Lördagspromenad 12 december 2009

Turning Torso från cykelstigen mot bokskogenLängst in och längst bort syns Turning Torso lika envetet som Kockumskranen på sin tid. Vad finns  längst in i och längst bort från våra liv?

 

 

röda bär och vit 1100-talskyrka: Södra Sallerups
Längst fram det levande och därför förgängliga? Längst bak det döda och därmed bestående? Bäriga träd och stenigt hus: Södra Sallerups kyrka från 1100-talet.

 

Snöpinnen vid Södra Sallerups prästgård

Snöpinnen på plats utanför prästgårdsdammen. I år lagom i tid för att väcka förväntan om en vit jul. I fjol var den nerkörd den 18 oktober vilket var förfärligt! Ser att nerslagsplatsen då var några meter till vänster om oxå. Spännande att se när och var pinnen dyker upp nästa år. OBS: ironi.

Lördagspromenad 5 december 2009

Kvarnby golfbana Inte en golfspelare i sikte, fastän det bara är rått ute. Det brukar bara vara ymnigt snöfall som håller dem borta annars. Kvarnby golfbana böljar sig över Romeleåsens allra västligaste slut.

 

Olle Baertling i naturen

 Så var vi vid vattenhålet igen: grundvattenblänket vid cykelstigen mot bokskogen i höjd med Södra Sallerup. Kompositionen i bilden är en hommage till min favoritkonstnär, Olle Baertling. Vinklarna gck ihop i spetsen på hans tidiga konstverk. Men i den senare livsperioden öppnade sig vinklarna för att fortsätta linjerna ut i universum. Fint!

Lördagspromenad 10 oktober 2009

Prydesholm

Det här är en favoritvy, vid cykelstigen mot bokskogen. Grundvattenpölen är som ett öga. Där det är vatten idag var det förr ett stickspår till järnvägen. Det användes för att lasta lera, tror jag, som var av ett särskilt slag och som bröts i närheten, om man nu säger så om lera: bryta? När järnvägen lades ner 1948 upphörde driften och vattnet tog över i sänkan.
Pölen har varit större får jag av en slump (vad tråkigt allting vore om det inte fanns någon slump) fram efter att ha nyttjat årets bok från Malmö Kulturhistoriska Förening: Ett nytt register över alla årsböcker som givits ut sedan 1933.
Jag söker på Prydesholm som gården bakom och till vänster utanför bild heter. Registret hänvisar till 1962 års årsbok. Och den har jag! Där står om ortnamnen i Södra Sallerup med omnejd. Prydesholm låter ju prydligt och förnämt. Men ursprunget ska tyvärr vara av det dystrare slaget; en ägare av gården på 1800-talet brukade prygla sina drängar… Öknamnet Pryllehållm snyggades med tiden till. Så kan det gå.

Lördagspromenad 26 september 2009

häger i prästgårdens damm i södra sallerup Så fastnade han till slut på bild, hägern. Här i prästgårdens damm i Södra Sallerup. Finns det något samband med någonting eller är all tid en räcka självständiga händelser?

I vilket fall så fortsatte lördagen med gallerinatt inne i Malmö vilket som vanligt betydde att gamlingarna reclaimed  the streets från fjortisarna som flydde in på mackadonalds medan rullatorgänget skränande lät sig ledas av lockande marschaller till nästa konstställe. Heja!

Söndagspromenad 10 maj 2009

SkabersjöSväng till höger på Klågerupsvägen vid Södra Sallerup och du tar Fårabäcksvägen mot Skabersjö. Det sistnämnda är något av det mest skånska ortnamn jag vet. Men det är för att jag är så gammal att jag som barn kunde se repriserna av gamla Edward Persson-filmer på den enda och svart-vita tevekanal som fanns då. Jag ser alltså mer än en avståndsangivelse till en ort av något slag. Jag ser en tillbakablick, en värdering, ett minne. Det är mer det jag ser än en vägskylt. Det finns en verklighet, sägs det, men upplevelsen av den är lika många som antalet medvetanden. Och det är ju det som är det intressanta.

img_1032-largeDärför är det bekymmersamt med att mediabolagen blir större och färre; det gör att antalet gentemot varandra självständiga tidningar och journalistiska uppdrag blir färre. Malmö, till exempel, bör speglas i mer än en nyhetstidning. Det ser man tydligt vid en genomläsning av pappersutgåvorna och webbplatserna för Sydsvenskan, Efter Arbetet och Skånska Dagbladet. Det är inte tre olika städer som framkallas, men det är olika fokus, resurser och syften med publikationerna vilket gör att bilden av Malmö blir mer mångfacetterad och stan sätts in i fler sammanhang.

Det finns mycket att säga om de här tre pressrösterna, deras styrka och svagheter och liknande. Men precis som spegelbilderna på Olles välputsade båge gör så ger oss fler pressröster fler uppfattningar. I och för sig av en verklighet vi inte till fullo kan greppa, bara försöka förhålla oss till; men ju fler åskådningar som kan komma fram desto bättre kan  vårt grepp ändå bli!

Lördagspromenad och svininfluensa en fredag, 1 maj 2009

Bortom FårabäcksvägenUtsikt från cykelstigen till Torup mot Fårabäcksvägen som går på tvären i bilden och kan anas. Närmast en grundvattensdamm. Och så det där gula i fonden. Kan inte vara finare.

 

blodlönn

Blodlönnen vid Prästgården  är en av mina favoriter.

 

 

img_0992-large

Vid Södra Sallerups kyrka, bredvid Klågerupsvägen, slingrar sig den här personligheten.

 

 

 

img_0996-large

Gångstigen vid före detta Kvarnby ängar. Adressen för att hitta blommande träd kan annars vara: se-dig-omkring. Naturen har närmast exploderat. I onsdags hade vi också varmast i Europa: 25 grader. Say no more. Det behöver ju inte vara mer komplicerat än så här egentligen.

Men så var det det där med svininfluensan. Konstigt, det dör folk hela tiden i svält och sjukdomar, speciellt i Afrika. Och i krig och terror, särskilt i Asien. Men när USA och Europa hotas, då klämtar domedagsklockorna i våra massmedia som aldrig annars. Helt utan proportioner; enligt de senaste rapporterna ska – förutom Mexiko som drabbats värst med 15 döda- inte fler än 10 personer ha dött runt om i övriga världen där folk har smittats i sammanlagt elva olika länder. Jag önskar inte att fler ska dö, så klart. Men en mer global värdering av läget får gärna ta över det journalistiska anslaget.

Lördagspromenad 7 februari 2009

img_0878-large

Där cykelstigen till Bokskogen möter Fårabäcksvägen är infrastrukturen synnerligen komplex.

 

 

img_0884-large-2

Vintergäcken ser lika förskrämd ut den, där den nu har gått i dagen längs med häcken utanför Södra Sallerups prästgård, ett troget ställe för vårblommor. De fanns där inte för en vecka sedan. Men de slog ut ännu tidigare i Södra Sandby enligt Joachims blogg.
 

img_0885-largeKyrkogården vid Södra Sallerup kantas av både en vacker mur och en märklig trädparad. Vad är det för sorts, någon som vet?

Lördagspromenad 13 december 2008

img_0788-large

Byvägen i Södra Sallerup är säkert tusen år gammal, kyrkan är ju från 1100-talet, så dagens trafik behöver hjälpmedel för att ta sig runt i kurvorna. Den här vidsyntheten i backspegeln fick mig att tänka på uttrycket “i eftertankens kranka blekhet”. I hela mitt liv har jag använt det fel. Tills jag fick en vänlig reaktion från en väldigt härlig och tålmodig korrekturläsare på min arbetsplats.

Jag har alltid trott att Shakespeare-citatet ovan betydde att om man först under funderingar i efterhand upptäckte att något man tidigare gjort eller sagt var ett felaktigt agerande, så kunde man blekna av insikten. Eller så tänkte jag mig att man för sent kom på hur man borde ha agerat i en viss situation och att den upptäckten inte kunde bli mer än en blek insikt i betydelsen verkningslös.

Men så är det icke. För poängen ligger snarare i ordet krank än blekhet. Det förra kommer från fornsvenskans kranker och betyder sjuk eller dålig och nått liknande heter det väl än på tyska. Eftertankens sjuka blekhet handlar därför om vad som händer med en när man inte kan komma loss och besluta sig utan lider av en överdriven försiktighet inför att just fatta ett beslut. Man kommer alltså aldrig till skott och denna oföretagsamhet kan ju vara påfrestande psykiskt, men jag måste säga att steget ändå känns längre mellan att använda uttrycket eftertankens kranka blekhet rätt än fel. Det är väl också lättare att agera överilat än inte alls så det rätta användningsbehovet för uttrycket föreligger nog mer sällan – i alla fall är det så för mig…

Jag tror aldrig jag ser uttrycket användas på rätt sätt heller. Och det beror säkert på dubbeltydigheten i ordet eftertanke: dels tankar i efterhand, dels mer genomtänkta tankar. För min del så kan jag inte längre använda det som tidigare, det känns fånigt nu när jag vet, men jag vill inte mista citatet i min vokabulär så antingen får jag börja säga “i som det inte heter eftertankens kranka blekhet” eller försöka bli mer handlingsförlamad och klaga på mitt eget beteende.

Suck. Jaja, det finns fler härliga citat att rycka loss från Shakespeare så på något sätt ska jag väl klara av att Hamlet säger att “så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över”. I annat fall hamnar jag ju själv, etc. Det gäller alltså att inte tänka efter för mycket före. Utan efter. Fast då gäller inte citatet. Hjälp jag loopar.

Lördagspromenad 18 oktober 2008

img_0719-large
Nu har det hänt igen! Precis allt jag fyllde tvättmaskinen med två och en halv timme tidigare befann sig, när jag öppnade luckan efter den avslutande centrifugeringen, inuti påslakanet. Hur tar sig alla dessa handdukar, örngott och stora lakan in i ett påslakan under pågående tvätt? Hur lite vet vi egentligen om universums fysiska lagar? Den mörka materian, finns svaret i den? Jag tycker det är lite kusligt…

Och så går man ut den sedvanliga lördagspromenaden för att lugna ner sig, men då står plötsligt Snöpinnen där, nerkörd vid vägkanten framför dammen vid Södra Sallerups prästgård! Hjälp, vem satte dit den, är det samma som hängde upp skylten på Coop Forum där jag idag kunde läsa att “här röjer vi nu för att sätta upp ett jultorg vecka 43”. Vecka 43 infaller två månader innan det är julveckan – den riktiga alltså.

Varför kan vi inte ta en tid i taget och till exempel leva i nuet?