El-tävlingen (El Tävling) avgjord!

Stadsbiblioteket i Malmö epostade mig idag och tackade för tipset om att biblioteken i Vansbro och Häljarp lånar ut energimätare; jag vidarebefordrade ju till dem de tips jag fått in i tävlingen här på bloggen om hur vi kan spara på el. Men biblioteket i Malmö behövde veta lite mer. Så jag ringde biblioteket i Vansbro och fick de nödvändiga upplysningar som gör att nu även Malmö Stadsbibliotek införskaffar energimätare; sådana kommer att finnas till utlåning i miljöbiblioteket i huvudbiblioteket, hälsar Katarina Forsström, Teamledare på Malmö Stadsbibliotek.

Kul! Att en tävling kan göra skillnad! Så då är det dags för prisutdelning här! Och det blir samtliga tre som lämnat in tävlingstips, Joachim, Mona och Mats, som vinner! De bidrog tillsammans till att Malmö Stadsbibliotek nappar på en som det säger “bra idé”. Tipset om energimätare är utmärkt i sig, men att det dessutom ledde till att stadsbiblioteket agerar är en fjäder i hatten så klart för spridningen av sagda fenomen.
Jag skickar några miljöprylar jag själv fått av VA Syd när jag kontaktade vattenverket och föreslog en förbättring på deras hemsida. Om signaturen Mats hör av sig och ger mig sin snigelpostadress kan vinsten hitta hem till honom också!
Grattis!

Vatten och vetande 8

Har fått svar från Livsmedelsverket. Det jag frågade om hittar du längre ner i “Vatten och vetande 7” där jag kort och enkelt formulerar om det inte är dags att införa EN standard olika aktörer bör följa när det gäller indelning av vattenhårdhet och dosering av tvättmedel. Det för att underlätta för konsumenter och därigenom bättre skydda miljön.
Kanske är det nu inte Livsmedelsverkets bord att tycka och propagera, kanske är det en politisk fråga? Jag ställer följdfrågan tillbaka till Livsmedelsverket.
Under tiden kan du ju läsa det svar jag dock fått. Och jag är ledsen Livsmedelsverket, men jag tycker inte det är ett svar på vad jag frågade efter alls. Och är det så här verket brukar formulera svaren på folks inkommande enkla frågor så uppmuntrar det inte heller precis till någon större dialog mellan myndighet och medborgare, som jag ser det. Är jag dum?

“Hej!

Vattnets hårdhet bestäms av halterna av kalcium (Ca) och magnesium (Mg) i vattnet. Det finns olika typer av hårdhet, totalhårdhet och karbonathårdhet. I olika länder använder man olika skalor för att uttrycka hårdhet. I Sverige använder vi vanligtvis antingen totalhårdhet uttryckt i Ca mg/l (= Totalhårdhet, summa Ca+Mg) eller tyska hårdhetsgrader °dH i dricksvatten. Totalhårdheten uttryckt i Ca beräknas från kalcium och magnesium. För att få hårdheten i tyska hårdhetsgrader används omräkningsfaktorn 0,14. Totalhårdhet, summa Ca+Mg = 14 mg/l motsvaras alltså av 14 x 0,14 = 1,96 °dH.

Den vanligaste skalan i Sverige för att bedöma vattnets hårdhet är den som angavs i Meddelanden från Kungliga Medicinalstyrelsen Nr 122 Fysikalisk-kemiska vattenundersökningar, även Nationalencyklopedin hänvisar till den skalan:

  Totalhårdhet, summa Ca+Mg mg/l Omräknat till tyska hårdhets-grader, °dH Avrundat, °dH
Mycket mjukt 0 -15 0 – 2,1 0 – 2
Mjukt 15 – 35 2,1 – 4,9 2 – 5
Medelhårt 35 – 70 4,9 – 9,8 5 – 10
Hårt 70 – 150 9,8 – 21 10 – 21
Mycket hårt 150 – 21 – 21 –

 Andra länder kan använda andra indelningar.

 I Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) finns separata gränsvärden för kalcium (100 mg/l) och magnesium (30 mg/l), men inget gränsvärdet för totalhårdhet.

 Vänliga hälsningar

 Agneta Tollin
Statsinspektör
Enheten för inspektion

Box 622, 751 26 UPPSALA
Tel. 018-17 55 00
http://www.livsmedelsverket.se”

Ny tävling!

Efter förra inlägget möblerade jag om på förgreningsdosan och ställde den mer lättillgängligt. Så nu slår jag bekvämt på strömmen med en knapptryckning på den apparaten och får därmed igång både bildskärm och skrivbordslampa samtidigt. Och nu är bildskärm, skrivare och datorhögtalare också säkert bortkopplade från elnätet när jag inte använder datorn. En liknande manöver vid sladdröran bakom stereon gör att det nu ska funka enkelt att ha cd-spelaren helt avstängd när den inte används.
Jag upptäckte efter genomräkningen i förra inlägget tre grejer till som är ständigt anslutna till elnätet: inbrottslarmet och två frihandstelefoner som behöver stå i laddningsdocka. De senare är en för mycket så den drog jag ur och lade undan att ha i reserv.
Summa: Noll apparater onödigt el-aktiva genom standby-läge eller liknande. Och bara tio saker som ständigt måste vara strömförsörjda! Jag känner mig präktigt duktig och vill ha guldstjärna eller så kan jag tänka mig att bita tillverkare i benet vilka tillverkar eldrivna prylar utan riktiga strömbrytare.
TÄVLING
Har du bitit en omoralisk tillverkare i benet eller har du färre prylar än jag i ständigt strömförande läge eller har du något annat fiffigt råd för att göra det enkelt spara på el? Lågenergi-lampor gälls inte, för det ämnet är söndertjatat. Kom med något nytt! (Jag tycker det här med förgreningsdosor med strömbrytare är bra)
PRIS
När jag föreslog en förbätttring på VA Syds för övrigt fina hemsida så fick jag några trevliga reklam- och miljöprylar av dem vilka jag gärna delar med mig av.

Primitivt behöva dra ur kontakten

Räknade hur många elektriska apparater jag har alltid har påslagna hemma. Kom till åtta som behöver stå på jämt: kyl, frys,akvariets vattenvärmare, cirkulationspump och timer som tänder och släcker akvariebelysningen, väckarklockan, höghastighetsmodemet och routern. De två sistnämnda nåste vara på jämt för de tar ett tag på sig att fatta läget annars när de varit avstängda.
Kom till fyra som står på även när det inte behövs: cd-spelaren, datorskärmen, skrivaren och datorhögtalarna. Alla deras avstängningsknappar misstänker jag bara försänker dem i standby-läge.
Fyra apparater som alltså bara står och drar ström helt i onödan. Jag ska försöka nolla den uppgiften.  Jag kan ju faktiskt behändigt stänga av datortillbehören genom att de prylarna alla får ström via en förgreningsdosa med röd avstängningsknapp på. Och varför inte börja dra ur sladden till cd-spelaren  också. Det finns ju redan tre  apparater till hemma vilka också (suck) saknar riktig strömbrytare: mikron, vattenkokaren och en radioapparat. Och dessa har jag vant mig vid att dra ut sladden till från väggkontakten när jag använt dem färdigt.
Men det känns väldigt primitivt att behöva dra ur och sätta i sladdar varje gång och ska det här egentligen vara mitt problem! Det borde vara förbjudet att tillverka elapparater utan riktiga strömbrytare, fattar inte vem som tjänar på att det är som det är nu, elbolagen?

Vatten och vetande 7

Med anledning av Grummes svar i inlägg 5 så måste jag fortsätta! För det här är inte vettigt att olika vattenverk kör sina indelningar på vattenhårdhet och olika tvättmedel gör på sitt sätt. När jag doserar tvättmedel ska jag då gå efter paketets doseringsanvisning för hårdheten i siffervärde eller för vad den benämns med ord? Medelhårt står för olika siffervärde hos olika aktörer, till exempel.
Varför kan inte alla köra samma? Det är ju som när det inte fanns nationell tid i Sverige utan olika orter körde sin lokala tid. Låter inte klokt, eller hur? Men det funkade så länge det inte behövde göras tidtabeller för tåg och annat modernt otyg för när det blev fallet infördes 1878 vad man kunde kalla nationell samtidighet.
Är det inte dags att 2010 införa en standard för vattenkvalitet och tvättmedelsdosering också?
Jag låter frågan gå vidare till Livsmedelsverket, några vattenverk och tvättmedelsfabrikanter och så publicerar jag svaren.

Vatten och vetande 6

Idag fick jag svar från företaget Cederroth som har Grumme som ett av sina varumärken. Svararen förklarar först varför hinder förelåg för att ha kunnat svara tidigare så då ska jag inte haka upp mig på det mer. Däremot begrunda att det här med bara vanligt vatten verkar ännu mer invecklat. Läs själva och inse att tvättmedelsvärlden kör tregradig skala, men Livsmedelsverket femgradigt. Och att Grumme hämtat indelningarna från sitt vattenverk därtill. Etc. Vad göra?

“Jag förstår att det kan vara förvirrande med olika definitioner på mjukt och hårt. Vi har hämtat uppdelningarna mellan vattenhårdhet från Stockholms Vattenverk. Det finns generellt sett två olika sätt att dela upp vattenhårdhet, antingen i en femgradig skala (som VA Syd använder) eller en tregradig skala som vi använder. Denna tregradiga skala är också mer eller mindre “norm” inom tvättmedelsbranschen. Eftersom mängden tvättmedel du behöver varierar mellan hur stor maskin du har, hur smutsig tvätt du har samt vilken vattenhårdhet det är i din kommun så skulle det bli väldigt komplicerat att använda en femgradig skala.

Vi vill att man ska undvika överdosering så gott det går. Därmed anger vi olika doseringar för olika smutsighetsgrad och vattenhårdhet. Vi anger också vilken intervall som vi tillämpar för mjukt, medelhårt och hårt så att man har möjlighet att veta vilken dosering man ska använda om kommunen har använt en annan indelning. Jag förstår dock att alla kanske inte har lust att kolla med sin kommun och därför skriver vi också att 80% har mjukt vatten, med undantag för Gotland och delar av Skåne som har hårt vatten, som en riktlinje. Såg på VA Syds hemsida att det kan variera mycket inom deras område.

När det gäller indelning i lätt, normalt och hårt smutsad tvätt så är det svårare att ge en exakt definition. Lite generella riktlinjer: Är kläderna lite fläckiga så gäller normalt smutsad, vill man bara fräscha upp kläderna så gäller lätt smutsad.

Jag hoppas att jag lyckats förklara hur vi resonerar. Hör gärna av dig om du undrar något mer!

Med vänlig hälsning,
Sara Björklund
Senior Brand Manager”

Vatten och vetande 5

Skrev till Grumme i onsdags igen, men inte ett livstecken. Så jag funderar på att höra Coops förklaring istället till varför de inte heller följer Livsmedelsverkets gradering av vattenhårdhet. Livsmedelsverket definierar till exempel medelhårt vatten som vatten med en hårdhet av 5-10 dH. Grumme menar vatten är medelhårt mellan 7-13 dH medan Coop på Sensitivepaketen anger att medelhårt är sådant vatten som håller 8-15 dH. Alla tre skiljer sig sinsemellan åt för alla hårdhetsindelningarna, från mycket mjukt till mycket hårt. Hur ska jag dosera?

Jag tycker det här är rätt rörigt. Och inte bara det faktum att  hårdhetsgraderingen inte är standardiserad mellan de olika aktörerna på tvättmedelsmarknaden. Utan även att det inte heller finns standard över hur mycket tvättmedel som behövs vid de olika hårdhetsgraderna -för det är också olika för olika tvättmedelsmärken.
Det här gör att det i mitt fall har blivit en knapp deciliter tvättmedel som åker ner i maskinen oavsett vad för jag orkar inte genomföra en komplett analys av omständigheterna varje gång jag ska tvätta. Men det kan hemskt nog betyda en överdosering på 50% i en del fall och det är ju inte bra!
Grumme-paketen skiljer även på doseringen vid om tvätten är  Lätt, Normalt eller Hårt smutsad. Och det i kombination med Grummes olika doseringsanvisningar för vatten (som enligt deras skala!) är Mjukt, Medelhårt eller Hårt gör att jag måste bestämma mig för vilken av nio tvättmedelsdoseringar som gäller vid min tvätt. Fatta läget alltså!

Fabrikanterna måste underlätta för konsumenten här, tycker jag. Det är ju som om varje enskild potatisodlare skulle ha sin skala för när potatis var fast eller mjölig samt sinsemellan ange olika koktider utifrån hur stor kastrull du har! Och när de nämner liten, medelstor och stor kastrull så skulle de heller inte beräkna utifrån samma volymmått!

Vatten och vetande del 4

Idag kom ett paket från VA Syd med bonuspresenter för att jag kom med ett bra förslag till deras hemsida. Tack för vasksnafsrensaren! En sådan har jag inte tidigare utan jag har ödslat miltals med hushållspapper genom åren. Slut med det!
I paketet låg också fyndiga vattenflaskor, utmärkta tvättmedelsdosor, roliga vyrkort, bra informationsbroschyrer och två wettexdukar med miljöinformerande tryck! De sistnämnda är jag benägen att skicka till Grumme så fort de får ändan loss att svara på mina frågor. Det är bara tisdag och jag frågade i fredags. Men VA Syd har skämt bort mig: två tjänstemän svarade dagen efter. Så kom igen nu Grumme och berätta varför ni avviker från Livsmedelsverket när det gäller att gradera vattnets hårdhet. Ni kan vinna en wettexduk!
De andra ovannämnda sakerna jag fick kommer jag och min bisittare u.r. johansson att ha som priser vid fortsatta bildgåtor. Det här vet inte u.r.j. om men han går säkert med på det. 🙂

Vetande och virrande om vatten, del 3

Hade ett trevligt samtal idag med Per Kristiansson som är laboratoriechef på VA Syd, vattenverket för Lund och Malmö. Han berättade att:
–  den skala VA Syd visar på hemsidan över hårdhetsgraderingen av vatten, den kommer från Livsmedelsverket.
– det finns inget samarbete mellan olika myndigheter, näringsliv och vattenverk om tillämpningen av hårdhetsskalor och information om tvättmedelsdosering utan var och en kör sitt race här.
– den vanligaste anledningen till att allmänheten ringer vattenverket är att vattnet plötsligt luktar eller smakar illa. (Då gör labbet en provtagning, analyserar och lämnar besked. Gratis!)
– VA Syd kontrollerar vattnet flera gånger i  veckan ute på stan i Malmö (sker säkert i Lund också, sorry frågade inte) och i fjol togs sammanlagt 459 prov hos olika fasta tillgängliga kunder (kunder? sa jag. Och tänkte inte på att vi som har en kran hemma hos oss som det rinner dricksvatten ur vi är kunder till vattenverket. Så klart!) av typ förskola, företag och affärer. Prov tas även spontant vid varje tillfälle från någon som inte tillhör det fasta provtagningsklientelet. Men VA Syd knackar aldrig på hemma hos privatpersoner och säger att de vill prova vattnet. Gissa varför. Om inte personen själv ringt efter tjänsten. Då går två provtagare dit. Gissa varför.

Om nu Livsmedelsverket har en tabell över hårdhetsgrader på vatten vore det väl vettigt och enkelt om alla höll sig till den också. VA Syd och motsvarande anläggningar i åtminstone Örnsköldsvik och Bjuv gör det enligt vad jag fann vid snabbsökning på webben. Men Mälarenergi gör det inte, till exempel. Även tvättmedelsfabrikanterna har egna skalor. Som exempelvis Grumme. Och det företaget har jag nu frågat varför de avviker. Det här blir ju rörigt för oss som är kunder av både vatten och tvättmedel. Så fortsättning följer.

Nu fick jag vatten på min kvarn! Del 2

Försökte vitsa till det där i rubriken. Men vad jag vill säga är att jag idag fick svar från VA Syd på mitt inlägg av i förrgår: i lördags skrev jag ju och klagade över hur svårt det var att veta vad som gäller för vattnets hårdhetsgrad. Läs nu tredje kommentaren till mitt inlägg!
Och kolla in VA-Syds hemsida, särskilt kolumnen till höger… 🙂
Samtidigt fick jag ett epost från chefen för VA Syds Laboratorieenhet som erbjuder sig att förklara allt om vattenkvalitet för mig om jag ringer honom. Har du några frågor så lämna dem i en kommentar här så tar jag med dem också. Jag berättar om han säger något spännnade!
Jättefin och snabb service från vårt vattenverk! Förutom en väl fungerande och snygg hemsida så både twittrar och bloggar VA-Syd också. Malmö Stad skulle nog behöva göra något, tror jag.