Äventyret väntar i Fosie, kvitter…

Posted on June 11, 2012 by Anna-Mi Wendel

“Kråkungen har fallit ur boet och kan inte flyga”, säger fågelguiden. “Han verkar paralyserad av skräck över att se oss, vi är väl hans första möte med mänskligheten”, säger jag. “Nä, han bryr sig inte”, säger experten. Då blir jag lite stött, så där. Men visst är det en trolsk skog håkan-kråkan sitter i? Och vet du var man finner den? I Fosie industriområde i södra Malmö…

Skogholms ängar heter ett projekt mellan olika myndigheter för att fixa till en gammal sumpig alskog så den blir något riktigt najs för både fåglar och mänskor och samtidigt få bukt med Risebergabäckens översvämningar. Ekologisk dagvattenhantering kallar Malmö stad det och har en fin webbsida med karta och väganvisning, etc.

Själv hittade jag Skogholms ängar genom en annons förra veckan i Kulturcentralens epostbaserade nyhetsbrev som jag prenumererar på. Det gällde en fågelexkursion i torsdags klockan 6 på morgonen. Det lät inte så blodigt och platsen lockade, Skogholms ängar i Fosie? 110 kronor och fin kikare utlånades, vandringen skulle ta 1 1/2 timme. Jag ställde väckarklockan, körde dit, och det var fantastiskt!

Skogen är hemlighetsfull och stigarna spännande och diskret dyker det upp lite skyltar och sittgrupper för picknicksugna. Ta några timmar på dig och åk hit och bara njut! Fågelutflykten jag följde med på arrangerades av Vilda Malmö med Erik Hirschfeld som ciceron och vi kunde pricka in 30 arter på vår rundvandring. Inga märkvärdigheter, men roligt att få kläm på våra sångare, till exempel, samt få sig till livs smaskiga detaljer om hur olika fågelarter sköter sina relationer. 🙂 Och det var festligt att även proffset hade en liknande mobil-app som jag ju precis har installerat, Kvitter, se tidigare inlägg.

Här kommer en lista på allt vad vi såg och/eller hörde:
björktrast, blåmes, bofink, fiskmås, gransångare, grå häger, gråtrut, gräsand, grönfink, hämpling, härmsångare, koltrast, kråka, kärrsångare, ladusvala, lövsångare, näktergal, ringduva, rödstjärt, skata, skrattmås, strandskata, svarthätta, sånglärka, talgoxe, tofsvipa, trädgårdsångare, törnsångare, ängspiplärka, ärtsångare.

Minns du när vi väntade på tomaterna?

Posted on June 9, 2012 by Anna-Mi Wendel

Jag frossar i svenska tomater, 19:90 kilot. Det är de första tomater jag äter i år. Jag har bestämt mig för att äta mer som de gjorde förr: efter säsong. För varför ska alla grönsaker finnas tillgängliga hela tiden i handeln? Det orsakar ju en matindustri som har lite att göra med vettigt hushållande av jordens resurser.

I min omsvängning har jag haft mycket glädje av Middagsfrids recept på dagstidningen på nätet, där följs vad som finns till hands att äta här och nu. Mycket trevliga recept på alla sätt och vis vilka har fått upp ögonen på mig för att använda mer rotfrukter i matlagningen. Bara en sån sak.

Böckerna Matens pris och Den hemlige kocken har hjälpt mig bena upp hur jag ska prioritera när jag handlar. I extremfallet handlar det om att välja mellan ekologiskt odlad mat från andra sidan jordklotet eller konventionellt tillverkad lokalt. Som jag förstår nu är det alltid bäst med Kravmärkt oavsett var det kommer ifrån, därefter enbart ekologiskt dito. Transporternas inverkan är det minsta att tänka på i sammanhang av gifter, skövling, misshandel och andra uttryck som tyvärr beskriver hur matindustrin bär sig åt. Det är alltså bättre -om man inte klarar att vänta på de inhemska- att köpa tomater från soliga Kanarieöarna än växthusuppväxta från mer närliggande Holland. För holländska växthus är inte att leka med. Eller deras kalkonuppfödning, eller griskött från Danmark, eller biffkött från Sydamerika, eller hajmal från Vietnam. Etc.

Daniel Öhman och Malin Olofsson fick Stora Journalistpriset 2011 för sina avslöjanden om hur illa djur och natur hanteras när maten ska fram till varje pris. Ta del av materialet här.

Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson (som gick vidare med boken och bloggen Äkta vara) drivs inte i första hand, som Matens pris, av att redovisa fakta som läsaren sedan själv får dra slutsatser av. Utan det här är en bok som propagerar utifrån förutbestämda uppfattningar att det naturliga är bra medan det konstgjorda är dåligt. Det ger att tillsatser är av ondo och att de varor som har kortast innehållsdeklaration vinner. För att nu raljera lite. Den här boken har visst det förtjänster och behövs som väckarklocka för att avslöja fusket inom livsmedelsindustrin. Den gör räfst och rättarting med alla illusionisttrick branschen försöker dupera oss med. Men sen får boken inte stopp i maskin utan slår över till lite mer sekteristisk inställning. Tycker jag. Vad tycker du?

Här kommer min granne ingenjören…

Posted on June 6, 2012 by Anna-Mi Wendel

Jag mötte min yttersta Kvarnbygranne idag på hundpromenaden. Han var ute med sin kära hustru. De kom förnämligt körande på vägen med hjälp av den konstruktion han har utfört för att paret ska kunna ta sig ut tillsammans. Min granne har tillverkat en egen sorts rullstol att haka i fruns eldrivna variant. Och han har tagit vad han haver: plåtbit, barnvagnshjul, dammsugarrör och cykelsadel.

Sammanlänkningen mellan bakplatta och rullstol sker genom ett hederligt kullagersystem så att bakvagnen smidigt kan följa med i svängarna. Själva kullagret består av en säger en golfboll! Det är den som syns fastklämd mellan byglarna. Det ska till en riktig ingenjör för att tänka ut den här fiffiga lösningen och vara kapabel att bygga den också! Men det krävs nog detta lilla nätta och rara par för att elmotorn ska orka dra hela ekipaget. 🙂

Det blev ju succé!

Posted on June 3, 2012 by Anna-Mi Wendel

Farfars Husie var ju ett succéevenemang, se tidigare inlägg! Så många härliga möten det gav! Föreläsningarna och musikunderhållningen drog fullsatt publik inne i Hohögsskolan och i trädgården fanns en rekorderlig kaffeservering samt ett litet växthus där det såldes väldigt fina plantor. Bilden visar den vackra väldoftande bukett som jag kunde ta med mig hem som tack för att jag pratade lite om Kvarnbys historia. Kära nån, nöjet var helt på min sida!

Jag undrar hur det gick för stadsdelschefen som, för alla som ville följa med, körde guidad visning av nya och gamla Husie. Till sitt förfogande hade han en minibuss för sex personer… Jag undrar om han kör runt fortfarande? 🙂

Tack kära Husiebibliotek som drog igång det här evenemanget, det verkar ha väckt mersmak hos alla jag fick glädjen att träffa och utbyta minnen och fakta med! När gör vi om det?

Husiedialogen kvittrar om både det ena och det andra

Posted on May 28, 2012 by Anna-Mi Wendel

Så har man gått och blivit en programpunkt! 🙂 Hela programmet ser väldigt bra ut och det ska bli spännande att få vara med. Annonsen ovan finns på sidan 2 i senaste numret av Husiedialogen och det evenemanget vill jag så klart tipsa om.

Längre fram i tidningen finns ett reportage om en fågelexkursion i Gyllins härom veckan vilket jag också vill tipsa om. För där berättas om hur guiden aktiverade sin smartphone-applikation Kvitter för att locka en analog näktergal att höra av sig. Kvitter tänkte jag och plockade fram min nyinköpta Ajfån jag än så länge bara hade skaffat appen Twitter till. Den är gratis, men de 20 kronor Kvitter kostar är värt varenda öre. Så kul! I mobilen har jag nu inspelningar från hundratalet fåglar som finns i det svenska luftrummet, i alfabetisk ordning med bild på pippin.

Är precis hemkommen från en promenad i Gyllins trädgård där jag kollade vad det var jag hörde på riktigt. Skruvar man upp ljudet i mobben kan man få igång en dialog… Kanske lite taskigt vad vet jag. Men nu vet jag i alla fall vad ljudet till Kalle Anka när han är som mest kolerisk kommer ifrån: Nötskrikan!

I går kom jag bara till mitten!

Posted on May 23, 2012 by Anna-Mi Wendel

Igår när jag cyklade från Kvarnby till jobbet i Lund kom jag bara halvvägs: Däcket pyste ut all luft och där stod jag på den sedvanligt öde landsvägen. Hade tänkt att på eftermiddagen äntligen göra vad jag planerat i någon månads tid och lämna in cykeln för byte av kedja, drev och däck med sprickor i så det var ju retligt att jag stöp på mållinjen.

Utrustad med mobiltelefon är hjälpen nära, tänkte jag och ringde xx xxx för att beställa taxi. “Tyvärr, vi tar inga cyklar.” Okey då ringer jag väl xx xx xx. “Det kostar 30 kronor extra.” “Går bra, jag går med cykeln på den gamla landsvägen mellan Trelleborg och Lund på väg tillbaka mot Tottarp, där kan ni hämta mig.” “Jag måste ha en exakt gatuadress i rätt ort, Tottarp finns inte.” “Gamla Trelleborgsvägen då?” (Den är från bronsåldern, precis som byn också antagligen, men det ska man nog inte säga i det här läget.) “Jag får fram Tottarpsvägen, är det där?” “Det låter bekant, jag går dit.” “Vilket nummer?” “Hallå vi pratar om en by med tio hus eller nått och jag står mitt i med en cykel som har fått punktering och jag kommer att vifta frenetiskt åt varje taxi som försöker köra förbi.”

Vilket jag också gjorde, för taxin svängde vänster upp mot Uppåkra istället för åt höger där en skylt med stora bokstäver berättade vad byn heter. Sätter landsbygden skräck i droskservicen? Måste det hända något var tjugonde meter, för om det är obruten landsväg och enstaka hus inträder paltkoma och tankeverksamheten lägger av?

Det visade sig vara en rolig -i både dansk och svensk betydelse- taxiförare som körde mig och cykeln till Kvarnbys dito cykelhandlare och det för det fasta priset av 200 kronor, så lite kostar det när man hunnit halvvägs till Lund. Det kunde jag inte tro. Jag har varit med om skamligt dyra och vårdslöst framförda resor i för hög fart inne i Malmö, så jag slutade för väldigt länge sedan åka taxi, tyckte bara det var obehagligt. Men det verkar ha hänt en del sedan dess. För säkerhets skull tog jag dock den här chaufförens nummer ifall jag får punka fler gånger mellan hem och jobb, för nu finns det en som vet var Gamla Trelleborgsvägen går i varje fall. 🙂

Så var de bara fem?

Posted on May 23, 2012 by Anna-Mi Wendel

De fem kvigorna är utsläppta i Bulltoftaparken igen och de står så fint mot det gröna och blå. En av dem verkar så liten så den är nog ny för i år medan den sjätte sedvanlige deltagaren, tjuren, lyser med sin frånvaro. Han orkade kanske inte med sällskapet. Jag undrar om det överhuvudtaget är samma kvigor?

Jag ser fram emot när Bulltoftadjuren får en egen hemsida på Malmö stads webbplats där man kan beställa ett sms när det är dags för kosläpp kanske redan nästa år? Vore roligt att se live den där utsläppsysterheten man har hört talas om. Det är något annat än utsläppsrättigheter det. 🙂

Allt på rätt plats, eller?

Posted on May 17, 2012 by Anna-Mi Wendel

Utflykt till Bokskogen? Nä, bara till den nya hundrastgården i Gyllins trädgård! Måste vara stans finaste, eller? Rejält tilltagen är den i alla fall. Det enda som saknas är en bajsetunna, hallå?

Rastplatsen och all nyuppsatt tydlig skyltning i Gyllins om koppeltvång gör att jag åter börjat gå här med hunden och nästan känna mig helt väl till mods. Det har tidigare varit förenat med stort obehag att ge sig in i Gyllins: När som helst kunde jag tvingas möta dessa lösa hundar med sina ägare som menar att jag bara ska acceptera att de skiter i mig och min hund och i demokratiskt fattade beslut, etc.

Folk behöver inte tillhöra främmande religioner för att ha förfärliga idéer om rätt och fel och jämlikhet och frihet, etc. Det går så bra att ta en så kallat vanlig hederlig svensk…

I veckan har näktergalen börjat höras igen och göken. Så nu är väl allt på plats, det är väl bara värmen som fattas?

Skapa eller förstöra en park?

Posted on May 1, 2012 by Anna-Mi Wendel

I Malmö är inställningen att vi är vuxna mänskor och värnar om våra parker. Vi till och med respekterar skyltar som berättar att mer ska blomma om vi bara ger oss till tåls:

Sommarängen som är på gång återfinnes i Gyllins Trädgård. Lycka till!

I grannstaden två mil norrut hade ovannämnda projekt haft sämre överlevnadschanser, tror jag. 🙂 För igår, på Valborgsmässoafton, festade studenterna i Lunds Stadspark och den stora morgontidningen bevakade de 20 000 parkgästernas picknickande. Tydligen en otroligt stor sak för det fanns flera reportrar och fotografer på plats, något som inte är fallet vid mer politiska aktiviteter, alltså händelser som har betydelse för andra än de närmast sörjande. Och inställningen var att det studentikosa tilltaget var fantastiskt!

I dag är det Första Maj och idag är Lunds parkarbetare utkommenderade för att städa upp efter intelligentians framfart igår. Inte ett papper eller överbliven flintastek kunde tydligen träffa en papperskorg rätt. Tidningen är åter på plats och visar hur begravd parken är i sopor idag. Och inställningen är att det är förfärligt!

Schysst jobbat! Först hjälper media till att haussa ett evenemang med sin bevakning och nätrapportering, sedan kan man dra vinster av de uppkomna konsekvenserna. Dubbelt upp om man säger så!

Berätta hur det var förr den andra juni!

Posted on April 15, 2012 by Anna-Mi Wendel

Världens bästa stadsdelsbibliotek inbjuder till att komma och berätta hur det var förr i Husie. Plats Träffpunkten i Hohögsskolan, Västra Skrävlingevägen 48, tidpunkt lördag 2 juni mellan 13 och 17, lite osäker på klockslagen där och hittar ingen info på Husiebibliotekets hemsida!!!

Men det ordnar sig, jag uppdaterar vid eventuell fel uppgift ovan, så kom dit och berätta! Jag kommer att vara idel öra åtminstone. Och har någon lust att låna ut någon gammal bild jag kunde få publicera på min blogg och få en notis till som berättar om bilden vore det jätteroligt. Eller om du har en egen hemsida för det gamla Husie så vill jag jättegärna veta. Hoppas vi ses!

Till dess en bild från igår lördag:

Och som jag skrev till en kompis som bor vid Möllan och som fyllde år i går (och som alltid brukar tjata om hur många affärer det finns där han bor, bla bla): Grattis och många hälsningar från en lördagspromenad i fint väder, underbar natur, inte en affär och knappt en bil heller utan bara frid!