Mogna körsbär i ett träd i Bulltoftaparken idag, jag säger inte var. 🙂 Det finns ingen frukt, eller bär och liknande som smakar så gott som dem man plockar själv och gärna då lite olovandes så där så det gamla fina uttrycket palla kan komma till heders. Eller åtminstone att man plötsligt under en promenad i den fria naturen går rakt in i tungt hängande björnbärssnår och liknande. Mums!

Närodlat är fint. Det tar också emot allt mer att köpa frukt och grönsaker från Långtbortistan. Som i går i den stora livsmedelsaffären jag alltid handlar i: gul lök från Egypten, rödlök från Argentina eller Nya Zeeland och ekologiska morötter från Italien. Det här är inga konstiga rotsaker utan de mest basala det går att tänka sig för våra breddgrader så vad är det för fel på regionens odlare och handlare?

Jag grävde fram några rödlökar från Spanien som plötsligt kändes som ett grannland, annars avstod jag från de andra. Jag försöker köpa närodlat och/eller kravmärkt/ekologiskt, etc. Det gör att Polen, Danmark och Holland är mer okey avståndsmässigt än Norrland. Men sedan kan det bli besvärligt: ekologiskt från Sydamerika eller giftodlat från Sverige? Vilket är värst för planeten: långa transporter eller osunda tillverkningsmetoder?

Ack ja, det är mycket med det jordiska!