Kort från Kvarnby öppnar nu en ny avdelning dit du kan skicka in bilder som härrör från det gamla Kvarnby med omnejd – inte så kinkigt med gränsdragningen- och förhoppningsvis få hjälp av bloggens besökare med att identifiera vem och/eller vad det är vi ser.
Först ut är Britta Ternrud som skickat in en skolbild från Tullstorps nya skola tagen omkring 1947:
Jag har fått mig tillhanda några synnerligen intressanta bilder och ljuvliga texter av Britta Ternrud i Malmö för benägen publicering. Det första kortet visar Britta Ternruds morfar Frans Nilsson på väg att gå på jakt i omgivningarna. Läs och se mer på sidan: Frans Nilsson hade ett jaktgevär. Kanske känner du igen vilka personer vi ser på de andra bilderna? (Har du egna bilder från Kvarnby med omnejd du vill visa? Hör av dig!)
“Tullstorp. På den här bilden ser du min morfar Frans Nilsson, bilden bör vara tagen omkring år 1942 och morfar är omkring 50 år då. Han står i sin trädgård på Tullstorpsvägen pl 233 och har ett gevär i handen. Förmodligen var han på väg ut att jaga på bilden eftersom han inte har något byte i handen. Troligtvis är det höst för då brukade morfar jaga och skjuta hare, fasan, kanin och duvor m fl smådjur.” Läs mer om Frans Nilsson hade ett jaktgevär.
En säger en blomma och en knopp, det är allt. Men det räcker för att slå rekord vad jag har sett av ankomstdatum för tussilago i Kvarnby i alla fall, se statistik tidigare år. Platsen är den vanliga för var jag ser dem först: vid högra brofästet för cykelstigen över Yttre Ringvägen när man är på väg vidare österut. Som jag och hunden alla lördagar då vi går till Södra Sallerup.
Då är det bara blåsipporna kvar att pricka in, i stort sett. Och de finns som enda vilda ställe här ute i en liten sammanhängande population när man travat över ovannämnda bro så på samma sida en bit upp i slänten. Där kan man snart börja spana in om det skymtar blått. Det är roligt ute nu när naturen är som ystra hundvalpar och växer så det yr från dag till dag!
Som du ser av mitt förra inlägg har bara två riksdagspartier svarat på min fråga hur de ställer sig till den eventuella nerläggningen av Riksdag & Departement. Därför skrev jag nu till Konstitutionsutskottet; jag skickade ett epost till alla ledamöterna inklusive suppleanterna. Om du håller med så välkommen att kopiera och eposta i ditt namn.
Här har du alla epostadresserna!
Så här skrev jag:
Det är med bestörtning jag följer turerna kring Riksdag & Departement.
Att en demokrati, som den svenska, inte skulle klara av att ha en riksdagsägd tidning med eget utgivaransvar vars främsta uppgift är att utföra en oberoende granskning av den hand som föder den, det är ett ynkedomsbevis, en skamlighet och ett allvarligt ingrepp i just demokratin!
Jag hoppas konstitutionsutskottets arbete i ärendet karaktäriseras av största möjliga omsorg om att allmänheten ska ha fortsatt hög insyn i och en journalistisk granskning av vad som försiggår i riksdagen och i utskotten, i regering och på departementen samt inom EU.
Riksdag & Departmenet är unik och behövs för att säkerställa just ovanstående. Det går inte att byta ut den här tidningen mot en osjälvständig webbplats tillverkad av kommunikatörer och säga att ingen allvarlig skada har skett när det gäller medborgarnas möjligheter att informera sig om vad som händer i myndighets-Sverige.
Det är en inskränkning av demokratin om Riksdag & Departement läggs ner och det vore förfärligt ovärdigt ett land som Sverige om det sker!
Med hopp om att det blir ett bra förslag som läggs fram i vår med dito beslut därefter!
Vänliga hälsningar
Anna-Mi Wendel
Malmö
Den 25 januari epostade jag Sveriges riksdagspartier med anledning av att Riksdag&Departement riskerar läggas ner genom ett beslut i Riksdagsstyrelsen. Jag skrev följande:
Ovärdigt en rättsstat som Sverige om en gedigen och oumbärlig journalistisk bevakning av myndighetssverige ersätts av en så kallad webbsajt tillverkad av kommunikatörer. Det här verkar bli följden av ett sandlådekäbbel mellan partierna som inte tar minsta ansvar för vad det är de medverkar till: en nermontering av demokratin. Det här är helt sanslöst! För som tidningen själv twittrar:
@riksdagdep: R&D:s webb rod.se släcks när pappret läggs ner. Oberoende bevakning av regering, utredningar och EU försvinner.
Jag ville nu fråga “mina” lokala riksdagsledamöter hur de ställer sig till riksdagsstyrelsens förslag att lägga ner tidningen Riksdag&Departement.
Jag publicerar svaren i takt med att de förhoppningsvis flyter in.
Kopiera gärna texten ovan och eposta “dina” lokala riksdagsledamöter. Eller följ rådet från Hillevi Larsson nedan!
För det här är viktigt: en tidning som har det unika uppdraget att göra en oberoende granskning och rapportering av myndighetssverige bara måste få vara kvar!
Folkpartiet, den 28/1:
Hej,
Jag tycker också att R &D är en bra informationskälla, men att Riksdagen inte har egna media är i en demokrati inte konstigt eftersom journalistiken ska vara fri från politiken. FP har försökt att verka för att tidningen skulle kunna säljas till t ex Dagens Samhälle för att ge den en stabil framtid och rätt miljö. Tyvärr stoppades detta av S, Mp och V.
M v h
Tina Acketoft, FP
Socialdemokraterna, den 28/1:
Hej!
Beslutet är fattat av Riksdagsstyrelsen och ligger nu på Konstitutionsutskottets bord, som i sin tur ska fatta beslut i frågan.
Vill du påverka så maila gärna ledamöterna i Konstitutionsutskottet.
http://www.riksdagen.se/sv/Utskott-EU-namnd/Konstitutionsutskottet/Ledamoter/
Vänliga hälsningar
Hillevi
Ytterligare ett svar från socialdemokraterna anlände den 31 mars, anonymt:
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 25 september 2013 beslutat att avbryta försäljningsprocessen för tidningen Riksdag & Departement och att inleda en process för att tidningen inte längre ska ges ut.
Vi socialdemokrater tycker det är viktigt att det finns lättillgänglig, kostnadsfri och relevant information om allt som händer i Sveriges Riksdag. Riksdag & Departement är en veckotidning i pappersformat som i nuvarande form inte har når ut tillräckligt brett. Vi är inte nöjda med det. För oss är det angeläget att allmänheten, väljare, journalister, lärare och opinionsbildare och andra med lätthet kan ta del av vad som händer i riksdagen. Vi vill därför istället titta på andra, mer moderna sätt att nå ut till en bredare publik.
Vi tycker inte att man kan sälja ut namnet ”Riksdag & Departement” till en privat aktör.
Vi kan hänvisa till talmannens kommentarer till riksdagsstyrelsens beslut den 25 september 2013 om tidningen Riksdag & Departement:
Det är naturligt att analys och granskning av riksdagens beslut sker av från riksdagen oberoende media.
Styrelsens beslut ska ses som ett led i den tekniska och mediala utvecklingen mot digitalisering. Den information och bevakning av beslut och aktiviteter i riksdagen som förmedlats via tidningen kan förmedlas på ett ännu effektivare sätt via det forum som redan finns för information, nämligen riksdagens webbplats. Dessutom ingår i beslutet att se över hur informationen på webbplatsen kan utvecklas.
Värdet på tidningen ligger främst i utgivningsbeviset och namnet. Den externa värdering som gjorts visar att värdet är ekonomiskt ringa jämfört med kostnaderna i samband med en försäljning. Styrelsen anser att det inte går att garantera namnet Riksdag & Departement i framtiden vid en försäljning till en ny ägare. Den samlade bedömningen blev således att det inte fanns tillräckliga skäl för att gå vidare med en försäljning.
Med vänlig hälsning
Socialdemokraterna
http://www.socialdemokraterna.se
Rörig bild, men så verkar den här vintern också vara: först maskrosor och sedan vintergäck. Såg det här landskapet i mikroformat idag lördag 11 januari 2013 och det verkar som om det även här hos vänner i grannskapet tänker sticka upp tidiga maskrosor. Vintergäcken är i varje fall en månad tidig jämfört med andra år jag noterat premiär för förekomsten, kolla taggen vintergäck under bloggtexten. Kanske snödropparna i fonden också blir tidiga. Det ska bli snö, säger dock prognosen och då vet man inte vad som händer under täcket. 🙂 Hellre snö än regn. Och gärna att temperaturen tar sig ner en tid så vi slipper mördarsniglarna i sommar. Sommar… 🙂
Jag köpte idag sociologiprofessor Håkan Thörns nyutkomna verk Stad i rörelse (Atlas 2013) som handlar om Christiania och Haga, om stridigheterna kring dessa stadsdelar på 70- och 80-talet och vad det resulterade i, likheter och olikheter.
Det är fascinerande, kan inte hjälpas, att återfinna sig själv i personregistret (under Max Weber och ovanför Ernst Wigforss) till denna tegelsten och i verket se de frekventa citaten ur min egen skrift “Livszon Haga”, som intresserade kan ladda ner här. Det är första gången jag återfinns på det här viset i ett bokverk så min uppskattning kan väl vara mig förlåten? 🙂
Jag hittar även medkamraterna i bostadskampen i Göteborg och jag blir både stolt och rörd över den här boken som jag ska läsa: vi gjorde skillnad även om vi inte nådde ända fram, vår insats bekräftas, diskussionen kan fortsätta och lärdomen som dras kan tjäna till att nästa gång…
Det här fotot tog jag med min mobilkamera igår torsdag 2 januari utanför min trädgård i Kvarnby, Malmö. Jag undrar när snödroppar och vintergäck tittar upp?
Hösten 2013 kunde vi läsa om säckar med DDT som påträffades, sprack och spred sitt röda stoft över mark och mänskor borta vid Gyllins bostadstomt på Tullstorpsvägen. Giftet hade använts i verksamheten och nu är i alla fall min fråga: Använde fler handelsträdgårdar i Husie gifter?
Jag har varit i kontakt med Länsstyrelsens Miljötillsynsenhet samt med Miljöförvaltningen vid Malmö stad och min förhoppning att frågan lätt skulle kunna gå att besvara har kommit på skam. Det verkar inte ens med möda kunna gå att klarlägga vad som eventuellt har använts var och när. Det finns helt enkelt inga särskilda register som upptar giftförteckningar hos odlare i Malmö. Det som finns är följande, enligt svar från myndigheterna:
“Informationen du söker kan eventuellt finnas i Yrkesinspektionens arkiv som ingår i Landsarkivet i Lund.
Om arkivet har inspektionsprotokoll från verksamheten du är intresserad av, kommer arkivet att sekretesspröva handlingen innan den ev. kan lämnas ut.
Tipset bör alltså ses som en möjlighet, ingen garanti.”
Det verkar inte heller ha undersökts om det fanns gifter i jordarna när odlingsmarkerna skulle bebyggas med småhus istället.
Jag tycker det här är jättekonstigt, som om BT Kemi-skandalen aldrig har inträffat. Jag känner en man som arbetat på Tripasinfabriken i Malmö. Han säger att det var självklart för honom att den tomten inte skulle klara några miljökrav för nybyggnation, och han är rätt chockad över att byggnadslov för en förskola där kunde slarvas igenom så som skedde.
Men hur är det med all bebyggelse från Husie Kyrkoväg och ut till Yttre Ringvägen, den har uppstått på mark som till största delen tillhörde växthusägare och odlare, vad fanns och finns det i jordarna här?
Ett litet hopp om att få veta mer tänds här i de avslutande raderna från länsstyrelsen:
“Det finns olika alternativ för finansiering av en miljöteknisk markundersökning. Det är vanligt att jurister gör den bedömningen. Privatpersoner kan välja att bekosta undersökningar. Vid markundersökningar utgör en sammanställd verksamhetshistorik den orientering som hjälper provtagaren att sätta sina provtagningspunkter vid ev. hotspots. Jag kan inte ge ett mer tillfredsställande svar i dagsläget.
De människor som har information om de nedlagda plantskolorna är välkomna att kontakta mig.
Vänligen,
LOVISA TANG
Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten
Inventering av förorenade områden
010 – 224 16 70
lovisa.tang@lansstyrelsen.se ”
Det är jag som svärtat en mening här ovan. Verkligen angeläget om den som till exempel arbetat här ute och vet kan kontakta miljöenheten ovan. Det går också bra att lämna kommentarer på den här sidan så kan jag vidarebefordra svaren.
Med hopp om att det är hälsan som tiger still!
Gillar du inledningstexter till romaner, eller fackböcker i vissa fall, som så att säga berättar vad det är du ska få läsa? Jag brukar hoppa över och ta det efteråt, jag vill inte ha någon beskäftig för-läsare som ska ge mig ett facit som i värsta fall lägger ett raster över den kommande texten och hindrar mig från att få min egen läsupplevelse. Till exempel har vi Sigrid Kahles låånga förord till Edward Saids lysande omistliga standardverk Orientalism. Kahle skrev 1993 en 58 sidor lång partsinlaga, försvarsskrift, debattinlägg eller liknande till den svenska pocketutgåvan av det efterföljande verket, som gavs ut första gången 1978. Hennes text skulle idag behöva ett eget förord för att sättas i sitt sammanhang och förklaras. (Här försvarar jag plötsligt förord.) Men enklast och bäst är att avlägsna inledningsavsnittet inför eventuell nyutgåva av Saids furiösa mästerverk över detta ständigt aktuella ämne: Vi och den andre! Kahes text skulle bättre kunna ingå i en egen antologi om debatten kring Said. Med ett förord, he-he
En av få gånger, den senaste och största, där ett förord gjort motsatsen och öppnat upp romanen i fråga för en större läsning, en djupare förståelse, en vidgad värld av aha-upplevelser är nyöversättningen av Gustave Flauberts Madame Bovary, men det är inte översättaren Anders Bodegård som står för inledningstexten utan jag får kolla namnet nästa gång jag är på bibblan. Det här är en lysande inledning som förtjänar sin plats.
Annars vill jag helst läsa själv, MEN därefter prata om boken med andra som också läst den. Jag är med i en och samma litteraturcirkel sedan 22 år tillbaka, häpp!, och det är fortfarande så häftigt att få, som ovan, sin egen läsupplevelse vidgad, fördjupad och kompletterad med andra infallsvinklar och förståelse. Som sagt: gärna en analyserande inledning, men ta den efteråt och ventilera din egen läsning med andras upplevelser och boken får vingar!
Kort från Kvarnby 