Quizen i onsdags 090909

Har ingen aning om hur det gick, vi pep från puben innan resultatet offentliggjordes. Vi hade haft vårt roliga och kunde bara konstatera att poolmannen ringer på två gånger. Megan höll en underbar quiz, hon är tapper som framhärdar i sina musch-musch-frågor eller vad de heter, just dem loggar jag ut från.
Vi klarade inte alla tio amerikanska delstater som har två ord i namnet, ej heller blev vi överens om att Somalia och Colombia hade det gemensamt att ekvatorn drog igenom dem, länderna “känns” befinna sig norr om. Däremot var känslan att 1963 var året då Cleopatra, 81/2 och Dr No gick upp på biograferna rätt. Och vi klarade vad WYSIWYG står för, men missade vad en av de vanligaste sakerna är som gästerna glömmer på krogen förutom glasögon och paraplyer: att ge dricks…
Vad vore onsdagar utan quiz? Och vad vore vårt lag utan Stella, henne ska vi fira på lördag, hipp hurra!

Har konsten ett värde?

Gratis konst i GöteborgMin bästa kompis Ann Löwenstein i Göteborg är konstnär. Hon tog sig före att ställa sig vid Konsthallen på Götaplatsen häromveckan och be folk svara på en enkät. Till tack skulle de få ett grafiskt blad av henne. Projektet hette också Gratis Konst och hon medförde egen sandwichman.

30 personer (vilket var önskat antal) svarade på hennes fem frågor och så här löd frågor och svar:

1.Har livet en mening? Svarade samtliga Ja
2. Finns Gud? 15 Ja, 10 Nej och 5 ingen åsikt
3. Existerar ett konstnärligt värde? Svarade 29 Ja och en hade ingen åsikt
4. Finns ett liv efter detta? Svarade 7 Ja, 18 Nej och 5 ingen åsikt
5.Har människan en själ? Svarade 27 Ja, 2 Nej och 1 ingen åsikt
Ann skriver: Naturligtvis kom det frågor om varför jag gjorde detta och en del av svaret är tankarna runt kulturutredningen och även kulturarbetares sitiuation etc.

Se mer om Ann Löwenstein och hennes konst här.

Sonic Youth på Konsthallen

Länge sedan jag så försjönk i en utställning som i den som pågår på Malmö Konsthall till den 20 dennes: Sonic Youth etc.: Sensational Fix. Ett gitarrband  hemmahörande i punkrytmer vilket redan från början för 30 år sedan experimenterade med utsvävningar i andra konstformer. Och som med New York som hemmabas genomgående kunnat samarbeta med andra intressanta kulturutövare: Cindy Sherman, Allen Ginsburg och William S. Burroughs, bland annat.
Resultatet har bland annat blivit den här vandringsutställningen som åtminstone jag fick stor behållning av. Här redovisas de spretiga utflykterna i video, installationer, bild, teater, prosa och poesi, etc, jämte att man i hörlurar kan lyssna på bandets egen musik också. Sonic Youth är still going strong och de spelade tydligen på vernissaget.

Malmö konsthall ser ut som vindskontoret hos en excentriker med gott om utrymme, men så ska jag inte säga för det är en elitistisk hängning, mycket fin. Men myllret, hjärnvindlingarna, associationerna, etc, var upplyftande och inspirerande: det finns alltid ett nu att ta nytt avstamp från. Såg på ett bord där Gender Trouble av Judith Butler från 1990, bara en sån sak!
Funderar på hur mycket mitt gillande av utställningen beror på att deras 70-tal var mitt. Tänker att utställningen kanske är platt för någon yngre. Inser då att alla ser allting genom sitt eget perspektiv och att ingenting finns i sig. Härligt!

Söndagspromenad 30 augusti 2009

IMG_1275 (Large)Har länge undrat varför en mysig gångstig mellan Risebergabäcken och slänten upp mot Bäckagårdsskolan vid Klågerupsvägen är avspärrad sedan en tid tillbaka? Rasrisk? De små skolbarnen ska först lära sig att vatten är farligt innan staketet tas bort? Det är faktiskt värre än så, blev jag upplyst om i helgen: Jättelokan. Den bekämpas bakom stängsel tills faran är över. Det här är nog det farligaste som finns i Kvarnby just nu…

Lördag 29 augusti 2009 mitt i livet

Vaknar tidigt, ingen tidning, haveri i tryckeriet. Får två timmar mer att skriva på  istället. Tidningsläsning tar för lång tid. Tar en promenad i ett välmående landskap. Äter lunch och bloggar receptet. Får en bloggkommentar av vad dricker man till? Jag drack ingenting alls, men ett gott rödvin sitter säkert inte fel. Åker in till stan och ser en fin film på Panora om italienska gamla mammor och deras medelålders söner: Augustilunch i Rom. Rörande rolig. Tar ett glas vin på stamkrogen och tjuvlyssnar på omgivningen. Kommer hem och läser signaturen A:s senaste kommentar till min blogg om de autonoma gruppernas aktiviteter.  (Kolla det hysteriskt parodiska filmklippet A länkar till i kommentaren!)

Jag var också ett sådant barn A skriver om. Som såg orättvisorna och ville eliminera dem. Drogs till rörelser jag trodde hade verktygen, blev besviken och värnar därefter andra värden istället. Och det är säkert bra och moget. Men det finns en fara i att befinna sig långt innanför gränserna hela tiden och att inte sätta något på spel längre. Så tack A för att du skriver till mig på det sätt som du gör, du hjälper mig att inte stelna fullständigt i ett skyddande fördömande. Du får mig att minnas. Och kanske leva lite bättre!
P.S. Vår brevväxling är ett intressant tidsdokument på flera sätt, fortsätter vi kan vi kanske ge ut den…

Pasta med bacon och gorgonzola

Gjorde just en jättegod lunchrätt där jag inte hade i några kryddor (eller salt) överhuvudtaget utan den var mycket smakrik i sig bara genom tre (3) ingredienser. Säg att tillagningen tog allra högst en kvart oxå. Plus att du enligt nedan recept för en person får en portion jättegod pasta över att ha en annan dag. Är ni två som äter så ta istället ett paket bacon till. Men jag tror gorgonzolamängden är proportionerlig till nedanstående pastamängd.

Färsk pasta. Jag tog Fussili tricolore, trefärgade skruvar, finns på Coop i 500grams påse.
Bacon, ett paket
Gorgonzola, en rejäl bit, som en limpbrödskiva

Lägg baconskivorna i ett kallt stekjärn och sätt värmen på högsta. Obs inget matfett.
Häll vatten i en rymlig kastrull och sätt på spisen. Här kan det hällas i lite olja för jag inbillar mig att det är det som gör att pasta sedan inte lika lätt kokar över.
När vätskan kokat bort från baconremsorna och de börjar bryna så sänk värmen.
När pastavattnet kokar upp häller du i pastan och kokar den enligt anvisningarna, den jag valde skulle koka 4 minuter.
När baconen bara blivit sådär lite brynta sänker du värmen ytterligare och mosar  i gorgonzolaskivan och gojsar runt alltihop i stekjärnet.
Häll noga av vattnet från den färdigkokta pastan och häll pastan i en stor skål.
Okey, du kan ta en fjärde ingrediens nu: spä ut ostbaconröran med lite mjölk så hela sörjan lätt rinner över i skålen. Rör om alltihop.
Ät det tillsammans med typ paprika, tomat och gurka. Men inget mer, det behövs inte!

Quizen i onsdags 26 augusti 2009

Om jag skulle gissa på något så vore det att Bryan höll en Eric-quiz ikväll. Okey något mindre litteratur och något mer varia, men verkshöjden  var densamma: Svåra, omväxlande frågor med en del favoriter i repris. En utmärkt quiz med andra ord!

Fråga inte om våra poäng, fråga hellre om våra spanska solhus…

Nu har frågan om världens tre största humleproducenter varit uppe minst två gånger. Och vi minns varken vad vi har svarat tidigare eller vad som då varit rätt. Tänker någon i laget tatuera sig så föreslår jag följande ord: Tyskland, Tjeckien och USA. För det var väl det rätta svaret? Fast jag blir osäker för det lag som rättade vår talong gav poäng för att vi svarat Indien och Australien, och i Wikipedia tjatas det om England (där står det oxå att en humlesort heter Zlatan, hoppas det kommer som fråga nångång). Vet någon? Vi kommer att svara fel nästa gång den här frågan dyker upp igen…

Till uppgiften att banka in vad alla olika FN-organs förkortningar står för bifogas hur FBIs valspråk lyder vars tre ord börjar på FBI: Fidelity, Bravery, and Integrity. Nånting för oss att anamma?

Och återigen: En Bryan-quiz karaktäriseras av att Sgt Pepper-omslaget dyker upp antingen som fråga eller svar. Det borde vi tänka på. Här var det som svar på var Karl Marx, Marlene Dietrich, Albert Einstein och tonsättaren Stockhausen alla syntes…

A cake for Jukibees mother!

Don´t ask me how this works, but Twitter is definitely a part of what is called social media which can be defined as a tool that makes you talk to a complete stranger on the other side of Earth as it was your neighbour!  And that is the point! This kind of communication has its value outside what is being said! I read a report that called the sentences on Twitter as “mostly meaningsless blaha-blaha” That report has not understand a word! Eat my cake and enjoy Twitter and all the other social media!

Dear Lara that I met on Twitter! Here comes the recipe for a cake your mother hopefully would appreciate at her birthday.

Orangecake with dark chocolate
Oven: 175 degrees Celcius
200gr butter
2 1/2 dl sugar
1 teaspoon vanilla sugar
3 egg
4 dl wheat flour
1 teaspoon baking powder
1 dl concentrated orangejuice
150 gr dark cooking chocolate

Prepare a baking tin, round with a hole in the middle, with butter on the surface and then throw breadcrumps in the baking tin.
Stir butter, sugar and vanilla sugar until it is more or less porous. Add the eggs, gentle one by one while stiring.
Mix wheat flour with baking powder and add it varied with the concentrated orange juice.
Cut up in big pieces the chocolate and stir it as well into the mixture.
Pour the mixture in the baking tin.
Put the baking tin in the lower part of the oven for 50-55 minutes.
Take out the cake and let it cool off.
(The recipe says you can melt som cooking chocolate for garnishing the cake, I have never done that but it is of course an idea)

Good Luck!

Quizen i onsdags 19 augusti 2009

Steve höll i quizen och det var många favoriter i repris där. Och den här gången kom vi ihåg just de frågornas rätta svar från förra gången. Men så var det de nya… I vilket ghetto bor pojken i Elvis Presleys sång? Svar: Chicago och det hade vi inte en susning om. Att chippendale-möbler alltid är gjorda i mahogny satsade vi inte på trots att träslaget nämndes inom laget. Det var för enkelt så jag framhärdade i valnöt… Vad är det som kan finnas i versionerna corona, robusto och perfector? Vi funderade på öl eller kaffe och satsade på det senare trots att någon i laget visste att det bara finns två sorters kaffebönor. Men det kvittar för vi var aldrig inne på det rätta svaret: cigarrer! Vi har nog heller aldrig klarat alla förkortningar FN kör med på sina underorganisationer, den här gången bet vi i gräset när det gäller UNESCO.

Vi kunde dock tillräckligt av en massa andra saker så vi kom tvåa. Hade vi valt det rätta svaret på de frågor där vi hade rätt svar som alternativ hade vi ändå inte klått Spitfires så den här gången kunde vi bjuda på att applådera till deras första pris. Annars brukar vi mest bara applådera så där riktigt innerligt när de kommit tvåa…

Fler intryck Malmöfestivalen 2009

munkar malmöfefstivalen 2009Bilden visar Malmöfestivalens urämne; utan munkar skulle nog allt avstanna. De har ingen konkurrens av de brända mandlarna som funnits med lika länge eller de långa lakritsremmarna i olika smaker. Men de spanska friterade våffelsmetsormarna kommer starkt liksom de belgiska våfflorna.

Tälten för blues och jazz vid Södertull håller ställningarna liksom scenen på Gustav för mer etniska grejer som magdans eller som igår söndag: underbar tangomusik där den stora upplevelsen var att se på dem som gick upp och dansade helt gudomligt skickligt! Tango och folkdans är de enda pardansformer det är kul att vara åskådare av.

På Gustav fins också världens minsta scen: Oasen. Den har storlek som en busskur på landet. I lördags stod författaren Jan Sigurd där och läste ur sina böcker och dagen efter visade kocken och matforskaren Jan Boris Möller med hela kroppen varför det är totalt meningslöst att marinera kött. Båda Janarna höll på i över en timme och alla satt kvar!

Malmöfestivalens port utI år finns det tygbanderoller längs med broar, över gator eller i lyktstolpar och de har ett mer eller mindre begripligt innehåll. Bakom mig slutar festivalen i en portal med devisen Välkommen till verkligheten. Vad det står på andra sidan ser du i det tidigare blogginlägget från festivalen. Från lågt till högt: från mage till hjärna. Malmöfestivalen har något för alla, I love it!