Söndagspromenad 5 juli 2009

img_1136-large Jag hoppas det är tjejer som gjort graffitin och det för att besvärja den sedvanliga kvinnobilden. Flickor, kvinnor, tanter -you name it, men som monster. Yes! Mer sådana motbilder så slipper kanske fler luras in i fördomsfulla könsroller. Och det gäller killarna också så klart.

Jag såg vagnen på bilden i Bulltoftaparken, Malmös skönaste park, när jag tog söndagspromenaden med hunden. Tänkte på förmiddagens möte, det femtielfte i sitt slag: jag går med hunden, någon liten flicka vinglar förbi på sin vanligtvis röda cykel  klädd i nått rosa tajt som förhindrar att hon kan leka på lika villkor med killarna och deras stora oömma klädesplagg och med någon Barbiedocka i cykelkorgen och så säger hon: vilken söt hund du har. Och då brukar jag vanligtvis lägga huvudet på sned, le mot den som säger så och svara väluppfostrat: tack så mycket, det var snällt sagt. Idag tittade jag bara småsurt och sa: jaha, så du tycker det. Och kände mig så klart taskig efteråt för så får jag ju inte bete mig…  Men  nu är jag fed up på både gullighetssökande flickor och min egen stereotypa flathet som bara är en variation på samma tema: att söka egen bekräftelse genom den konventionella flickrollen. Rosetten lämnar aldrig skallen verkar det som!

Hörde häromdagen av en som arbetar med barn att det kryper allt längre ner i åldrarna med flickor som anammar ett könsrollsbeteende som borde vara förlegat.  Jag ser i alla fall inga vinster med tioåringar i stringtrosor och som plockar ögonbrynen och vill banta. (Jag ser inget kreativt i att någon vill bete sig så i och för sig.)

Det är dags att börja ge killarna komplimanger för deras söta mountainbikes istället!

Söndagspromenad 31 maj 2009

Bokskogen, Torup Vet att jag tjatar om att jag bor bredvid cykelstigen till bokskogen i Torup, men själv tar jag bilen dit. Längesedan sist, men stock och sten låg där jag mindes dem. Dock har skylten på bilden tillkommit. Civilisation när den är som mest absurd.
                                                                                                                                                                                        
bokskogen i Torup
Den vanliga vägledningen har bättrats på och talar väl ett språk “alla” förstår, dvs kan avkoda. Eller är det på bilden till vänster inte två pilar till höger för alla? Var kommer piltecknet ifrån?

 

polisrazzia i dynghögenDet är kul med blixtfotografering: oskyldiga företeelser dramatiseras. Som här syns det ju tydligt att det är polisrazzia i exkrementhögen och svartabörshajarna flyr fältet. Undrar vad det är för stora djur som bajsar sådana jättehögar på skogsstigar där inga hästar eller kor går…

 

 

Söndagspromenad 24 maj 2009 med boktips

Slottsparken, MalmöLustig gång mellan Herr Lyktstolpe och Fröken Paraply…

Tog en promenad i Slottsparken för jag trodde jag kunde kombinera hundens rastande med att jag själv därefter slank in på biblioteket. Men på det sistnämnda är det stängt alla söndagar i sommar.

Så jag slank in på köpcentret istället och köpte fyra nya pocketböcker när nu den sistinköpta kvartetten är färdigläst. De jag är färdiga med är: J.M. Coetzees Onåd (obehaglig och mycket bra), Paulo Coelhos Elva minuter (så sann så sann, men är han en psykologiserande författare eller en psykolog som skriver skönlitterärt inom sina bestämda syften?), Orhan Pamuks Mitt namn är röd (för omständligt och långt om intressant konflikt mellan estetik och politik i sultanväldets medeltid) och Joan Didions Ett år av magiskt tänkande (om att leva efter att ens liv tagit slut, starkt, hon kunde skrivit längre).

De nya är: J.M. Coetzees Pojkår (måste läsa mer för att se om förra var symtomatisk), Paulo Coelhos Häxan från Portobello (måste läsa mer för att se om jag blir klok på vilken sorts författare han är och hur man ska ta hans prosa), Joyce Carol Oates Dödgrävarens dotter (Oates är alltid Oates, dvs makalös och ojämn) samt  J.M.G. Le Clezios Öken. Har aldrig läst den sistnämnde, men Nobelpristagare kan ju visst det vara riktigt läsbara…

Söndagspromenad 17 maj 2009

Gyllins trädgårdHär fanns en gång en handelsträdgård, det var Gyllins som drev den. Sedan upphörde verksamheten och trädgården blev förvildad och spännande att vandra omkring i.

Nu finns här en skylt istället…

Precis så här gick det till när Kvarnby ängar försvann. Annonsen i Sydsvenskan berättade att det, och jag minns ordalydelsen på bokstaven när, “på natursköna Kvarnby ängar” skulle uppföras ett antal hus. Och det gjorde det också. Det finns inte en kvadratmillimeter kvar av den ängen…

Söndagspromenad 10 maj 2009

SkabersjöSväng till höger på Klågerupsvägen vid Södra Sallerup och du tar Fårabäcksvägen mot Skabersjö. Det sistnämnda är något av det mest skånska ortnamn jag vet. Men det är för att jag är så gammal att jag som barn kunde se repriserna av gamla Edward Persson-filmer på den enda och svart-vita tevekanal som fanns då. Jag ser alltså mer än en avståndsangivelse till en ort av något slag. Jag ser en tillbakablick, en värdering, ett minne. Det är mer det jag ser än en vägskylt. Det finns en verklighet, sägs det, men upplevelsen av den är lika många som antalet medvetanden. Och det är ju det som är det intressanta.

img_1032-largeDärför är det bekymmersamt med att mediabolagen blir större och färre; det gör att antalet gentemot varandra självständiga tidningar och journalistiska uppdrag blir färre. Malmö, till exempel, bör speglas i mer än en nyhetstidning. Det ser man tydligt vid en genomläsning av pappersutgåvorna och webbplatserna för Sydsvenskan, Efter Arbetet och Skånska Dagbladet. Det är inte tre olika städer som framkallas, men det är olika fokus, resurser och syften med publikationerna vilket gör att bilden av Malmö blir mer mångfacetterad och stan sätts in i fler sammanhang.

Det finns mycket att säga om de här tre pressrösterna, deras styrka och svagheter och liknande. Men precis som spegelbilderna på Olles välputsade båge gör så ger oss fler pressröster fler uppfattningar. I och för sig av en verklighet vi inte till fullo kan greppa, bara försöka förhålla oss till; men ju fler åskådningar som kan komma fram desto bättre kan  vårt grepp ändå bli!

Söndagspromenad 3 maj 2009

Den gamla affären i Kvarnby Mina bästa Kvarnby-vänner ska flytta, tradigt! De bor i det här fina huset som varit lanthandel i Kvarnby. Bredvid finns en bilverkstad som en gång hette Olssons Karosseri&Vagnfabrik. Den byggde brandbilar till hela södra Sverige. Och på nästa bild…

 

centrum i Kvarnby Station

…ses på höger sida den gamla telegrafstationen (den står precis till vänster om bilfabriken på ovan bild) där  angöringsfästena för telegraftrådarna finns bevarade på omstående gavel. Snett över gatan ses det gula hus som inrymmer cykel- och tevehandlarens verksamhet, en bastion i bygden. Bredvid därefter först bilhandlaren och sedan Tillysborgs Värdshus. Det senare har tyvärr stängt verksamheten, men den trevliga innehaverskan bor kvar. Och så längst bort Rondellen i Kvarnby! Ett oslagbart landmärke när man ska förklara för folk hur de ska hitta i Kvarnby. Så bilden sammanfattar väl hur det ser ut i Centrum av Byn. För att finna ett trafikljus får man ta sig en 2-3 kilometer inåt stan…

strandskataDen sedvanliga söndagspromenaden till Riseberga innebar den här gången ett sorts möte med en strandskata också. Vill inte säga att strandskator är sällsynta, men så här långt från vattendrag eller i Riseberga har jag aldrig sett någon sådan förut. Usel bild, jag vet, men iallafall!

Söndagspromenad 19 april 2009

vitsipporÄntligen blommar vitsipporna och det  på samma ställe som jag fångade dem på bild i fjol, men två veckor senare i år! Går man på Tullstorpsstigen längs med Gyllins trädgård ser man dem.

 

slån i blom

Bredvid blommade slån, lite tidigt kanske.

 

 

 

img_0941-large

Så här kunde det nästan se ut på senare år på cykelstigen mot bokskogen och då var det mördarsniglar som krälade. De försvann i fjol, häpp!, och det är tydligen så att fåglar lärt sig tycka om dem. Nu är marken istället på liknande sätt täckt av någonting jag borde kunna namnet på och veta vilket träd det är som kastar ut dem, men icke! Någon som inte sov på biologilektionerna?

 

img_0945-large

Ta gärna hand om det här fenomenet också som blommar i Tullstorp just nu på en gammal öppen soldattorpstomt.

 

 

kejsarkrona

På min egen tomt i Kvarnby blommar kejsarkronan så här vackert, den är inte riktigt riktigt utslagen än. Växten kom till Skåne på okända vägar på 1870-talet och härstammar från västra Himalaja. De ser lite tibetanbuddhistiska ut, tycker jag.

Söndagspromenad 12 april 2009

skogsbingelSolen skiner, humlorna surrar, våren blommar och grönskar allt mer, en härlig påsk med andra ord. På bilden den lilla oansenliga skogsbingeln, skåda de motstående sågade bladen och blommorna som skjuter ut på långa  skaft i några av växterna. De här växer i kanten av Gyllins trädgård längs med Tullstorpsstigen. Här har jag travat år ut och år in och aldrig sett dem förut förrän idag. Och det beror på att jag inte visste att de fanns och hade ett namn. Eller som det också kan vara: inte visste att de hade ett namn och därför fanns.

Det är skogsbingeln som med sina olika han- och honblommor är avbildade jämte Carl von Linné på de svenska hundrakronorssedlarna. Jag har innan tyckt det varit något sympatiskt med ett land som har gråsparvar (eller om det nu är pilfinkar) på sina sedlar (och det har eller hade vilket land?), men nu tycker jag det är minst lika charmigt att den här lilla växten hamnat på våra sedlar.

P.S. Bingel? Slog upp det i ne.se och fick läsa ren och grön poesi!

Söndagspromenad 5 april 2009

img_0918-largeI Dalby Hage lär vitsipporna redan vara marktäckande, se Joachims naturblogg Från Sandbys horisont, länk i listan till höger. I Kvarnby har de ännu inte ens börjat tänka tanken att titta upp. Men det har de här blommorna gjort. Och hjälp mig Joachim: är det violer? Vilken sort? I fjol kunde jag fotografera dem redan 16 mars på antagligen samma ställe: längs med Tullstorpsstigen vid kanten av Gyllins trädgård.

 

img_0921-large

Gårdagens varma väder definierade om vad man behövde ha på sig och inte var det handskar,  jag räknade till fyra övergivna sådana på marken under långpromenaden i Kvarnby och Riseberga. Dagens omslag till mulet, kyla och vind föranleder dock kanske en känsla av saknad. Men som sagt: handsken är kastad.

Söndagspromenad 29 mars 2009

img_0902-largeDe nyhalmade pilarna ser ut som knutna nävar mot skyn, eller hur? De står vid en lekplats bredvid Risebergabäcken vid Trollstigen ut mot Kvarnby. Minner om att när de planterades fanns här antagligen ett jordbruk. Sök trädet och det säger något utanför sig självt!

 

 

img_0907-large

Precis som  här där vattnet “skrävlar” mot stenarna, ett ljudhärmande ord som en gång, på typ 1200-talet, gav byn bredvid, Östra Skrävlinge, sitt namn. Här gick de över på bronsåldern, våra förfäder, som är ungefär som grannarna eller killen på sätet bredvid dig i bussen, när de kom från handelsplatsen i Hököpinge på väg upp mot kultplatsen i Uppåkra. Vandringsleden gick tidvis i våtmark där det gällde att hitta torra korridorer. Det byggdes vägar under bronsåldern också varav en lär ha löpt där Husie Kyrkoväg går nu. Den ska sedan ha fortsatt över nuvarande Klågerupsvägen, genom Östra Skrävlinge (kanske delvis där byns bygata ännu går), över Risebergabäcken in i Gyllins trädgård, och där ska en nutida vandringsstig ha anor, och så vidare norrut. En annan väg gick längre österut över golfbanan i Kvarnby. En bit av den vägen finns på Malmö Muséer nu. Det nutida stenpartiet  på bilden ligger vid vattenleken vid Bäckagårdsskolan vilket är strax söder om det ursprungliga vadstället, vad jag förstår.

 

img_0904-large Ytterligare ett vårtecken. Men jag tycker mig ha sett dem hela vintern här ute i Kvarnby, eller?