Tips för dig som är intresserad av Malmös historia

Jag ska hålla ett föredrag i veckan om dels lokalhistoriska fenomen i Husie, dels ge tips om var det finns fakta och inspiration för den som också vill forska om bygd och liknande och hur man kan gå till väga för att få ihop sina egna berättelser. Jag delar här med mig om vad jag närmast kommer att tänka på i ämnet och vad som är på gång i höst när det gäller Malmös historia, håll till godo!

Föredrag. På biblioteken i Malmö och på Malmö Stadsarkiv försiggår en fortlöpande föredragsverksamhet kring ämnet Malmös historia. Gå in på hemsidan för ditt stadsdelsbibliotek och se vad som händer där eller kolla stadsbibliotekets stora kalender på nätet, fast den tycker jag är rätt oöverskådlig. Jag kan tipsa om att efter Jeanette Rosengrens fascinerande föredrag på Kirsebergsbiblioteket i förra veckan om Malmökvinnor i historien (inte en dag för tidigt med ett sådant ämne och med hopp om att det ges igen) så går Husiebiblioteket vidare med: Sven Rosborn, arkeolog, författare, med mera, gör nerslag i Malmös historia den 26 oktober kl. 19 och den 23 november samma tid kommer arkivarie Staffan Gudmundsson från Stadsarkivet och berättar om Malmöpolisen förr. Föranmälan krävs till båda föredragen.
Läs mer och anmäl dig här.

Berättarcafé och hjälp att skriva själv. Husiebiblioteket startar i höst nya verksamheter: Berättarcafé den 7 november kl 15 då vi som kommer kan dela med oss för varandra av minnen från Husie. Och för dem som är sugna på att skriva ner sina hågkomster själva kommer det att finnas skrivarstuga till hjälp den 13 och 20 november, kl 18 båda gångerna. Föranmälan krävs till båda arrangemangen.
Läs mer och anmäl dig här.

Fler resurser för fakta, föredrag och inspiration. Institutet för studier i Malmös historia vid Malmö Högskola ger kontinuerligt öppna intressanta föredrag. Samt har kurser, andra evenemang och en lista med länkar till fler relevanta föredragsverksamheter och resurscentra i Malmö med omnejd. Läs mer här.

Malmö Kulturhistoriska Förening. Mötesverksamhet och årsboken Elbogen, Nu görs årsskrifterna tillgängliga direkt på hemsidan genom att dessa skannas in och publiceras som pdf:er. Böckerna finns annars att läsa i Malmö på Stadsarkivet, i Stadsbibliotekets Malmörum, och de går i viss mån också att låna hem från olika bibliotek i staden eller att köpa på antikvariat. Medlemmar (125kr per år) får de nya årsböckerna (samt inbjudan till roliga föreläsningar och julmiddagar bland annat). Elbogen är en klassiker och en stor källa till underhållande fortbildning om Malmö stads historia (okey jag medverkar också i några nummer. 🙂 ) Hemsidan.

Stadsarkivet och databaser. Stadsarkivet har allt inklusive fantastiskt kunnig personal! I salarna finns datorer anslutna till Arkiv Digital, en databas där du kan ta del av inskannat material från olika nationella arkiv som husförhörslängder, sockenstämmoprotokoll, bouppteckningar, bildsamlingar och dylikt. AD kan man prenumerera på till sin egen hemmadator, men på Stadsarkivet är tjänsten gratis.
Riksarkivets Nationell Arkivdatabas, NAD är en datortjänst som går att använda gratis från vilken dator som helst. NAD är ett arkiv över arkiven i Sverige och vad dessa innehåller. Kan vara en bra start när man vill orientera sig om vad som kan tänkas finnas i ett visst ämne, ort, etc. Hemsidan.
Glöm inte alla historiska kartor som också finns över alla möjliga områden och anledningar! Lantmäteriet säger sig ha en av världens största samlingar av historiska kartor, mer än en miljon, och du kan gratis söka i deras databas och titta på kartorna i datorn. Hemsidan.

Sociala media, bloggar och liknande. Stadsarkivet publicerar foto från det gamla Malmö och skriver lagom om detta på sitt Instagram-konto, sök på Stadsarkivet. Sven Rosborn har lagt upp en del av sina filmade föredrag på sin hemsida  och på sitt konto på academia.edu publicerar han fortlöpande ur sitt omfattande författarskap om malmöitisk och skånsk historia, företrädesvis, och det från enstaka artiklar till hela böcker vilka du här kan ladda ner gratis.
På Facebook finns det grupper för att diskutera och visa bilder från Malmö förr och nu, sök på Malmö. Tidvis trevligt, tidvis väldigt gnälligt om att allt nybyggt är fult och att det var bättre förr…

Kommer du ihåg Malmöfestivalen häromveckan?

Tiden går fort och sommaren är kort och plötsligt är det ett år till nästa gång Malmö hyser vår fina festival! Så mycket härligt utbud av musik och kultur från institutioner som här kommer ut på gatan och möter ny publik. Och mat, som inte blivit dyrare utan stannat i prisutveckling och ökat portionerna igen, från hela världen. Invånare och utsocknes har vällt ner i stan som annars är egentligen sorgligt folktom. När det kan vara så här kul med alla som möts. Och uppträdanden av alla möjliga sorters slag av artister som här kanske för första gången kan nå riktigt ut.

Höjdpunkt: När S:t Petris kyrkoorgel under organistens bestämda handlag dammade loss på musik ur rymdeposet Star Wars. Da capo por favor!

Jag bara älskar denna festival! Kram alla och så ses vi 2018!

Husies gyllene lekplats

Visst är den fantastisk, lekplatsen i Gyllins trädgård som finns mellan typ Sallerupsvägen och Klågerupsvägen i Husie, Malmö? Det bästa är att i år är det mer uppväxt mot i fjor och ingenting är förstört! Jag blir rörd och så svävar jag kanske i tacksam okunnighet om ifall tillståndet beror på besökarnas aktsamhet eller insatser från Gatukontoret? Fint är det här i varje fall. Och frukter och bär frodas i bänkar och på de små träden. Väldigt rart med stegarna vid fruktträden så alla kan nå upp, se foto nr.6, klicka för förstoring.

I den andra delen av Gyllins, i den vildvuxna handelsträdgården, har den spontana grillplatsen institutionaliserats med insatser från staden: Lägg särskilt märke till den röda behållaren för engångsgrillar och liknande. Ett fenomen att finnas på fler grillplatser!

Gyllins_lekplats_9

 

Augustiäpplen…

20170810_160507

Det här är augusti: en varm månad då vi ännu kan sitta ute i och njuta av trädgårdens sena växter och av våra krukväxter som mår bra av utevistelse och nu kanske blommar som allra mest. Parasollen mot solen behövs vid nya klockslag för nu sänker stjärnan sig tidigare och blänger oss rakt i ögonen. I väntan på kräftskivan tar vi det lugnt med vad vi dricker 🙂 men bär och frukter gör oss tillräckligt glada och belåtna. Som grannens äpplen, ser kanske lite lite skrumpna ut. Men så är de också från i fjor! Har bott i kylskåpet sedan dess. Absolut inget fel på konsistens eller smak utan så ljuvliga! Det handlar om att ta hand om det man har på bästa sätt, så är det aldrig för sent…

Stora Uppåkra har både gamla och nya konstskatter!

Om denna sommar inte är den veritabla badsommaren så är den perfekt för utflykter. Ännu en, se tidigare inlägg, som jag rekommenderar att göra är att cykla på det gamla bronsåldersstråket, numer betitlad “Gamla Trelleborgsvägen”. Från Kvarnby i Husie, Malmö, löper den nutida varianten rakt norrut öster om motorvägen hela vägen fram till Stora Uppåkra strax söder om Lund. Du cyklar på otrafikerad landsväg genom uråldriga byar som Sunnanå, Nordanå, Kyrkbyn, Tottarp och Lilla Uppåkra, i nu nämnd ordning. Slutligen, efter sammanlagt 12 km, kommer du fram till Stora Uppåkra. Att platsen var slutmål för bronsålderns vandrare beror på vad som här fanns en gång i tiden.

20170705_154018

Fälten vid Stora Uppåkra döljer 40 hektar forntida samhälle (Birka omfattar sju…) som var igång från 100 f.kr. till 1000 e.kr. (Birka var en aktiv handelsplats mellan 700 och 900 e.kr.). Det lilla, en procent, som hittills grävts fram är tillräckligt häpnadsväckande, – utställning och informationsskrifter berättar mer för den vetgirige på det arkeologiska centrum som nu börjat anläggas. Caféet på platsen tar hand om den fikasugne på bästa sätt och gör det möjligt att ladda om inför hemtrampandet.

20170705_150441

Jag satt ute och njöt av äpplekakan, men klev nyfiket först in i caféstugan. Här finns ett vackert äldre möblemang och en fantastisk nutida konstskatt pryder ena väggen: En relief i trä av framlidne konstnären Kristian Holmqvist. Utifrån att skildra vardagslivet har konstnären med en stor portion humor skruvat till de otaliga små välsnidade scenerierna. Så även om vädret mot förmodan är jättefint vid ditt eventuella besök får du bara inte glömma att gå in och titta!

 

Klicka på fotona för förstoring.
Bilderna på konstverket publiceras med benäget tillstånd från cafeet! 

Mer om Uppåkra Arkeologiska Centrum

Uppåkra Café på Facebook.

 

Har någon receptet till Kvarnby-kakan?

Det kom en kommentar idag till Kort från Kvarnby som jag vill lyfta upp särskilt för den här kakan måste vi hitta var den går att köpa idag -eller om någon vet hur man bakar den!? Verkar ju jättesmaskig!

Så här skriver Ylva Lifvenborg angående bloggsidan Bernt bakade bröd på Kvarnbybageriet:
“Jag jobbade på Tempo i Malmö efter skoltid fredagar och lördagar samt på sommarloven. Detta var i början av 60-talet. Varje veckolön köpte jag en mjuk kaka (rund form med hål i mitten) från Kvarnby Bageri. Det var en sorts sockerkaka täckt med choklad och flisad mandel. Tror att den innehöll pistagemandel, då den var svagt grönaktig i smeten. Minns även att den kunde vara lite rödfärgad i smeten. Jag älskade denna kaka och kan än idag minnas hur god den var. Finns det möjligen någon chans att få tag på receptet?”

EXTRA: JAG RINGDE BAGAREN!

Jag tänkte Bernt Eriksson kanske var inblandad i smeten 🙂 då för 50 år sen och minns hur kakan gjordes. Så jag ringde Bernt som kunde fylla på sin berättelse med lite fler data. Som att just Tempo på Värnhem sålde mer av bageriets kakor och hela bröd än i Slottsstaden, till exempel. Bernt minns också kakan som Ylva Lifvenborg efterlyser:

— Det var en vanlig sockerkakssmet där det visst det hände att vi hade i pistagemandel, men på grund av kostnaden kunde det även vara grön hushållsfärg precis som att det var röd sådan i de kakor som var rödfärgade. Efter gräddningen i små formar med hål i mitten beströks kakan med chokladglasyr och flagad mandel, säger Bernt.

Bernt och undertecknad kommer fram till att bakverket påminner om vad som idag kallas för Kärleksmums eller Snoddas där det även är kakao i smeten och där det ovanpå chokladglasyren strös kokos, vanligtvis. En variant utan kakao i vare sig smet eller glasyr kallas Silviakaka. Jag har även sett karamellströssel istället för kokos, etc. Kakorna ovan bakas dock ut hela i långpanna i ugnen och skärs upp i rutor efter att de kallnat och är färdiggjorda. Små runda formar med hål i mitten känner jag inte till finns längre, men kanske någon annan vet? I vilket fall finns det otaliga recept på ovannämnda kakor här på internet så jag hoppas du kan baka dig fram till en variant som stämmer med din minnesbild, Ylva Lifvenborg!

Hälsningar, Anna-Mi, bloggföreståndare. 🙂

En gång i tiden väckte de ramaskri

Niki de Saint Phalles skulpturgrupp Paradiset och Jean Tinguelys metallkonstverk väckte -efter att de 1971 installerats på Skeppsholmen i Stockholm vid Moderna Museet varifrån de var väl synliga – högljudda protester. De förfulade hela huvudstan, lät det, och Paradiset flyttades till en mer undanskymd plats. Det var då det.

Efter att ha sett konsthallen Arkens, utanför Köpenhamn, stora utställning om Niki de Saint Phalles verk och gärningar i fjor, där man även kunde ta del av videointervjuer med henne, tycker jag ännu mer om allt hon gjorde under sin livstid (1930-2002). Medan människans förmåga att förfasas över somligt, men ta till sig annat, fortsätter utgöra något jag nog aldrig kommer att riktigt begripa mig på hur valen kan falla som de gör.

Läs mer här om Paradiset

Kortilmer från Arken och andra vilka presenterar Niki de Saint Phalle

Katrinetorp en pärla i södra Malmö

 

Själva Katrinetorps huvudbyggnad är en sak, som det ibland är möjligt få besöka inuti, eller trädgårdscaféet vars smaskiga utbud av mat och kakor alltid är gott. Ibland finns här utställningar i den byggnad som även inhyser en butik fylld med vackra böcker och lite märkvärdiga prylar som ett getmjölksshampo i kub för egentligen massor av pengar, men som av någon outgrundlig anledning kändes viktig inhandla sist jag var på Katrinetorp. Jag har använt det en gång och håret kändes som på ett får…

Nåväl, jag får skylla mig själv. Men Katrinetorp är framförallt ett landeri, läs  här vad det betyder när det gäller Katrinetorp (ett av Sveriges bäst bevarade i sitt slag) så gå rakt igenom entréområdets fastigheter och ut i odlingarna och parkanläggningen som verkar växa för varje år, se mina bilder. Kommer du på cykel kan du därefter trampa några hundra meter rakt österut och komma till nyanlagda våtmarker för fågellivet. Och sen fortsätta på spännande cykelbanor längs Malmös sydsida så långt du giter eller är hemma.

Besök fantastiska Svalöv!

Svalövs kommun gör vad få kommuner, om än någon?, gör i Sverige: satsar på offentlig konst så de tillägnar en hel park åt en skulptör vars verk i och för sig skänkts kommunen genom privat donation. Men ändå!

Från vänster: Stoft till stoft, Sittande figurin eller Evas löv åter (förlåt parkeringen av cykeln, men den lutade sig inte mot verket vilket man kan tro av fotot) samt nederst: Hund och husse. Alla av Robert Harding, född 1951 i England men sedan många år bosatt i Spanien. Hans son Timsam Harding finns representerad även han och det än så länge med ett blått verk vid kanten av sjön. För den här parken är anlagd runt Svalövssjön, en liten konstgjord vattensamling som, enligt broschyren jag länkar till här,  “är en konstgjord sjö som anlades år 2000. Sjön ingår i ett vattensystem där havsöring reproducerar sig och därför har en stor satsning gjorts på att havsöringen ska kunna vandra obehindrat till sina lekområden. För att bidra till en balanserad undervattensvegetation har signalkräftor inplanterats. Runt sjön går ett promenadstråk.”

Jag tycker det här är väldigt tjusigt gjort. Och tjusigast är så klart mannen bakom konstdonationen, John-Ove Hansson. Han har varit verksam som lantbrukare på Munkatorp utanför Svalöv i cirka 40 år. Han har också haft galleri i Spanien. Så inget ont om att bönder inte begriper sig på kultur, det är det snarast tjänstemän inom offentlig sektor som har svårt att fatta värdet av alla gånger, Svalöv ett veritabelt undantag.

Svalövs skulpturpark invigdes 2014 och året efter  2015 skänkte John-Ove Hansson enligt ovan broschyr: “sju nya skulpturer till parken, samt två skulpturer som placerades vid ingången till Söderåsens nationalpark i Röstånga. Dessutom fick kommunen The Link, som nu står mellan Svalöfs gymnasium och Fridhems folkhögskola.”

I broschyren kan du se alla skulpturerna och läsa mer om Robert Harding och John-Ove Hansson. Men bäst är att åka dit! Passa då på att äta lunch på Fridhems Folkhögskola när du ändå är i närheten. Sanslöst god mat!

 

 

Här stod i evighet en brevlåda…

brevlådanklågerupsvägen405

…men nu är det bara den lilla gula stolpen kvar. Platsen är längs med muren vid Klågerupsvägen, bredvid cykelhandlaren. Lådan försvann häromdagen. Och det slår mig att låda efter låda smugits bort härute i Husie. Närmaste nu är en modern postlåda neråt Virentofta nära Videdalsvägen. När jag flyttade till Kvarnby för hundra år sen fanns det även två postkontor i omgivningarna. Det sägs att posthandeln bara ökar, men distributionen ska ske med hjälp av annan företagsamhet och posta brev är tydligen helt ute.

Jag saknar i varje fall den bortforslade brevlådan. Så många brev med de mest skiftande innehåll har åtminstone jag postat här. Det har känts angeläget att lägga försändelserna i just “lådan här hemma”. Tömningstiderna blev förstås sämre och sämre, men trist att inte se brevlådan alls längre.