanering vid avdelningarna för insamling av mjölk och distribution av produkter. Vårt mål är att köra med så fulla bilar som möjligt, så korta sträckor som möjligt.

Har ni några miljökrav på era vanliga (icke-ekologiska) mjölkproducenter?
Skånemejeriers konventionella bönder får inte använda kemiska bekämpningsmedel på vall och betesmark. Alla Skånemejeriers gårdar är certifierade enligt IP Sigill. IP Sigill är en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket mot ökad hållbarhet – världens renaste jordbruk.
Sedan 1997 gör alla gårdar en växtnäringsbalans för gård och produktion. Det har lett till minskade utsläpp av kväve, fosfor och ammoniak. Gödsel och foder analyseras för att optimera användningen.Vi använder klorfria disk- och bekämpningsmedel.

Samarbetet med ett mejeri i Gävle, hur ligger det till med det?
Vi köper inte längre någon färsk mjölk från Gefleortens mejeri.. Detta var en tillfällig lösning under hösten då vår egen produktion inte räckte till för efterfrågan. Just nu säljer vi vår egen ekologiska mjölk, producerad av Skånemejeriers bönder. Tillgången på mjölk är säsongsbaserad. På hösten kan brist uppstå, men på våren stiger produktionen. Just nu har vi mjölk så det räcker – och i höst kommer vi att producera mer ekologisk mjölk i egen regi.

Och med det avslutar Skånemejerier sitt svar till mig.

Försök till slutsats
Jomenvisst har Skånemejerier bevisat att de lever upp till begreppet närproducerat. Så när det gäller transporter vinner Skånemejerier över Arla genom att ha minst avstånd mellan producent-mejeri-konsument.
Samtidigt säger Arla att de utbyttjar befintliga flöden av kyltransporter för sin mjölk och skapar inga nya sådana och Coop berättar att de satsar på tågtransporter istället för lastbil  för sina leveranser.
När det gäller produktionsmetoder kontra miljöpåverkan betonar båda mejerierna att de arbetar utifrån riktlinjer om en miljöhållbar produktion med allt mer ekologiska varor.

Det verkar som att ifall debatten handlar om miljöpåverkan och att bevara det öppna skånska landskapet kan det bli dött lopp mellan de båda mejerierna, men handlar debatten om jobb och kronor och ören behöver man nog ta in andra parametrar också, vilket jag vill avstå från.

Kom gärna med synpunkter!

Vems ärende går anhängarna?

I går när jag handlade på Coop var en inplastad A4 fastsatt på insidan av kuren för kundkorgar. Stora bokstäver uppmanade till bojkott av Coop på grund av Arla-mjölken. Välj Ica och Skånemejerier, löd uppmaningen. Tidigare i veckan fick jag ett kedjebrev som uppmanade mig skriva på en namninsamling till stöd för Skånemejerier. Argumenten på båda ställen, inklusive i väldigt hög grad vad som skrivs av dem som gör webbkommentarer på Sydsvenskans och Skånskans nättidningar, lyder att det handlar om att rädda skånska jobb, handla närproducerad mjölk och värna om miljön.

Problemet är bara att de ovannämnda handskas vårdlöst med fakta, om de ens tar reda på vad som gäller. Läser man Arlas och Coops brev till min blogg framträder en långt mer nyanserad syn på jobb, klimat och närproducerat än vad anhängarna till Skånemjerier vill medge. Jag undrar, ärligt talat, vem som egentligen ligger bakom kedjebrev och klisterlappar?

Nu har jag skrivit till Skånemejerier och bett dem berätta hur de värnar om miljön och närproducerad mjölk. Det sistnämnda särskilt med tanke på att de samarbetar med ett mejeri i Gävle…