När man handlade i Solidarbutiken på Ellenborgsvägen, hade äppelknyckarbyxor och gick i Hohögsskolan

Rickard Hensfelt har skrivit och skickat foton till Kort från Kvarnby över sin fars föräldrahem och skoltid i Hohög.
Pappans namn var Arne Johansson och han var född 1928. Han bodde med sina föräldrar och syskon i den villa som finns kvar än idag på Ellenborgsvägen, det är hörnhuset mot Gyllengatan med adress Ellenborgsvägen 21.

Mitt över Ellenborgsvägen fanns då även en Solidarbutik, se fotot. Rickard skriver:
“Solidar mat och mjölkaffär var ju en samlingspunkt som nog många äldre minns. Huset är kvar men nu är entrén ersatt av en skorsten. Låg rakt över Ellenborgsvägen från “vårt” hus.

I förgrunden har vi familjens trädgård där vi ser den vuxne pappa Arne med hans frus syskon Olle och Gertrud. 

För att se pappa Arne som barn vid huset finns detta mycket fina och tidstypiska foto, eller hur? Jag tror att de två äldre bröderna därtill har så kallade äppelknyckarbyxor. Rickard Hensfelt berättar: “Bilden på familjen bör vara tagit mellan 1937-1939 och far är näst minst, minsta brodern var Sten (Sten-Inge), den högra var Gustav, min farmor och farfar var Ruth och Bror och systern var Valborg, sedan tillkom en syster till 1940, Berit.”

Arne Johansson gick, precis som min mamma Solbritt Wendel, i Hohögsskolan. Min mor var född 1930 och var hon bodde och hennes skolfoton från Hohögsskolan kan du se här.
Nedan har vi skolfotona för skolbarn i Hohögsskolan som var födda 1928.

Rickard skriver om fotona med början om det högst upp: “(Far) står på den manliga lärarens högra sida, raden längst upp som nia från vänster samt som nr 1 i översta raden från vänster på andra fotot som jag tror är en tidigare årgång.”

Rickard Hensfelt avslutar sitt trevliga bidrag till Kort från Kvarnby med följande: “Far berättade tyvärr inte direkt något om just skolgången men mer om sina år på Ellenborg, där hans favoritsyssla var hästar. Varje gång det var tävlingar på Jägersro var han en av dem som fick leda hästarna dit och hem till Höja gården.”

Det måste ha varit en upplevelse för en liten grabb! Stort tack för vad du visar och berättar om Rickard Hensfelt!

Finns det någon i läsekretsen som känner igen någon släkting på fotona, eller har något annat att berätta från skola, villorna på Ellenborgsvägen och konsumbutiken, till exempel, är ni varmt välkomna att höra av er till undertecknad! Jag kan också förmedla kontakt till Rickard Hensfelt!

Anna-Mi Wendel, amwwendel@gmail.com

Min mamma gick i Hohögs skola

1937 började min mor, Solbritt Wendel, i Hohögs folkskola. Hon var född 1930 och bodde med sin pappa Sieward och mamma Mia i ett litet rött tegelhus på Byhögsgatan 4 i Hohög, så allting stämde för att nu var det dags att börja i Hohögsskolan.

En gång letade jag och letade för att hitta deras hus, jag hade bara ett foto från deras tid där under 1930-talet, men ingen gatuadress. Med hjälp av besökare till ett föredrag jag höll i just gamla Hohögsskolan 2012 fick jag oväntat hjälp! Läs om den spännande jakten här.

Nu har jag av min syster fått mammas fotoalbum från barn- och ungdomstiden och hittar då två skolfoton:

Mamma Solbritt sitter som tredje flicka från höger.
Tror Solbritt Wendel står som tredje flicka från vänster på bakre raden.
Bakpå det här fotot står det: I och II klassen i Hohögs skola höstterminen 1937.Lärarinnan, Fru Thyra Olsson, saknas.

Det är fantastiskt med skolfoton från förr, eller hur? Barnen ser så annorlunda ut bara genom sina tidstypiska kläder och frisyrer.

Känner du igen en egen släkting på fotona? Vet du något om hur det var att gå i Hohögsskolan?
Skriv och berätta! Har du egna foton du vill dela med dig av är du också hemskt välkommen!
Skicka dina uppgifter till mig, Anna-Mi Wendel, på amwwendel@gmail.com så blir jag jätteglad och publicerar det här på bloggen till glädje för fler!

Det kom ett brev om liv och leverne i Kvarnby förr!

Det kom ett epost från Göran Dahlgren som bor i ett gathus högt uppe på Klågerupsvägen i Husie, Malmö, i nummer 459. Han hade hittat min avdelning texter och foto om gamla Kvarnby och Husie och han skrev så här:
“När min far gått bort hittade jag ett kuvert med min farfars betyg från bl. a Johannes Perssons Handelsträdgård. Min farmor och farfar träffades på den arbetsplatsen och gifte sig i S. Sallerup 1918. Inte omöjligt att de kände Axel och Selma då de verkade i samma område.”

Mer om Johannes Perssons Handelsträdgård

Axel och Selma är de som hade Mårtenssons handelsträdgård och vars barnbarn Birgitta Olsson jag gått på promenad med längs Klågerupsvägen och då fick veta mycket om vilka som bodde här förr.

På promenad med Birgitta

I huset bredvid Göran Dahlgrens, i nummer 457, bodde som sagt Axel och Selma Mårtensson samt barnbarnet Birgitta. De förfogade över övervåningen och halva nedervåningen. Birgitta hade gavelrum åt öster. Till vänster på bottenvåningen bodde Berta Grönvall som kom att bli 103 år gammal. Maken hennes hette Olof och var snickare. I 459 bodde då bland annat Axel Mårtenssons bror Oscar.

Så här ser intyget ut som Göran Dahlgrens farfar fick av sin arbetsgivare och det var väl fint skrivet? Klicka på det så förstoras texten! Jag tycker dessutom det är spännande att handelsträdgården så tidigt odlade tomater!

Brev: Eget brevpapper med tryckt text: Joh:s Persson, Handelsträdgård, Telefon 26, Kvarnby
“Trädgårdselefven Emil Dalgren som varit anställd hos mig sedan den 15 mars 1913 är härmed på egen begäran på grund av fullgörande af sin värnplikt ledig från sin anställning. Han har här delvis på egen hand skött såväl växthus som drifbänkar hufvudsak gurka och tomater samt för öfrigt deltagit i en handelsträdgård förekommande arbete. Han har denna tid med mycket intresse och flit utfört sitt arbete samt alltid visat ett nycktert och höfligt uppförande varför jag honom på det allra besta kan rekommendera.

S Sallerup pr Kvarnby
den 11 April 1914
Joh:s Persson”

Det gick bra för Görans farfar Emil efter militärtjänstgöringen. Göran skickar ett foto på sin farfar med familj och skriver så här:
“Hej, jag har fler betyg från Joh:s Perssons Trädgård för min farfar. Han flyttade ngr gånger men kom tillbaka igen. Sista gången han flyttade var 1948. Han har tydligen varit förman den mesta tiden. (…) Farfar kommer från Kristianstad och farmor från Hyllie. Farfar Emil G f. 1892 , farmor Anna f. 1893 och äldsta sonen Allan på översta raden. Min far Nils f. 1922 , yngsta sonen Yngve som var gift med Maj och bodde i samma område som du (Kvarnby station, min anmärkning). Längst ut näst yngsta sonen Hans. Är inte säker på de andras födelsedata.”

“Dahlgren har visat sig vara en god kultivatör av såväl blommor och snittgrönt”:
Läs fler arbetsintyg för Emil Dahlgren från Johannes Perssons Handelsträdgård.

Vi har ett foto till vilket Birgitta Olsson benäget tillhandahållit. Det visar ett gruppfoto taget utanför Klågerupsvägen 459 och det ska vara från Karolina Perssons (som då bodde i det huset) 80-årsdag. Vi ser från vänster: Axel Mårtensson, Berta Grönvall, Signe Olsson, Sigrid Olsson, Karolina Persson, Frida Olsson, Selma Mårtensson och Olof Grönvall. Sigrid Olsson ska ha arbetat i kyrkan tillsammans med Axel Mårtensson. Signe, Sigrid och Frida Olsson var systrar och döttrar till handelsmannen som hade affär och hem tvärsöver gatan i nummer 454, “TrölsOls” alias Truls Olsson (läs mer om honom och se det huset i vandringen med Birgitta):

Vet du mer om personerna på fotona eller om husen och vilka mer som har bott här? Hör hemskt gärna av dig till mig, Anna-Mi, som sköter den här bloggen. amwwendel@gmail.com

Vill du läsa mer om det gamla Husie och Kvarnby så sök i menyn överst eller klicka på länken nedan: “Husie hisoria”.

Fler glimtar från Mårtenssons handelsträdgård på Klågerupsvägen

Jag gjorde för en del år sen en trevlig promenad längs Klågerupsvägen med Birgitta Olsson som växt upp här i samband med att hennes morfar Axel Mårtensson var en av trädgårdsmästarna. Här har du vår vandring med allt som Birgitta berättade! 

Birgitta gav mig även möjlighet att publicera några ljuvliga foton på människor i fest och vardag på några trädgårdsmästerier i Kvarnby för hundra år sen, vilka du ser här: Handelsträdgårdar i Kvarnby

Det finns några foton till i Birgittas samling vilka jag visar här nedan nu. Har du som ser detta egna bilder du vill publicera eller har kommentarer så hör hemskt gärna av dig!

Mårtenssons trädgårdsmästeri vid Klågerupsvägen omfattade ett antal växthus vid vägens nordsida. Kullen i fonden till vänster torde vara Frillingahögen…

…och står man på Frillingahögen och blickar söderut ser man växthusen och fastigheterna längs Klågerupsvägen som skär genom bilden från vänster till höger. Fotot från 1930.

Ibland såg man inte så mycket för man kunde vara rejält insnöad. Så här såg det ut vintern 1929.

  “Sommarsöndag hos Johannes Persson”. Den sistnämnde var liksom sin bror Anders trädgårdsmästare i Kvarnby runt förra sekelskiftet.  I Johannes trädgårdsmästeri, som med tiden kom att heta Kvarnby Handelsträdgård, arbetade en tös som hette Selma. Och hos Anders var en påg vid namn Axel anställd. De tu möttes på en gemensam personalfest, gifte sig och startade eget trädgårdsmästeri i Kvarnby: Mårtenssons!

 

Hans farfar träffade August Palm och själv fikade han hos Anders Ahlgren!

Jag fick ett väldigt trevligt brev från Anders Dahlström som berättar om sin farfars respektive sitt eget möte med två mer kända personer, båda från Södra Sallerup/Husie:

Palm.jpg

”Det här fotot är ett av de sista fotona med August Palm. Fotot är tagit i Torna Hällestads  Folkets Park, någon gång 1921.  Männen på bilden engagerade sig i Sveriges första folkomröstning gällande förbudsfrågan. Han med vita skägget, tredje från vänster, är August Palm och mannen längst till vänster är min farfar, Carl-August Dahlström.

Farfar tillhörde ´Nej´-sidan. Det är nog enda gången han engagerade sig politiskt,  vad jag vet. Har tyvärr aldrig träffat honom, han fanns inte då jag kom till världen.  Rovan (klockan) han har i fickan, den hänger idag på väggen i mitt kök.

Några månader efter att kortet togs, den 14 mars 1922, avled August Palm.  Så han fick inte vara med då folkomröstningen genomfördes i augusti samma år.”

Anders Dahlström har ett minne till som han här delar med sig av:

AA.jpg”Känner ni till Anders Ahlgren?
En man som jag träffat live för längesedan.
I min barndom spelade vi kula, samlade på filmstjärnor och autografer med mera.

I början av 1960-talet fick jag höra av min far att det fanns en brottare från Malmö som var världsmästare och som brottats i nio timmar i en final i Stockholmsolympiaden 1912. Min far kände hans bror, så adressen vi fick var Klågerupsvägen 453. Jag och några kompisar cyklade hela vägen från Lorensborg till Södra Sallerup. Ringde på och berättade att vi så gärna  ville ha en autograf. Han verkade förvarnad (brodern hade nog sladdrat).

AA tyckte säkert det var kul att han inte var bortglömd, det var ju cirka 50 år sedan han var aktiv.  AA dukade upp med bullar och saft, visade alla sina medaljer och berättade om just den berömda niotimmars-matchen mot finnen Ivar Böhling.  AA var något över 70 år då vi besökte honom. Inte så kraftig som jag trodde, han hade ju vägt 140 kg. Han hade ganska stora öron, men inga blomkålsöron som var vanligt på brottare. Han var en mycket snäll och trevlig man. Läste senare i SDS för cirka 10-15 år sedan att alla hans medaljer stulits från Idrottsmuseet i Baltiska hallen. Tror inte de återfunnits?

I OS-finalen 1912 gick det inte att skilja de två kämparna åt, så efter 9 timmar bröts matchen. Det egendomligaste beslut som fattats i olympiska sammanhang var att brottarna endast  tilldelades silvermedaljer fast de var olympiasegrare. På Stockholms stadion på Vallhallavägen finns  en stentavla där jag läst namnen på samtliga segrare.

Här står bland andra Anders Ahlgrens och Ivar Böhlings namn. Troligvis är de de enda olympiasegrarna genom alla tider, som endast erhållit silvermedaljer. Hade det varit idag hade de självklart fått guldmedaljer, då trean fick brons. Men brottarna hade väl ingen hög status på den tiden.
Autografen har jag fortfarande kvar.AAautograf.jpg
Hälsningar
Anders Dahlström”

Läs mer här om Anders Ahlgren, kraftkarlen från Kvarnby.

Kan det vara värre än att göra skola av ett garveri?

Hohög_7

Det här är Hohögs gamla skola vid Västra Skrävlingevägen i Husie i Malmö. Den används numer som träffpunkt för olika sorters seniorverksamhet. Skolan var annars igång som sådan från 1920 till 1981, du som har minnen från den får gärna höra av dig! Husie köpte in fastigheten 1917 och gjorde om den till skolhus och vad man också gjorde samma år som undervisningen började här var att köpa in den tomt vi ser på bilden framför skolhuset. Dessa tusen kvadratmeter inhandlades enligt Helge Andersson, vår fina hembygdsforskare, som läst protokollet från kyrkostämman och citerar ur det i sin artikel i Elbogen för 1988, för att: “förhindra att området komme i främmande händer och användes i för skolan skadligt syfte.”.

Det lockar att fundera på vad kyrkostämman i Husie, som bestämde om skolfrågor före inkorporeringen med Malmö 1935, menade med “skadligt syfte”. För vad kunde vara värre än att sätta barn i skola i ett hus som innan tjänstgjort som garveri. Garveri alltså! Vad kunde vara en giftigare miljö att vistas i även om verksamheten var nerlagd sedan en tid tillbaka. Eller?

Tips för dig som är intresserad av Malmös historia

Jag ska hålla ett föredrag i veckan om dels lokalhistoriska fenomen i Husie, dels ge tips om var det finns fakta och inspiration för den som också vill forska om bygd och liknande och hur man kan gå till väga för att få ihop sina egna berättelser. Jag delar här med mig om vad jag närmast kommer att tänka på i ämnet och vad som är på gång i höst när det gäller Malmös historia, håll till godo!

Föredrag. På biblioteken i Malmö och på Malmö Stadsarkiv försiggår en fortlöpande föredragsverksamhet kring ämnet Malmös historia. Gå in på hemsidan för ditt stadsdelsbibliotek och se vad som händer där eller kolla stadsbibliotekets stora kalender på nätet, fast den tycker jag är rätt oöverskådlig. Jag kan tipsa om att efter Jeanette Rosengrens fascinerande föredrag på Kirsebergsbiblioteket i förra veckan om Malmökvinnor i historien (inte en dag för tidigt med ett sådant ämne och med hopp om att det ges igen) så går Husiebiblioteket vidare med: Sven Rosborn, arkeolog, författare, med mera, gör nerslag i Malmös historia den 26 oktober kl. 19 och den 23 november samma tid kommer arkivarie Staffan Gudmundsson från Stadsarkivet och berättar om Malmöpolisen förr. Föranmälan krävs till båda föredragen.
Läs mer och anmäl dig här.

Berättarcafé och hjälp att skriva själv. Husiebiblioteket startar i höst nya verksamheter: Berättarcafé den 7 november kl 15 då vi som kommer kan dela med oss för varandra av minnen från Husie. Och för dem som är sugna på att skriva ner sina hågkomster själva kommer det att finnas skrivarstuga till hjälp den 13 och 20 november, kl 18 båda gångerna. Föranmälan krävs till båda arrangemangen.
Läs mer och anmäl dig här.

Fler resurser för fakta, föredrag och inspiration. Institutet för studier i Malmös historia vid Malmö Högskola ger kontinuerligt öppna intressanta föredrag. Samt har kurser, andra evenemang och en lista med länkar till fler relevanta föredragsverksamheter och resurscentra i Malmö med omnejd. Läs mer här.

Malmö Kulturhistoriska Förening. Mötesverksamhet och årsboken Elbogen, Nu görs årsskrifterna tillgängliga direkt på hemsidan genom att dessa skannas in och publiceras som pdf:er. Böckerna finns annars att läsa i Malmö på Stadsarkivet, i Stadsbibliotekets Malmörum, och de går i viss mån också att låna hem från olika bibliotek i staden eller att köpa på antikvariat. Medlemmar (125kr per år) får de nya årsböckerna (samt inbjudan till roliga föreläsningar och julmiddagar bland annat). Elbogen är en klassiker och en stor källa till underhållande fortbildning om Malmö stads historia (okey jag medverkar också i några nummer. 🙂 ) Hemsidan.

Stadsarkivet och databaser. Stadsarkivet har allt inklusive fantastiskt kunnig personal! I salarna finns datorer anslutna till Arkiv Digital, en databas där du kan ta del av inskannat material från olika nationella arkiv som husförhörslängder, sockenstämmoprotokoll, bouppteckningar, bildsamlingar och dylikt. AD kan man prenumerera på till sin egen hemmadator, men på Stadsarkivet är tjänsten gratis.
Riksarkivets Nationell Arkivdatabas, NAD är en datortjänst som går att använda gratis från vilken dator som helst. NAD är ett arkiv över arkiven i Sverige och vad dessa innehåller. Kan vara en bra start när man vill orientera sig om vad som kan tänkas finnas i ett visst ämne, ort, etc. Hemsidan.
Glöm inte alla historiska kartor som också finns över alla möjliga områden och anledningar! Lantmäteriet säger sig ha en av världens största samlingar av historiska kartor, mer än en miljon, och du kan gratis söka i deras databas och titta på kartorna i datorn. Hemsidan.

Sociala media, bloggar och liknande. Stadsarkivet publicerar foto från det gamla Malmö och skriver lagom om detta på sitt Instagram-konto, sök på Stadsarkivet. Sven Rosborn har lagt upp en del av sina filmade föredrag på sin hemsida  och på sitt konto på academia.edu publicerar han fortlöpande ur sitt omfattande författarskap om malmöitisk och skånsk historia, företrädesvis, och det från enstaka artiklar till hela böcker vilka du här kan ladda ner gratis.
På Facebook finns det grupper för att diskutera och visa bilder från Malmö förr och nu, sök på Malmö. Tidvis trevligt, tidvis väldigt gnälligt om att allt nybyggt är fult och att det var bättre förr…

Bör serietidningar förbjudas och är skolbarn dummare nu?

Rubrikens frågor återkommer i en pärm med tidningsurklipp jag fått låna. Frågorna är ställda till invånare i här i trakten för inte så hemskt länge sedan egentligen, men hjälp vad samhället har förändrat sig, eller?

Läs själv det jag skrivit av från tidningsartiklarna som alla på olika sätt handlar om bygden här: om kvinnan som lät dra ut sina tänder av ren fåfänga, skolläraren som tycker barnen blivit mer splittrade av de moderna tiderna (1950-tal), prästen som inte längre ville bo i Södra Sallerups prästgård och diakonissan som vid ett hembesök upptäckte att hästen bodde i köket. Samt vad svarade lantarbetarna på frågan om seriemagasinen bör förbjudas?

Läs den nya sidan under Kort från det gamla Kvarnby: En gammal urklippspärm berättar.

“Kvarnbys lycka är dess jord”

Om Kvarnby by på 1700-talet och hundra år framåt har släktforskare Eva Hall från Husie forskat. Hennes redogörelse är ett stycke omistlig lokalhistoria bloggen är väldigt stolt över att få presentera. Läs om byn före och efter enskiftet, vem bodde var och vad bestod denna jord av som sockenprästen så målande beskrev 1828?
Här kan du ladda ner pdf:en

evahall

Eva Hall står på bilden (som jag tog vid en trevlig cykeltur vi gjorde nyligen) vid sina egna anfäders tomt i Kvarnby by, huset vi ser är från senare tid, närmare bestämt från 1896. Den nuvarande ägaren kom ut till oss och hade vänligheten att ställa till bloggens förfogande ett fotografi över det första ägarparet vilket du ser här nedan:

Östra Kattarpsvägen 1

Mer om den bilden kan du läsa på bloggens nya avdelning “Vem är det på bilden”

Välkommen du också med dina berättelser och bilder!