Category Archives: Mat

Augustiäpplen…

Posted on by
Reply

20170810_160507

Det här är augusti: en varm månad då vi ännu kan sitta ute i och njuta av trädgårdens sena växter och av våra krukväxter som mår bra av utevistelse och nu kanske blommar som allra mest. Parasollen mot solen behövs vid nya klockslag för nu sänker stjärnan sig tidigare och blänger oss rakt i ögonen. I väntan på kräftskivan tar vi det lugnt med vad vi dricker 🙂 men bär och frukter gör oss tillräckligt glada och belåtna. Som grannens äpplen, ser kanske lite lite skrumpna ut. Men så är de också från i fjor! Har bott i kylskåpet sedan dess. Absolut inget fel på konsistens eller smak utan så ljuvliga! Det handlar om att ta hand om det man har på bästa sätt, så är det aldrig för sent…

Har någon receptet till Kvarnby-kakan?

Posted on by
Reply

Det kom en kommentar idag till Kort från Kvarnby som jag vill lyfta upp särskilt för den här kakan måste vi hitta var den går att köpa idag -eller om någon vet hur man bakar den!? Verkar ju jättesmaskig!

Så här skriver Ylva Lifvenborg angående bloggsidan Bernt bakade bröd på Kvarnbybageriet:
“Jag jobbade på Tempo i Malmö efter skoltid fredagar och lördagar samt på sommarloven. Detta var i början av 60-talet. Varje veckolön köpte jag en mjuk kaka (rund form med hål i mitten) från Kvarnby Bageri. Det var en sorts sockerkaka täckt med choklad och flisad mandel. Tror att den innehöll pistagemandel, då den var svagt grönaktig i smeten. Minns även att den kunde vara lite rödfärgad i smeten. Jag älskade denna kaka och kan än idag minnas hur god den var. Finns det möjligen någon chans att få tag på receptet?”

EXTRA: JAG RINGDE BAGAREN!

Jag tänkte Bernt Eriksson kanske var inblandad i smeten 🙂 då för 50 år sen och minns hur kakan gjordes. Så jag ringde Bernt som kunde fylla på sin berättelse med lite fler data. Som att just Tempo på Värnhem sålde mer av bageriets kakor och hela bröd än i Slottsstaden, till exempel. Bernt minns också kakan som Ylva Lifvenborg efterlyser:

— Det var en vanlig sockerkakssmet där det visst det hände att vi hade i pistagemandel, men på grund av kostnaden kunde det även vara grön hushållsfärg precis som att det var röd sådan i de kakor som var rödfärgade. Efter gräddningen i små formar med hål i mitten beströks kakan med chokladglasyr och flagad mandel, säger Bernt.

Bernt och undertecknad kommer fram till att bakverket påminner om vad som idag kallas för Kärleksmums eller Snoddas där det även är kakao i smeten och där det ovanpå chokladglasyren strös kokos, vanligtvis. En variant utan kakao i vare sig smet eller glasyr kallas Silviakaka. Jag har även sett karamellströssel istället för kokos, etc. Kakorna ovan bakas dock ut hela i långpanna i ugnen och skärs upp i rutor efter att de kallnat och är färdiggjorda. Små runda formar med hål i mitten känner jag inte till finns längre, men kanske någon annan vet? I vilket fall finns det otaliga recept på ovannämnda kakor här på internet så jag hoppas du kan baka dig fram till en variant som stämmer med din minnesbild, Ylva Lifvenborg!

Hälsningar, Anna-Mi, bloggföreståndare. 🙂

Succé för stadens skafferi

Posted on by
Reply

IMG_0900

Idag hade en ny marknad premiär i Malmö. Stadens skafferi: Lokala ekologiska matproducenter visar upp och säljer sitt utbud utomhus i Folkets Park. De öppnade klockan 10 och vid halv ett började varorna ta slut… Det var en anstormning av folk vilket överraskade försäljarna minst sagt. Mig också. Det finns gott om ekologiskt framtagna livsmedel i den ordinarie handeln, hur kan det här bli sådan succé? Folk träffades och pratade och satt ner och åt det som det köpt och det var som Malmöfestivalen fast utan musik. Men med bättre mat…

IMG_0901

Här står Charlotte Nicander och Carlos Rojas och säljer vad de odlat på stadsmark vid Västra Skrävlinge kyrka. Det var ett reportage idag om dem i Skånes Fria Tidning. Jag köpte gulrötter och vitrötter.

IMG_0899

Här var ett gäng som sålde äpplechutney på fallfrukt de fått av villaägare runt om i Malmö. Jag köpte grönkålschips…

IMG_0898

Det här var de mest färggranna pumpor jag sett, köpte inga, ville inte förstöra kompositionen. 🙂

IMG_0904

Det här köpte jag: Uppe till vänster står en burk honung från “Malmös tak” vilket är en bokstavlig faktabeskrivning. Jag kunde välja mellan honung från bisamhällen belägna på hustak i Augustenborg eller vid Dalaplan. Jag valde Augustenborg för det lät inte bra med bisamhälle vid stadens värsta bilavgasställe. Vi pratade om det och ingen av oss visste om honungen kunde ansamla sådana gifter. Vet du?

Sen köpte jag två olika sorters surkål, en burk krämiga timjanskryddade yoghurtsbollar, lite godis, teer, nyponmarmelad samt grönkålschips och rötterna i förgrunden. Jag hade även köpt några lustiga kakor och en kolsvart bulle gjord på aktivt kol och fikon, men dem åt jag upp innan jag kom hem och ville ta ett foto på vad jag köpt…

I vilket fall var matmarknaden rörande rolig och tydligen något som  många längtat efter. Den här matmarknaden var en engångsföreteelse för Malmöprojektet Stadsbruk, men kom igen: dagens anstormning visar ju på behovet att få kombinera matinköp med social samvaro och utomhusaktivitet. I varje fall när det är strålande sol och 15 grader…

Minns du när vi väntade på tomaterna?

Posted on by
Reply

Jag frossar i svenska tomater, 19:90 kilot. Det är de första tomater jag äter i år. Jag har bestämt mig för att äta mer som de gjorde förr: efter säsong. För varför ska alla grönsaker finnas tillgängliga hela tiden i handeln? Det orsakar ju en matindustri som har lite att göra med vettigt hushållande av jordens resurser.

I min omsvängning har jag haft mycket glädje av Middagsfrids recept på dagstidningen på nätet, där följs vad som finns till hands att äta här och nu. Mycket trevliga recept på alla sätt och vis vilka har fått upp ögonen på mig för att använda mer rotfrukter i matlagningen. Bara en sån sak.

Böckerna Matens pris och Den hemlige kocken har hjälpt mig bena upp hur jag ska prioritera när jag handlar. I extremfallet handlar det om att välja mellan ekologiskt odlad mat från andra sidan jordklotet eller konventionellt tillverkad lokalt. Som jag förstår nu är det alltid bäst med Kravmärkt oavsett var det kommer ifrån, därefter enbart ekologiskt dito. Transporternas inverkan är det minsta att tänka på i sammanhang av gifter, skövling, misshandel och andra uttryck som tyvärr beskriver hur matindustrin bär sig åt. Det är alltså bättre -om man inte klarar att vänta på de inhemska- att köpa tomater från soliga Kanarieöarna än växthusuppväxta från mer närliggande Holland. För holländska växthus är inte att leka med. Eller deras kalkonuppfödning, eller griskött från Danmark, eller biffkött från Sydamerika, eller hajmal från Vietnam. Etc.

Daniel Öhman och Malin Olofsson fick Stora Journalistpriset 2011 för sina avslöjanden om hur illa djur och natur hanteras när maten ska fram till varje pris. Ta del av materialet här.

Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson (som gick vidare med boken och bloggen Äkta vara) drivs inte i första hand, som Matens pris, av att redovisa fakta som läsaren sedan själv får dra slutsatser av. Utan det här är en bok som propagerar utifrån förutbestämda uppfattningar att det naturliga är bra medan det konstgjorda är dåligt. Det ger att tillsatser är av ondo och att de varor som har kortast innehållsdeklaration vinner. För att nu raljera lite. Den här boken har visst det förtjänster och behövs som väckarklocka för att avslöja fusket inom livsmedelsindustrin. Den gör räfst och rättarting med alla illusionisttrick branschen försöker dupera oss med. Men sen får boken inte stopp i maskin utan slår över till lite mer sekteristisk inställning. Tycker jag. Vad tycker du?

Har du ätit Tvåkilosbrödet?

Posted on by
3

Här står Bernt Eriksson, bagare i Malmö bredvid ett ställ wienerbröd. Bilden är tagen på 80-talet. Idag minns Bernt tillbaka på ett långt yrkesliv i brödets tjänst. Och det på Kvarnby Bageriet! Har du varit i kontakt med det bageriet själv? Minns du Tvåkilosbrödet? Det gick att köpa på marknader runt om i Skåne och på Tempo i Landskrona! Eller Kvarnbylimpan?
Möt bagaren som bakade bröden och som minns hur det var förr i Husie, Malmö: Läs intervjun med Bernt här i bloggens avdelning om det gamla Kvarnby.
Det är någonting att sätta tänderna i! 🙂

Finns det större pumpa i Kvarnby?

Posted on by
Reply

Kvarnbys mästerkock, min granne Lilian, odlar pumpor i sin trädgård. Jag har fått en planta av henne, men lyteskomik behöver vi ju inte ägna oss åt utan här är bilden på hur gurkväxterna (sant!) klarar sig i hennes trädgård. Med den äran skulle jag vilja säga! Har någon en större pumpa hos sig här i byn? Kommentera i så fall och skicka gärna bild.

Bland stenar och grönsaker

Posted on by
4

Jag gjorde en utflykt idag med kompisen M. Vi åkte bland annat till minnesstenen över Klågerupsupproret 1811. Jag var där i fjol och bloggade då om det miserabelt dåliga skick stenen var i och att det var näst intill omöjligt hitta dit. Nu är stenen tvättad och en krans ligger kvar från högtidlighållandet av att det är 200 år sedan militären sköt ihjäl och högg ner fattigt folk i Skåne för att de inte ville bli tvångsutskrivna till ett krig. Också ett sätt sköta rekryteringen på…
Vi fikade på platsen, utsikten är vidunderlig, och vill du göra sammaledes bara följ den nyuppsatta fornminnesskylten till Döängen när du är på den lilla väg som går från Pudesjön utanför Hyby in mot Malmö och som efter några kilometer, en liten bit efter sevärdhetsskylten, mynnar ut i Malmövägen. Kommer du från Malmö ska du ta in till höger på den här lilla vägen som leder rakt ut i åkerlandskapet från Malmövägen precis innan den senare når fram till bebyggelsen vid Klågerup och där korsas med väg 108.
Svedala kommun har en sorts vägbeskrivning också: men den anvisar stenen till vänster fast den ligger till höger om man kommer österifrån. Det är ingen idé att försöka kommunicera med Svedala kommuns kultursekreterare som har hand om sådana här saker; hon har aldrig svarat på mina epost i varje fall då jag i fjol återkommande undrade om minnesplatsens dåliga skick och liknande. Jag har frågat henne även om två andra roliga stenar jag skrev om på bloggen vilka också var i erbarmerligt skick, se bilden från i fjol:

Nu är även de tvättade och ser hjälpligt bättre ut, men texten kunde väl ha fyllts i på den till vänster så det går att läsa? På stenen till höger gick det i fjol att läsa “Hugg icke niding”. Genom att det faktiskt röjts vid fundamentet har nu en fortsättning framkommit: “Handen skall wisna”.
De som avrättades efter Klågeruppsroret fick först högerhanden avhuggen. Och jag tycker det är fascinerande att moderna stoppmärken för att objudna inte ska tränga in på privat mark oftast visar en hand. På ovannämnda sten handlar det om att varna den som tänkte ge sig på att hugga ner i skogen för eget olovandes bruk: handen ryker. Finns det ett samband här mellan gamla och nya varningsskyltar?

Väl hemma igen möttes jag vid dörren av en påse innehållandes de här jätteknippena rödlök och färsk gul lök. Observera att den traditionsenliga tändsticksasken som används för storleksjämförelse är en hushållsask!
Det var grannkompisen Lillian som grävt upp lite från sin egen trädgård och kommit över med. Jag hade ju berättat för henne det märkliga att det inte går att köpa  svenskodlad rödlök och gul lök utan sådan importeras från andra världsdelar just nu! I går fick jag dock i den stora livsmedelsaffären tag på ett knippe färsk svenskodlad lök, se den lilla bunten längst till vänster…

Vad har hänt med våra svenska handelsodlare?

Pallat och klart

Posted on by
Reply

Mogna körsbär i ett träd i Bulltoftaparken idag, jag säger inte var. 🙂 Det finns ingen frukt, eller bär och liknande som smakar så gott som dem man plockar själv och gärna då lite olovandes så där så det gamla fina uttrycket palla kan komma till heders. Eller åtminstone att man plötsligt under en promenad i den fria naturen går rakt in i tungt hängande björnbärssnår och liknande. Mums!

Närodlat är fint. Det tar också emot allt mer att köpa frukt och grönsaker från Långtbortistan. Som i går i den stora livsmedelsaffären jag alltid handlar i: gul lök från Egypten, rödlök från Argentina eller Nya Zeeland och ekologiska morötter från Italien. Det här är inga konstiga rotsaker utan de mest basala det går att tänka sig för våra breddgrader så vad är det för fel på regionens odlare och handlare?

Jag grävde fram några rödlökar från Spanien som plötsligt kändes som ett grannland, annars avstod jag från de andra. Jag försöker köpa närodlat och/eller kravmärkt/ekologiskt, etc. Det gör att Polen, Danmark och Holland är mer okey avståndsmässigt än Norrland. Men sedan kan det bli besvärligt: ekologiskt från Sydamerika eller giftodlat från Sverige? Vilket är värst för planeten: långa transporter eller osunda tillverkningsmetoder?

Ack ja, det är mycket med det jordiska!

Pumpor och häxor i natten

Posted on by
Reply

Lagade middag sent och åt i mörka kvällen en het pumpagryta – passande rätt med tanke på dagen! Tidigare hade jag haft besök, först av driftig grannpojke som tog upp beställningar på julamaryllisar, förtjänsten ska gå till klassresa om tre år! Sedan knackade häxorna på och hotade med bus om de inte fick godis! Darrande överlämnade jag mutorna…

Det skulle i 6 hekto pumpa i grytan som även krävde en kruka färsk koriander, tre centimeter färsk ingefära, några färska chilipepparfrukter, lime, kokosmjölk och tre limeblad, bland annat. Kändes verkligen som en magisk dekokt. Inne i mataffären gick det bra att hitta ingredienser i rätt mängd tills jag kom till limebladen och pumpan. De förra fanns bara i påsar med hundra blad i, men påstexten utlovade flerårig överlevnad och kostnaden var ringa så okey då. Men pumporna såldes bara hela och de fyra som bistert stirrade på mig från grönsaksdisken likt en kvartett bastanta krog-utkastare uppskattades av personalen väga 13-14 kilo per styck…  Butiken delade dock efter vädjan en pumpa och skar ut en skiva till mig, tack! Här receptet på den för dagen passande kosten. Och vill du ha tre limeblad går det bra att höra av sig. 🙂

Handkraft bättre än elkraft

Posted on by
Reply

Läste någonstans att näringsvärdet i mjöl som malts under låg temperatur, som i handdrivna stenkvarnar och liknande, är högre än efter den process eldrivna metallkvarnar utsatt kornen för; de senare jobbar på ett annat och för mjölet sämre sätt. Näringsvärdet avtar också ju längre det färdigmalda mjölet lagras. De undernärda Afrika hade därför haft det ännu sämre om de levt på det mjöl vi vanligtvis köper i affären istället för att med handkraft mala sitt mjöl för dagen.
Det finns undantag i mjölbranschen, Saltå Kvarn är ett sådant. Jag tror på långsammare och svalare tillverkningsmetoder för att bevara smak- och näringsämnen bättre. Därför känns det bara befriat skönt att den stavmixer som jag köpte i höstas gick sönder idag när jag använde den för tredje gången. Jag skulle mixa kokta kikärter till humus och gjorde som receptet sa. Proppen gick och en förmodligen cancerogen lukt av bränt gummi och elektronik spred sig. Fi donc!

Nästa gång plockar jag åter fram mormors gamla hederliga potatispressare och vad jag kallar stötjärn istället. Dög de till henne så. Och inte behöver man gå på gym heller. 🙂