I går poppade de små liven upp vid rondellen Klågerupsvägen/Råkritegatan som de allra första blommorna för året här i Kvarnby. Precis som i fjol, bara senare och tanigare än hittills skådat, men så välkomna som bara snödroppar kan vara!
I fjol kunde jag fotografera dem redan den 30 januari, men så har den här vintern inte varit någon annan lik.
Nu smälter snön efter två och en halv månads varaktighet. Marken som blottas är inte grann: lera, lera, hundbajs, cigarettpaket och ölburkar befolkar ytorna. Inte en blomma i sikte. Men väl en stackars nyckelpiga. Vet inte om den lever eller är död; om den är det första vårtecknet eller det sista vinterbudskapet. Penséerna i krukan utanför mitt hus har klarat sig bra. Ser du att det skymtar blått från en knopp i bakgrunden?
Har fått svar från Livsmedelsverket. Det jag frågade om hittar du längre ner i “Vatten och vetande 7” där jag kort och enkelt formulerar om det inte är dags att införa EN standard olika aktörer bör följa när det gäller indelning av vattenhårdhet och dosering av tvättmedel. Det för att underlätta för konsumenter och därigenom bättre skydda miljön.
Kanske är det nu inte Livsmedelsverkets bord att tycka och propagera, kanske är det en politisk fråga? Jag ställer följdfrågan tillbaka till Livsmedelsverket.
Under tiden kan du ju läsa det svar jag dock fått. Och jag är ledsen Livsmedelsverket, men jag tycker inte det är ett svar på vad jag frågade efter alls. Och är det så här verket brukar formulera svaren på folks inkommande enkla frågor så uppmuntrar det inte heller precis till någon större dialog mellan myndighet och medborgare, som jag ser det. Är jag dum?
“Hej!
Vattnets hårdhet bestäms av halterna av kalcium (Ca) och magnesium (Mg) i vattnet. Det finns olika typer av hårdhet, totalhårdhet och karbonathårdhet. I olika länder använder man olika skalor för att uttrycka hårdhet. I Sverige använder vi vanligtvis antingen totalhårdhet uttryckt i Ca mg/l (= Totalhårdhet, summa Ca+Mg) eller tyska hårdhetsgrader °dH i dricksvatten. Totalhårdheten uttryckt i Ca beräknas från kalcium och magnesium. För att få hårdheten i tyska hårdhetsgrader används omräkningsfaktorn 0,14. Totalhårdhet, summa Ca+Mg = 14 mg/l motsvaras alltså av 14 x 0,14 = 1,96 °dH.
Den vanligaste skalan i Sverige för att bedöma vattnets hårdhet är den som angavs i Meddelanden från Kungliga Medicinalstyrelsen Nr 122 Fysikalisk-kemiska vattenundersökningar, även Nationalencyklopedin hänvisar till den skalan:
| Totalhårdhet, summa Ca+Mg mg/l | Omräknat till tyska hårdhets-grader, °dH | Avrundat, °dH | |
| Mycket mjukt | 0 -15 | 0 – 2,1 | 0 – 2 |
| Mjukt | 15 – 35 | 2,1 – 4,9 | 2 – 5 |
| Medelhårt | 35 – 70 | 4,9 – 9,8 | 5 – 10 |
| Hårt | 70 – 150 | 9,8 – 21 | 10 – 21 |
| Mycket hårt | 150 – | 21 – | 21 – |
Andra länder kan använda andra indelningar.
I Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) finns separata gränsvärden för kalcium (100 mg/l) och magnesium (30 mg/l), men inget gränsvärdet för totalhårdhet.
Vänliga hälsningar
Agneta Tollin
Statsinspektör
Enheten för inspektion
Box 622, 751 26 UPPSALA
Tel. 018-17 55 00
http://www.livsmedelsverket.se”
Efter förra inlägget möblerade jag om på förgreningsdosan och ställde den mer lättillgängligt. Så nu slår jag bekvämt på strömmen med en knapptryckning på den apparaten och får därmed igång både bildskärm och skrivbordslampa samtidigt. Och nu är bildskärm, skrivare och datorhögtalare också säkert bortkopplade från elnätet när jag inte använder datorn. En liknande manöver vid sladdröran bakom stereon gör att det nu ska funka enkelt att ha cd-spelaren helt avstängd när den inte används.
Jag upptäckte efter genomräkningen i förra inlägget tre grejer till som är ständigt anslutna till elnätet: inbrottslarmet och två frihandstelefoner som behöver stå i laddningsdocka. De senare är en för mycket så den drog jag ur och lade undan att ha i reserv.
Summa: Noll apparater onödigt el-aktiva genom standby-läge eller liknande. Och bara tio saker som ständigt måste vara strömförsörjda! Jag känner mig präktigt duktig och vill ha guldstjärna eller så kan jag tänka mig att bita tillverkare i benet vilka tillverkar eldrivna prylar utan riktiga strömbrytare.
TÄVLING
Har du bitit en omoralisk tillverkare i benet eller har du färre prylar än jag i ständigt strömförande läge eller har du något annat fiffigt råd för att göra det enkelt spara på el? Lågenergi-lampor gälls inte, för det ämnet är söndertjatat. Kom med något nytt! (Jag tycker det här med förgreningsdosor med strömbrytare är bra)
PRIS
När jag föreslog en förbätttring på VA Syds för övrigt fina hemsida så fick jag några trevliga reklam- och miljöprylar av dem vilka jag gärna delar med mig av.
Räknade hur många elektriska apparater jag har alltid har påslagna hemma. Kom till åtta som behöver stå på jämt: kyl, frys,akvariets vattenvärmare, cirkulationspump och timer som tänder och släcker akvariebelysningen, väckarklockan, höghastighetsmodemet och routern. De två sistnämnda nåste vara på jämt för de tar ett tag på sig att fatta läget annars när de varit avstängda.
Kom till fyra som står på även när det inte behövs: cd-spelaren, datorskärmen, skrivaren och datorhögtalarna. Alla deras avstängningsknappar misstänker jag bara försänker dem i standby-läge.
Fyra apparater som alltså bara står och drar ström helt i onödan. Jag ska försöka nolla den uppgiften. Jag kan ju faktiskt behändigt stänga av datortillbehören genom att de prylarna alla får ström via en förgreningsdosa med röd avstängningsknapp på. Och varför inte börja dra ur sladden till cd-spelaren också. Det finns ju redan tre apparater till hemma vilka också (suck) saknar riktig strömbrytare: mikron, vattenkokaren och en radioapparat. Och dessa har jag vant mig vid att dra ut sladden till från väggkontakten när jag använt dem färdigt.
Men det känns väldigt primitivt att behöva dra ur och sätta i sladdar varje gång och ska det här egentligen vara mitt problem! Det borde vara förbjudet att tillverka elapparater utan riktiga strömbrytare, fattar inte vem som tjänar på att det är som det är nu, elbolagen?
Med anledning av Grummes svar i inlägg 5 så måste jag fortsätta! För det här är inte vettigt att olika vattenverk kör sina indelningar på vattenhårdhet och olika tvättmedel gör på sitt sätt. När jag doserar tvättmedel ska jag då gå efter paketets doseringsanvisning för hårdheten i siffervärde eller för vad den benämns med ord? Medelhårt står för olika siffervärde hos olika aktörer, till exempel.
Varför kan inte alla köra samma? Det är ju som när det inte fanns nationell tid i Sverige utan olika orter körde sin lokala tid. Låter inte klokt, eller hur? Men det funkade så länge det inte behövde göras tidtabeller för tåg och annat modernt otyg för när det blev fallet infördes 1878 vad man kunde kalla nationell samtidighet.
Är det inte dags att 2010 införa en standard för vattenkvalitet och tvättmedelsdosering också?
Jag låter frågan gå vidare till Livsmedelsverket, några vattenverk och tvättmedelsfabrikanter och så publicerar jag svaren.
Team Stella fick ihop 20 poäng och vinnarlaget 22, men vi kom inte ens på pallen för det, tajt som i ett OS. Tim körde bra, koncis quiz. Några frågor kom igen eller var snarlika, dvs nu måste vi i laget dela upp oss så att en har stenkoll på alla FN-organ, deras förkortningar och säte, en håller sig uppdaterad med alla nya äckliga versioner av Kalles Kaviar inklusive färgen på tuben och någon i vanlig ordning pluggar slogans, symboler för varumärken och sportsponsorer.
Att dna-spiralen heter Double Helix kom som en chock, låter mer som konståkning. Indonesíen leder världsligan med flest antal aktiva vulkaner i ett land: 150, det har vi svarat fel på innan, men lärt oss! Och att en ukelele har fyra strängar är väl för att verkligen ge alla en chans ha ett rätt på quizen i allafall. Eller att tiden är den fjärde dimensionen. Och så mitt i saftkalaset för femåringar slår han Timmemannen till med att gradera trä efter hårdhetsgrad och pang så går man i fällan.
Jaja. Det är bara att bita i den hårda mahognyn och säga aldrig mera tro på teak.
Idag fick jag svar från företaget Cederroth som har Grumme som ett av sina varumärken. Svararen förklarar först varför hinder förelåg för att ha kunnat svara tidigare så då ska jag inte haka upp mig på det mer. Däremot begrunda att det här med bara vanligt vatten verkar ännu mer invecklat. Läs själva och inse att tvättmedelsvärlden kör tregradig skala, men Livsmedelsverket femgradigt. Och att Grumme hämtat indelningarna från sitt vattenverk därtill. Etc. Vad göra?
“Jag förstår att det kan vara förvirrande med olika definitioner på mjukt och hårt. Vi har hämtat uppdelningarna mellan vattenhårdhet från Stockholms Vattenverk. Det finns generellt sett två olika sätt att dela upp vattenhårdhet, antingen i en femgradig skala (som VA Syd använder) eller en tregradig skala som vi använder. Denna tregradiga skala är också mer eller mindre “norm” inom tvättmedelsbranschen. Eftersom mängden tvättmedel du behöver varierar mellan hur stor maskin du har, hur smutsig tvätt du har samt vilken vattenhårdhet det är i din kommun så skulle det bli väldigt komplicerat att använda en femgradig skala.
Vi vill att man ska undvika överdosering så gott det går. Därmed anger vi olika doseringar för olika smutsighetsgrad och vattenhårdhet. Vi anger också vilken intervall som vi tillämpar för mjukt, medelhårt och hårt så att man har möjlighet att veta vilken dosering man ska använda om kommunen har använt en annan indelning. Jag förstår dock att alla kanske inte har lust att kolla med sin kommun och därför skriver vi också att 80% har mjukt vatten, med undantag för Gotland och delar av Skåne som har hårt vatten, som en riktlinje. Såg på VA Syds hemsida att det kan variera mycket inom deras område.
När det gäller indelning i lätt, normalt och hårt smutsad tvätt så är det svårare att ge en exakt definition. Lite generella riktlinjer: Är kläderna lite fläckiga så gäller normalt smutsad, vill man bara fräscha upp kläderna så gäller lätt smutsad.
Jag hoppas att jag lyckats förklara hur vi resonerar. Hör gärna av dig om du undrar något mer!
Med vänlig hälsning,
Sara Björklund
Senior Brand Manager”
Var på Teknikens och Sjöfartens hus idag med god vän för att övervara när Automatorkestern framför sina jazzlåtar. Bandmedlemmarna agerar fint och rör även levande på ögonen till den nyinspelade musikens taktfasta stomp. Rolig bonus är musikvideon på teven bredvid med Timbuktu bland dockkropparna. Se den här också!
Utställningen Tidernas stad i samma sal som ovan fortsätter att visa udda gamla grejer på ett kaotiskt sätt, men menar kanske att de myckna texterna på montrarna ska binda samman. Kanske de gör, men högt belägna meterlånga staplar sprutmålad gulgrå text i inte särkilt stor stil eller vettigt typsnitt på glas i dunkel belysning går ju inte att läsa! Det sämsta jag sett, ärligt talat. Jag har besökt den här permanentutställningen flera gånger sedan den invigdes våren 2007. Och antingen har jag inte ens sett att det finns text på glasskivorna vid mina tidigare besök eller så har någonting hänt nu.
Skrev till Grumme i onsdags igen, men inte ett livstecken. Så jag funderar på att höra Coops förklaring istället till varför de inte heller följer Livsmedelsverkets gradering av vattenhårdhet. Livsmedelsverket definierar till exempel medelhårt vatten som vatten med en hårdhet av 5-10 dH. Grumme menar vatten är medelhårt mellan 7-13 dH medan Coop på Sensitivepaketen anger att medelhårt är sådant vatten som håller 8-15 dH. Alla tre skiljer sig sinsemellan åt för alla hårdhetsindelningarna, från mycket mjukt till mycket hårt. Hur ska jag dosera?
Jag tycker det här är rätt rörigt. Och inte bara det faktum att hårdhetsgraderingen inte är standardiserad mellan de olika aktörerna på tvättmedelsmarknaden. Utan även att det inte heller finns standard över hur mycket tvättmedel som behövs vid de olika hårdhetsgraderna -för det är också olika för olika tvättmedelsmärken.
Det här gör att det i mitt fall har blivit en knapp deciliter tvättmedel som åker ner i maskinen oavsett vad för jag orkar inte genomföra en komplett analys av omständigheterna varje gång jag ska tvätta. Men det kan hemskt nog betyda en överdosering på 50% i en del fall och det är ju inte bra!
Grumme-paketen skiljer även på doseringen vid om tvätten är Lätt, Normalt eller Hårt smutsad. Och det i kombination med Grummes olika doseringsanvisningar för vatten (som enligt deras skala!) är Mjukt, Medelhårt eller Hårt gör att jag måste bestämma mig för vilken av nio tvättmedelsdoseringar som gäller vid min tvätt. Fatta läget alltså!
Fabrikanterna måste underlätta för konsumenten här, tycker jag. Det är ju som om varje enskild potatisodlare skulle ha sin skala för när potatis var fast eller mjölig samt sinsemellan ange olika koktider utifrån hur stor kastrull du har! Och när de nämner liten, medelstor och stor kastrull så skulle de heller inte beräkna utifrån samma volymmått!
Kort från Kvarnby 