Söndagspromenad 1 november 2009

Trollstigen“Hösten är kommen, hör stormarna gny, svanen tar avsked och svalorna fly…

 

 

Bron över Risebergabäcken vid Bäckagårdsskolan…blomman har bäddat i mossan sin grav; vågorna brusa på villande hav.”
Hösten är kommen av Carl Fredric Dahlgren, tonsatt av O.W. Uddén.
Bilder från Trollstigen som går längs med Risebergabäcken vid Trollängen. I bakgrunden bron som går över till Bäckagårdsskolans baksida. Är kanske placerad precis där bronsåldersvägen också gick över bäcken.

Midsommarblommor i november vid Bäckagårdsskolan

Samtidigt har midsommarblomstren åter slagit ut vid Bäckagårdsskolans framsida längs med Klågerupsvägen. Det enda som skvallrar om att det inte är juni är att kameran behövde slå på blixten mitt på blanka (blanka?) eftermiddagen.
Ur tid är leden?

En lördagkväll i Malmös parker…

Malmö ljussätter här och där broar, skulpturer, fastigheter, gångstråk, etc på lite mer spektakulära sätt än att bara ge ledljus i mörkret. Jag tror det började med broarna längs inre ringvägen på 90-talet. Sedan har det tillkommit mer och mer och igår kväll bjöd staden på guidad promenad i de centrala parkerna.

Vi var många som på sista lördagkvällen i oktober slöt upp och en del var säkert med i fjol på evenemanget :by light som gick i samma tema och som var en mycket lyckad vandring i samma parkmiljö. Så icke årets!

Guiden körde powerwalk-tempo från ljusfenomen till ljusfenomen och började omedelbart prata så fort hon var framme vid en station varvid bara de först anlända fick höra någonting. Och vi var många i går kväll: en lång orm av intresserade slingrade sig fram i parkgångarna. Eftersom guiden var, måste jag tyvärr säga, förbluffande okunnig om saker och ting hade hon inte så mycket att säga utan när alla hunnit fram gick hon raskt vidare till nästa ljussättning. Det här med att uppleva ljussättningen och se sig omkring kunde man glömma…

Däremot kan den intresserade gå in på Malmö stads hemsida och lyssna i fåtöljen eller ladda ner till mp3-spelare och höra på plats en mer omfattande  inspelad guidning som täcker stora delar av innerstadens alla upplysningar. Gör det!

Gerhard Henning, Liggende pige

Avslutar med en bild jag tog EFTER språngmarschen: Liggende pige av Gerhard Henning. Verket står/ligger i Slottsparken och den blir häftigt dramatiserad av blixten rätt ut i nattmörkret. En detalj är att man även ser vad den taktila upplevelsen har fokuserat på, om man säger så…

Plötsligt var bilden där!

Frankfurt Book FairBesökte Frankfurt Book Fair, världens största bokmässa, i tjänsten och travade runt härförleden. Kina var hedersgäst och det hade varit en del rabalder innan mässan nu i oktober; dissidenter hade bjudits in av mässan till paneldebatt varpå hedersgästen hotade med att dra sig ur allting varvid dissidenterna uteslöts varvid det blev ett jäkla liv bland europeiska demokrater, etc.  
Diskussionen  fortsatte under själva evenemanget, men då i massmedia utanför. På mässområdet var det lugnt. Men plötsligt så sticker den upp: Bilden!
Ärligt talat gick det kalla kårar genom mig när jag på mässans antikvariska avdelning utomhus såg kompositionen i sökaren och tryckte av. Det är så skitläckert, tycker jag! Någon måste med avsikt ha ställt upp Tibetboken i backen som en sista protesthandling.
Det är nu det är tradigt att det finns möjligheter att manipulera bilder vilket skulle gjort Kreml gröna av avund på sin tid; för den här bilden är helt autentisk -jag råkade bara gå förbi och se den.
Mycket nöjd!

Söndagspromenad 25 oktober 2009

bulltoftaparkenHöstvackert i Bulltoftaparken. Det räcker. Tänker ofta på Joan Didions återkommande strof i hennes Ett år av magiskt tänkande: “Livet förändras snabbt. Livet förändras på ett ögonblick. Man sätter sig ner för att äta middag och livet som man känner det tar slut.”

 

Bulltoftaparken

 

 

Längst bak uppe på höjden ska en skock (skock-flock-kommitté?) kommunalanställda kor beta fritt och hålla gräset nere på så sätt. Men jag har aldrig sett dem själv.

Bulltoftaparken

 

 

 

 

 Bulltoftaparken minner om när den inte alls var park utan flygplats. Radartornet har gått direkt från funktion till installation.

Quizen i onsdags 21 oktober 2009

Tim är tillbaka som quizmaster och det är bara trevligt egentligen, men synd är att det betyder att Eric inte finns kvar för hans mer litterära quiz saknar efterföljare!
Nåväl, vi svarade fel på för många frågor och de felsvar som grämer mig är de där vi hade rätt svar som alternativ: det är vattenmelon och inte tomat som japanerna odlat fram förpackningsvänligt fyrkantiga versioner av och som är en frukt populär i USA (tomat är också en frukt!), det är gång och inte cykling som står för den längsta olympiska distansen i ett lopp (5 mil) och det är koppar och inte platina som silver blandas ut med för att bli hårdare.

Ovannämnda hade kvällens vinnare Spitfires alla rätt på (tack Anders för att jag fick rätta erat protokoll, :-)), de hade även rätt på författarens namn till Kitchen Confidential, höjden på svikthoppsbrädorna i badhusen, etc, men precis som vi inte lagt sådant krafs på minnet som vilken grekisk gud det är som ett så kallat modehus tagit till sig som symbol. Modehus kan spränga sig i luften vad mig anbelangar. Må däremot våra quizaftnar bestå!

Fisk med curryfräs, cous-cous och yoghurt

En portion
Tillagningstid: högst 15 minuter

2 citronbitare
1 morot
1 gul lök
olja
curry
1 tsk socker
cous-cous i lämplig mängd
2 nävar djupfrysta gröna ärtor
1 dl matlagningsyoghurt
sötsur sås
tomat & gurka

Häll olja i en stekpanna och sätt värmen på högsta. Skala, skiva och hacka löken och fös ner i stekpannan. Hyvla med potatisskalare bort skalet på moroten och fortsätt sedan med att hyvla upp rotsaken rakt ner i stekpannan. Häll över rikligt med curry samt en tesked socker.
När det börjar fräsa lägger du i fisken och låter den steka med. Värmen måste sänkas för att inte lök och morot ska brännas vid, men får inte vara för låg för då blir den panerade fisken mjäkig. Har du två stekjärn kan det vara att föredra eller att tillaga fisken i ugnen enligt anvisningarna. Annars gäller det att röra runt i curryfräset och parera värmen.
Tillaga cous-cous enligt anvisningarna och när du hällt vattnet över grynen slänger du i ärtorna där också, låt det stå och svälla.
Rör ut sötsur sås i matlagningsyoghurten till önskad styrka.
Servera med tomat och gurka.

Söndagspromenad 18 oktober 2009

Turning Torso

Vindstilla, solklar lång hundpromenad längs stadsstranden Ribban i Malmö. Nu är järnvägsrälsen från stan till Limhamn uppriven, för hundra år sedan var det spåret som fanns här och inte stranden. Den senare är anlagd från början till slut.

Calatravas byggnad gör sig och jag trivs att gå i mina vandrarskor längs havet med hunden, man kan gå hur långt som helst i bra skor. Men det senare, om det inte är sportskor, finns mest i så kallade herrstorlekar. Fötter mindre än storlek 40 förväntas trivas med att klämma in sig i mer eller mindre töntiga plastskor med hög klack. Så inte jag som börjar tjura på allvar över det här könsrollstramset, ska det aldrig ta slut och vi kan få lov att vara människor för varandra istället? Och välja fritt så att säga hur vi vill uttrycka oss och identifiera oss?
Jag tycker det har blivit värre igen när det gäller att dela upp kläder och leksaker till pojkar och flickor, till exempel. Och jag kan som sagt inte få köpa mig ett par snygga och rejäla så kallade herrskor för de görs inte i storlek 38. Eller?
När jag ska flyga oavsett om det är det skandinaviska bolaget eller nått annat så måste jag fylla i om jag är Mr, Mrs eller Miss. Kvinnor ska ange civil status, men en man är alltid en man. Jag har börjat kryssa i första rutan som ren protest…

Söndagspromenad 11 oktober 2009

Höst i Kvarnby

Se världen upp och ner genom droppen. I bakgrunden Kvarnby Golfklubbs spelfält samt byggnader som en gång använts av Malmökritan.

Igår upplevde jag ännu en av Metropolitans globala direktutsändningar av sina operaföreställningar till biografsalonger runt om i världen, från Höör till Canberra. Den här gången var det Tosca. Helt suveränt ljud och felfri bildöverföring till Spegeln i Malmö. Artister i världsklass i uppsättningar få operahus kan prestera. Kameran följer smidigt dramat och de agerande med ständiga närbilder vilket ökar närvarokänslan. Nu sent omsider ska tydligen svenska nationalscener följa efter på liknandé sätt och åtminstone distribuera till orter inom Sverige.
Metropolitan borde få Nobels Fredspris annars för sitt sätt att genomföra The Global Village. (Jag vet teven är uppfunnen, men skillnaden mellan att sitta ensam hemma som kabelkedjefånge framför skärmen eller komma ut bland folk och se föreställningen på bioduk är enbart till biografens fördel.)