Med anledning av Grummes svar i inlägg 5 så måste jag fortsätta! För det här är inte vettigt att olika vattenverk kör sina indelningar på vattenhårdhet och olika tvättmedel gör på sitt sätt. När jag doserar tvättmedel ska jag då gå efter paketets doseringsanvisning för hårdheten i siffervärde eller för vad den benämns med ord? Medelhårt står för olika siffervärde hos olika aktörer, till exempel.
Varför kan inte alla köra samma? Det är ju som när det inte fanns nationell tid i Sverige utan olika orter körde sin lokala tid. Låter inte klokt, eller hur? Men det funkade så länge det inte behövde göras tidtabeller för tåg och annat modernt otyg för när det blev fallet infördes 1878 vad man kunde kalla nationell samtidighet.
Är det inte dags att 2010 införa en standard för vattenkvalitet och tvättmedelsdosering också?
Jag låter frågan gå vidare till Livsmedelsverket, några vattenverk och tvättmedelsfabrikanter och så publicerar jag svaren.
Category Archives: Journalistik och massmedia
Vatten och vetande 6
Idag fick jag svar från företaget Cederroth som har Grumme som ett av sina varumärken. Svararen förklarar först varför hinder förelåg för att ha kunnat svara tidigare så då ska jag inte haka upp mig på det mer. Däremot begrunda att det här med bara vanligt vatten verkar ännu mer invecklat. Läs själva och inse att tvättmedelsvärlden kör tregradig skala, men Livsmedelsverket femgradigt. Och att Grumme hämtat indelningarna från sitt vattenverk därtill. Etc. Vad göra?
“Jag förstår att det kan vara förvirrande med olika definitioner på mjukt och hårt. Vi har hämtat uppdelningarna mellan vattenhårdhet från Stockholms Vattenverk. Det finns generellt sett två olika sätt att dela upp vattenhårdhet, antingen i en femgradig skala (som VA Syd använder) eller en tregradig skala som vi använder. Denna tregradiga skala är också mer eller mindre “norm” inom tvättmedelsbranschen. Eftersom mängden tvättmedel du behöver varierar mellan hur stor maskin du har, hur smutsig tvätt du har samt vilken vattenhårdhet det är i din kommun så skulle det bli väldigt komplicerat att använda en femgradig skala.
Vi vill att man ska undvika överdosering så gott det går. Därmed anger vi olika doseringar för olika smutsighetsgrad och vattenhårdhet. Vi anger också vilken intervall som vi tillämpar för mjukt, medelhårt och hårt så att man har möjlighet att veta vilken dosering man ska använda om kommunen har använt en annan indelning. Jag förstår dock att alla kanske inte har lust att kolla med sin kommun och därför skriver vi också att 80% har mjukt vatten, med undantag för Gotland och delar av Skåne som har hårt vatten, som en riktlinje. Såg på VA Syds hemsida att det kan variera mycket inom deras område.
När det gäller indelning i lätt, normalt och hårt smutsad tvätt så är det svårare att ge en exakt definition. Lite generella riktlinjer: Är kläderna lite fläckiga så gäller normalt smutsad, vill man bara fräscha upp kläderna så gäller lätt smutsad.
Jag hoppas att jag lyckats förklara hur vi resonerar. Hör gärna av dig om du undrar något mer!
Med vänlig hälsning,
Sara Björklund
Senior Brand Manager”
Vatten och vetande 5
Skrev till Grumme i onsdags igen, men inte ett livstecken. Så jag funderar på att höra Coops förklaring istället till varför de inte heller följer Livsmedelsverkets gradering av vattenhårdhet. Livsmedelsverket definierar till exempel medelhårt vatten som vatten med en hårdhet av 5-10 dH. Grumme menar vatten är medelhårt mellan 7-13 dH medan Coop på Sensitivepaketen anger att medelhårt är sådant vatten som håller 8-15 dH. Alla tre skiljer sig sinsemellan åt för alla hårdhetsindelningarna, från mycket mjukt till mycket hårt. Hur ska jag dosera?
Jag tycker det här är rätt rörigt. Och inte bara det faktum att hårdhetsgraderingen inte är standardiserad mellan de olika aktörerna på tvättmedelsmarknaden. Utan även att det inte heller finns standard över hur mycket tvättmedel som behövs vid de olika hårdhetsgraderna -för det är också olika för olika tvättmedelsmärken.
Det här gör att det i mitt fall har blivit en knapp deciliter tvättmedel som åker ner i maskinen oavsett vad för jag orkar inte genomföra en komplett analys av omständigheterna varje gång jag ska tvätta. Men det kan hemskt nog betyda en överdosering på 50% i en del fall och det är ju inte bra!
Grumme-paketen skiljer även på doseringen vid om tvätten är Lätt, Normalt eller Hårt smutsad. Och det i kombination med Grummes olika doseringsanvisningar för vatten (som enligt deras skala!) är Mjukt, Medelhårt eller Hårt gör att jag måste bestämma mig för vilken av nio tvättmedelsdoseringar som gäller vid min tvätt. Fatta läget alltså!
Fabrikanterna måste underlätta för konsumenten här, tycker jag. Det är ju som om varje enskild potatisodlare skulle ha sin skala för när potatis var fast eller mjölig samt sinsemellan ange olika koktider utifrån hur stor kastrull du har! Och när de nämner liten, medelstor och stor kastrull så skulle de heller inte beräkna utifrån samma volymmått!
Vatten och vetande del 4
Idag kom ett paket från VA Syd med bonuspresenter för att jag kom med ett bra förslag till deras hemsida. Tack för vasksnafsrensaren! En sådan har jag inte tidigare utan jag har ödslat miltals med hushållspapper genom åren. Slut med det!
I paketet låg också fyndiga vattenflaskor, utmärkta tvättmedelsdosor, roliga vyrkort, bra informationsbroschyrer och två wettexdukar med miljöinformerande tryck! De sistnämnda är jag benägen att skicka till Grumme så fort de får ändan loss att svara på mina frågor. Det är bara tisdag och jag frågade i fredags. Men VA Syd har skämt bort mig: två tjänstemän svarade dagen efter. Så kom igen nu Grumme och berätta varför ni avviker från Livsmedelsverket när det gäller att gradera vattnets hårdhet. Ni kan vinna en wettexduk!
De andra ovannämnda sakerna jag fick kommer jag och min bisittare u.r. johansson att ha som priser vid fortsatta bildgåtor. Det här vet inte u.r.j. om men han går säkert med på det. 🙂
Vetande och virrande om vatten, del 3
Hade ett trevligt samtal idag med Per Kristiansson som är laboratoriechef på VA Syd, vattenverket för Lund och Malmö. Han berättade att:
– den skala VA Syd visar på hemsidan över hårdhetsgraderingen av vatten, den kommer från Livsmedelsverket.
– det finns inget samarbete mellan olika myndigheter, näringsliv och vattenverk om tillämpningen av hårdhetsskalor och information om tvättmedelsdosering utan var och en kör sitt race här.
– den vanligaste anledningen till att allmänheten ringer vattenverket är att vattnet plötsligt luktar eller smakar illa. (Då gör labbet en provtagning, analyserar och lämnar besked. Gratis!)
– VA Syd kontrollerar vattnet flera gånger i veckan ute på stan i Malmö (sker säkert i Lund också, sorry frågade inte) och i fjol togs sammanlagt 459 prov hos olika fasta tillgängliga kunder (kunder? sa jag. Och tänkte inte på att vi som har en kran hemma hos oss som det rinner dricksvatten ur vi är kunder till vattenverket. Så klart!) av typ förskola, företag och affärer. Prov tas även spontant vid varje tillfälle från någon som inte tillhör det fasta provtagningsklientelet. Men VA Syd knackar aldrig på hemma hos privatpersoner och säger att de vill prova vattnet. Gissa varför. Om inte personen själv ringt efter tjänsten. Då går två provtagare dit. Gissa varför.
Om nu Livsmedelsverket har en tabell över hårdhetsgrader på vatten vore det väl vettigt och enkelt om alla höll sig till den också. VA Syd och motsvarande anläggningar i åtminstone Örnsköldsvik och Bjuv gör det enligt vad jag fann vid snabbsökning på webben. Men Mälarenergi gör det inte, till exempel. Även tvättmedelsfabrikanterna har egna skalor. Som exempelvis Grumme. Och det företaget har jag nu frågat varför de avviker. Det här blir ju rörigt för oss som är kunder av både vatten och tvättmedel. Så fortsättning följer.
Nu fick jag vatten på min kvarn! Del 2
Försökte vitsa till det där i rubriken. Men vad jag vill säga är att jag idag fick svar från VA Syd på mitt inlägg av i förrgår: i lördags skrev jag ju och klagade över hur svårt det var att veta vad som gäller för vattnets hårdhetsgrad. Läs nu tredje kommentaren till mitt inlägg!
Och kolla in VA-Syds hemsida, särskilt kolumnen till höger… 🙂
Samtidigt fick jag ett epost från chefen för VA Syds Laboratorieenhet som erbjuder sig att förklara allt om vattenkvalitet för mig om jag ringer honom. Har du några frågor så lämna dem i en kommentar här så tar jag med dem också. Jag berättar om han säger något spännnade!
Jättefin och snabb service från vårt vattenverk! Förutom en väl fungerande och snygg hemsida så både twittrar och bloggar VA-Syd också. Malmö Stad skulle nog behöva göra något, tror jag.
Varför annonsera?
Annonserna radade upp sig idag på familjesidan i morgontidningen och jag räknade fascinerat dem: 31 stycken! Som alla varierade temat: Jag vill inte bli firad på min födelsedag.
Jag fattar ingenting. Finns sådan här annonsering i andra länder?
Tre papperstidningar i förortsdjungeln
Prenumererar numer på tre papperstidningar till förutom morgontidningen: I väntan på Malmö Fria/Fria Tidningen, Nya Upplagan och Riksdag &Departement.
R&D är först och främst suverän på att kortfattat ge en översikt över det svenska EU-arbetet och allt annat som händer i EU. Men givetvis också i att rapportera från inhemsk statlig myndighetsutövning och dito politiskt arbete. Är lite orolig att R&D ska tappa stinget efter att Nils Funcke slutat, men än känns blaskan koncis och nödvändig!
Nya Upplagan är den otroliga historien om ystadkillen Lars Yngve som får Noam Chomsky att skriva för honom jämte Ney York Times chefredaktör och svenska artister. Den här gratistidningen, som det kostar 300 kr om året att få hemburen istället, är dock väldigt ojämn.
I senaste numret, nr. 41, var Noam Chomsky, Lars Yngves intervju med Per Gessle, Ulf R Johansson om Sten Broman och Anna Järvinens helsidesdikt mycket läsvärda och sedan hade Eva Dahlgren en sympatisk krönika. Men det ytterligare tjugotalet texter plus en drös recensioner av film, litteratur och musik som också ingår når inte alls upp till samma klass utan befinner sig på ett sluttande plan ner mot gallimatiasens kökkenmödding. Och det är synd.
Tänk om det här dödköttet kunde skäras bort och det spänstiga tänket paras ihop med ett annat material istället? Ska dock bli spännande få nästa nummer för något säger mig att inget är det andra likt i den här publicistens verksamhet. Han bloggar kul, förresten, se min länklista.
Sist Fria Tidningen som jag inte riktigt fått grepp om än. Efter Arbetet, som jag fick av närboende kompis tills hon flyttade, var en provokativ läsning på flera sätt. FT håller en mer modest ton i sammanhanget samtidigt som bevakningsområdet är snarast globalt. Verkar både seriös och ambitiös. Jag återkommer i ärendet när och om det blir en riktig Malmöedition också.
Har du någon av de ovannämnda tidningarna, eller andra, och vad tycker du om dem du valt i så fall?
Medias egen dramaturgi
Bra drag på Journalistförbundets årliga journalistseminarium idag i Malmö. Vad kan en reporter inte twittra om, hur bevakar pressen sverigedemokraterna, hur kommer vi att bevaka Bröllopet och vad tycker den autonoma vänstern om media.
När det gäller twitter så twittrades det friskt från halvdagsseminariet och här kan jag reagera på att ska vi aldrig mer ha interna möten? Nu kan kungen själv läsa att landets meste hovreporter tycker han är den grinigaste i kungafamiljen vilket ju kan försvåra den journalistens arbetsmöjligheter. Alltså ska vi vara helt transparenta hela tiden?
I motsats då till två anonyma personer som påstod att de kom från den autonoma vänstern, att de försvarade våld och att de inte ville bli fotograferade av oss eller få det som de sa upptaget på band och att de inte ställde upp på att bli intervjuade, det var inte därför de kommit till journalistseminariet. Hade de litat på oss hade de sagt mer. Suck.
Den heta potatisen Sverigedemokraterna analyserades väldigt intressant: Lena Sundström, författare och journalist, redogjorde här för vad hon kallar medias egen dramaturgi. Det handlar om en vi-och-dem struktur för att framkalla en demonisering. Media är heller inte konsekvensneutral enligt henne utan vi i den branschen rycks med och förändrar referenspunkterna så att det som inte var rumsrent igår kan ha blivit salongsfähigt idag. Vi glider med!
Det är också roligare för en journalist att rapportera om SD-möten, etc, på grund av de här frågornas möjligheter att trigga journalister. Dramatiken är aldrig långt borta och reporterns roll blir häftigare.
Och därför får väl också SD och den autonoma vänstern en medieuppmärksamhet som både är för liten och för stor, på något sätt. De analyseras mindre sakligt och mer medryckande.
Plötsligt var bilden där!
Besökte Frankfurt Book Fair, världens största bokmässa, i tjänsten och travade runt härförleden. Kina var hedersgäst och det hade varit en del rabalder innan mässan nu i oktober; dissidenter hade bjudits in av mässan till paneldebatt varpå hedersgästen hotade med att dra sig ur allting varvid dissidenterna uteslöts varvid det blev ett jäkla liv bland europeiska demokrater, etc.
Diskussionen fortsatte under själva evenemanget, men då i massmedia utanför. På mässområdet var det lugnt. Men plötsligt så sticker den upp: Bilden!
Ärligt talat gick det kalla kårar genom mig när jag på mässans antikvariska avdelning utomhus såg kompositionen i sökaren och tryckte av. Det är så skitläckert, tycker jag! Någon måste med avsikt ha ställt upp Tibetboken i backen som en sista protesthandling.
Det är nu det är tradigt att det finns möjligheter att manipulera bilder vilket skulle gjort Kreml gröna av avund på sin tid; för den här bilden är helt autentisk -jag råkade bara gå förbi och se den.
Mycket nöjd!