Idag genomför ett högerparti med diskrimineringsprofil en demonstration i Malmö. Den lilla skaran vaktas i demokratins namn av poliser i ett aldrig tidigare skådat antal. Hotet kommer från vänsteraktivister som har sin diskrimineringsprofil.

En annan typ av ringaktning för demokratin visar de hundägare som går med sina hundar lösa där det råder koppeltvång. Det kvittar om hunden är “snäll”, etc. Att ta sig tolkningsföreträde över demokratiskt fattade lagar och förordningar och på det viset sätta sin egen hund över en medmänniska, det  beteendet känner jag mig kränkt av när jag möts av det. Det är inte jag – om jag nu vågade gå i de underbara naturområden jag bor mittemellan: Gyllins trädgård och Husie mosse- som ska behöva gasta att vill ni vara snäll och koppla er hund (vilket de flesta inte vill…). Jag går inte i de här naturområdena med min hund vilket jag sörjer varje dag. Men jag orkar inte konfrontera mig med hundägarna.

I Husiebladet skriver stadsdelsdirektören att en förklaring till de stora inflyttningstalen kan vara att folk har nära till så fin natur. Tro det. Skulle vara kul att kunna använda den också utan att gå med obehaget för att lösa hundar ska dyka upp – med vad det kan innebära av konfrontation med djur och ägare. Men även om “inget händer” är det så konstigt att jag ändå känner mig kränkt av att jag bara ska acceptera att folk skiter i demokratiska spelregler? Jag hoppas att tekniska nämndens möte den 26 oktober leder till att de fattar rätt beslut i ett ärende som ska upp då: utökat koppeltvång i Malmö. Men jag betvivlar det.

De som borde veta bättre än att själva ställa sig över det koppeltvång som redan finns runt hela Husie mosse med omnejd samt som ska komma även i Gyllins, de skulle antagligen inte rösta för om de sitter i den nämnden. Massmedia borde kolla hundägarna i stadens politiska organ. Ungefär som när pressen undersökte ifall kulturministern själv betalade tv-licensen. Antagligen lika tråkigt resultat här.

Med anledning av förra inläggets raseri om lösa hundar kan jag inte låta bli att tillfoga att det tydligen inte är tillåtet enligt Malmös hundstadga att ha hundar lösa inom ett jätteområde från Husie mosse, över skjutbanan, backen med tallarna, ängen mot Femtorpsvägen, längs Risebergaån och över åkern fram till cykelbanan som löper från Husie Kyrkoväg och österut mot bokskogen.
Jag trodde det bara var runt själva mossen hundar skulle vara kopplade. Och tyckte det var tradigt att det bara satt en enda förstörd skylt som visade det uppe vid bilparkeringen vid mossen. För de allra flesta hundar kommer nog bakvägen från cykelbanan och längs med åkern och ån fram till mossen. Utan att hundägaren ser en enda skylt. Och nu saknas det ju än mer upplysning och skyltar ifall man inte alls får ha hunden lös mellan cykelbanan -åkern-mossen-Husie Kyrkoväg.
Jag hittade en broschyr häromsistens på Stadshuset med karta över var hundar ska vara kopplade och kunde då ta del av den här utökade informationen. Och den upplysningen var verkligen svår att få tag på, har aldrig sett den vare sig i dagstidningen, stadsdelstidningen, på Malmö stads webbplats eller någon annanstans. Vore jätteroligt om det här slog igenom så en annan vågade sig ut i de här omistliga och vackra kommunala naturområdena igen med min kopplade hanhund som blivit tillräckligt överfallen. Och jag vill kunna välja om jag vill ha en hund komma springande mot mig eller inte. Det är inte jag som ska behöva be hundägare koppla sina hundar det är de som ska fråga mig om det går bra att de släpper sitt djur löst. Men det händer aldrig…

Jag hoppas också att det blir både förbjudet med lösa hundar i Gyllins naturpark och att det kommer rikligt med skyltar och information om det. De här strövområdena måste få tillhöra alla att kunna använda! En särskild grupp får inte ta sig tolkningsföreträde över allmän mark, det beteendet går det att sätta en väldigt ful beteckning på.

Just nu finns det en som skjuter på folk i Malmö. Vederbörande verkar inte heller tycka att stan är till för alla. En otäck tendens som sprider sig i alla möjliga riktningar tydligen.

Tekniska nämnden i Malmö bestämde i veckan att inget kopplingstvång ska råda för hundar i staden. Gatukontoret har velat ha det, men politikerna i förstnämnda nämnd bestämde njet. Jag förstår inte vad en teknisk nämnd har med saken att göra? Den senare menar att den nuvarande ordningsstadgan räcker. I den sägs det att att kommunens hundägare måste ha sina hundar kopplade i stadens centrala delar och rekreationsområdena i Bulltofta och Husie mosse.

Det sistnämnda är skrattretande. Jag har inte vågat gå till Husie mosse på flera år på grund av lösspringande hundar. Eller Gyllins trädgård. Båda naturplatserna har varit favoritplatser att vandra i med hunden tidigare. Men risken för hundöverfall verkar vara som störst där och jag orkar bara inte utsätta mig för mer av den varan. Det är illa nog som det är.

Som sagt: att be en hundägare koppla sin lösa hanhund är att kränka vederbörandes fri- och rättigheter, verkar det som. Som senast när en hund störtade över ett öppet fält mot oss och jag gastade (för jag tänkte att jag ska kanske inte måla fan på väggen som ren standard): “är det en tik” (för det går alltid bra)? “Nej, det är en hanne”, skrek ägaren tillbaka, “men det är inga problem”, hann han få ur sig också  innan hundarna rök ihop och jag försökte hålla undan för att inte själv bli biten i benen. Jag drog min hund åt mitt håll medan ägaren till den andre kallade på sin hund som till slut gav upp och stack till husse som ropade: “Jag kan bara be så mycket om ursäkt”.

Det är ett märkligt svar, tycker jag. För han skulle kunna säga och göra något annat. Men det är det ingen av dessa, nästan alltid manliga, ägare till hanhundar som ser som alternativ. För de fortsätter gå med sina hanhundar lösa. Och jag är rädd varenda dag och gång som jag ska ut med min hund. Och känner mig kränkt.

Jag tycker det är den som inte har den lösa hanhunden som ska ha tolkningsföreträde. Att det är den med den lösa hanhunden som ska fråga om det är okey att hunden springer fram för att hälsa, etc. Men det har jag bara varit med om när det varit en matte som vallat sin tik.

En gång skrek dock en kvinna när hon såg hur jag ryggade tillbaka för hennes framstörtande stora hund att “Han vill bara hälsa, han är så snäll”. “Men jag är kanske inte snäll och jag vill inte hälsa”, fick jag ur mig varvid hon ropade tillbaka sin hund, kopplade den och såg väldigt förvånad ut.

“Har du problem med din hund” sa en karl när jag bad honom koppla sin hund och så tog han bara ett avmätt grepp om halsbandet och gick förbi.

En man står och kastar pinne till sin stora hanhund i mörkret vid en grässlänt bredvid trottoaren där jag kommer och ser så klart inte mig och min hund. Men hans hund gör så i stället för att springa efter pinnen springar han rakt på oss och slåss. “Jag såg dig inte”, säger ägaren. Nej, det förstår jag, men det kunde han väl ha räknat ut från början att han inte skulle ha sin hund lös där då? Han har självklart fortsatt ha sin hund lös efter detta också. Fast han kopplar sin hund på anmodan numer.

Hussen till två hanhundar som alltid är lösgående sa: “mina hundar har aldrig anfallit någon”, men han kopplade dem ändå på min begäran och gick förbi, tack för det. Häromdagen attackerade så de här hundarna  min hund. Matte, som var den som var ute med dem då (lösgående), skällde på dem och sa att det var dumheter de höll på med och att så där har de väl aldrig gjort tidigare, etc. Hon pratade alltså med hundarna – inte med mig. Först efter att jag har börjat gå därifrån och vänder mig om för att se om faran är över kommer det ett: “Jag är ledsen”. 

Överfallen förvånar inte mig när det gäller hundarnas beteenden, en hund är ingen trädgårdstomte. Ägarnas beteenden däremot chockar mig lika mycket som det mycket starka obehag och ibland ren skräck som jag känner vid de här överfallen. 

Är det en förlängare eller förhöjare av någonting att tvunget behöva gå med sin hanhund lös. Eller?

Jag tänker införa en ny kategori: Lösa hundar. Och fortlöpande skriva om vad jag och min hund får vara med om på våra promenader: överfall av lösa hanhundar. Frekvensen har innan varit typ ett i kvartalet, men den här veckan har två hundar överfallit min hund en gång och för två veckor sedan var det två andra.

Jag läser i morogntidningen att koppeltvång på hundar i Malmö är ett ärende som dragits i långbänk under 12 år. Jag undrar om det beror på att politiker och tjänstemän själva är hundägare? Är de det och i så fall i hur hög grad? Hur många har hanhundar? Hur många brukar gå med hunden lös?

Jag tänker berätta om attackerna, först en del om dem som varit och sedan så fort en ny inträffar. Jag tänker redogöra för vad hundägare säger till mig och det dels när jag i förväg bett om att vederbörande ska koppla sin hund (“Det tänker jag fan i mig inte göra”), dels vad hundägare sagt efter slagsmålet mellan min kopplade hund och den lösspringande vännen (“Det brukar aldrig gå någon här”). Och lite andra kommentarer jag fått som “Ska du döda min hund” vilket för ovanlighetens skull en kvinnlig hundägare ropade då jag inte ville möta hennes okopplade stora jycke utan gick över gatan. Det började hennes hund också göra och det fanns ju trafik, det stackars djuret kunde ju bli påkört. Verkligen upprörande att jag ville byta trottoar, eller hur?