Det är häftigt när gamla handskrivna brev, eller i tysk frakturstil tryckta rapporter, från 1644 plötsligt börjar leva och bli angelägna för en! Jag har under några års tid nu tagit del av en värld vars existens jag dessförinnan hade väldigt vaga begrepp om: det svensk-danska kriget när det kom att utspela sig i Malmö 1644. Ett kungligt svenskt krigsläger belägrade under några sommar- och höstmånader staden i en båge söder därom från Hyllie i väster till Östra Skrävlinge i öster. Brev utväxlades mellan den svenske fältherren på plats, Gustaf Horn, och myndigheterna i Stockholm, dvs Axel Oxenstierna!
Sen jag 2018 blev nyfiken på att ta reda på mer har intresset fört mig till Krigsmuseet i Köpenhamn, Armémuseum, Kungliga Biblioteket, och Riksarkivet i Stockholm samt Krigsarkivet i Arninge. Jag har även kommit att införskaffa böcker, kartor och transkriberingshjälp av handskrivna brev från 1644. Så fascinerande. Och en dag måste jag skriva om skillnaderna mellan det danska Krigsmuseet och dess svenska motsvarighet Armémuseum. Från skrattretande synvinklar till förfärliga upplevelser! Nu, hösten 2021 har i vilket fall allt ovan lett till en färdig populärvetenskaplig uppsats som väntar på att få tryckas i nästa upplaga av Elbogen, Malmö Kulturhistoriska Förenings Årsbok. Till våren 2022 kommer Elbogen för 2021 ut och det ska bli så spännande!
Allt materiel som jag gått igenom har varit såå intressant, men bara en bråkdel kommer ju till direkt användning vid sådant här arbete. Det andra blir följeslagare vid den fortsatta läsningen och ökar ens förståelse för sammanhanget. Men det finns pärlor i spillveden jag bara måste få dela med mig av! Som vad det står i slutet av första stycket i krigsrapporten nedan! Foto: Kungliga Biblioteket.
För det här med att klaga på pressen, det har tydligen alltid gjorts. Vi finner kanske ett av de första och festligare uttrycken för det också i rapporten ovan som är från det kungliga svenska krigslägret den 7 oktober 1644. I kriget mellan Sverige och Danmark hade de svenska belägrarna just då förflyttat sig till Uppåkra. I närheten hade även Danmarks kung Christian IV följt efter med sina trupper varvid diverse mindre attacker härarna emellan understundom inträffade. Nesligt blev det också för svenskarna när de kom att luras av en svensktalande fiendesoldat att utföra, som det visade sig för dem, en mindre lämplig manöver. Men de återhämtade sig raskt. I rapporten, som skrevs ner på plats för omedelbar hästburen transport upp till Stockholm där den trycktes och delades ut och som idag kan läsas på mikrofilm på KB i Stockholm, omtalas det dock som: “Darauss aber die Dänischen Zeitungen ihrer Gewohnheit nach vermuthlich eiue grosse Sach machen werden.” (Men enligt deras sed kommer de danska tidningarna förmodligen att göra en stor grej av detta.)
Anmärkning: Värt att notera är att Sveriges första och äldsta tidning, Ordinarij Post Tijdender började komma ut 1645 och i ett av de första numren finns en annan krigskommuniké av Gustaf Horn från det svensk-danska kriget som tog slut då. Tidningen bytte 1821 namn till Post- och Inrikes Tidningar och tidningen gavs på något sätt ut fram till 2009 då utgivningsbeviset upphörde att gälla.
Kort från Kvarnby 