Idag fick jag svar från företaget Cederroth som har Grumme som ett av sina varumärken. Svararen förklarar först varför hinder förelåg för att ha kunnat svara tidigare så då ska jag inte haka upp mig på det mer. Däremot begrunda att det här med bara vanligt vatten verkar ännu mer invecklat. Läs själva och inse att tvättmedelsvärlden kör tregradig skala, men Livsmedelsverket femgradigt. Och att Grumme hämtat indelningarna från sitt vattenverk därtill. Etc. Vad göra?

“Jag förstår att det kan vara förvirrande med olika definitioner på mjukt och hårt. Vi har hämtat uppdelningarna mellan vattenhårdhet från Stockholms Vattenverk. Det finns generellt sett två olika sätt att dela upp vattenhårdhet, antingen i en femgradig skala (som VA Syd använder) eller en tregradig skala som vi använder. Denna tregradiga skala är också mer eller mindre “norm” inom tvättmedelsbranschen. Eftersom mängden tvättmedel du behöver varierar mellan hur stor maskin du har, hur smutsig tvätt du har samt vilken vattenhårdhet det är i din kommun så skulle det bli väldigt komplicerat att använda en femgradig skala.

Vi vill att man ska undvika överdosering så gott det går. Därmed anger vi olika doseringar för olika smutsighetsgrad och vattenhårdhet. Vi anger också vilken intervall som vi tillämpar för mjukt, medelhårt och hårt så att man har möjlighet att veta vilken dosering man ska använda om kommunen har använt en annan indelning. Jag förstår dock att alla kanske inte har lust att kolla med sin kommun och därför skriver vi också att 80% har mjukt vatten, med undantag för Gotland och delar av Skåne som har hårt vatten, som en riktlinje. Såg på VA Syds hemsida att det kan variera mycket inom deras område.

När det gäller indelning i lätt, normalt och hårt smutsad tvätt så är det svårare att ge en exakt definition. Lite generella riktlinjer: Är kläderna lite fläckiga så gäller normalt smutsad, vill man bara fräscha upp kläderna så gäller lätt smutsad.

Jag hoppas att jag lyckats förklara hur vi resonerar. Hör gärna av dig om du undrar något mer!

Med vänlig hälsning,
Sara Björklund
Senior Brand Manager”

Hade ett trevligt samtal idag med Per Kristiansson som är laboratoriechef på VA Syd, vattenverket för Lund och Malmö. Han berättade att:
–  den skala VA Syd visar på hemsidan över hårdhetsgraderingen av vatten, den kommer från Livsmedelsverket.
– det finns inget samarbete mellan olika myndigheter, näringsliv och vattenverk om tillämpningen av hårdhetsskalor och information om tvättmedelsdosering utan var och en kör sitt race här.
– den vanligaste anledningen till att allmänheten ringer vattenverket är att vattnet plötsligt luktar eller smakar illa. (Då gör labbet en provtagning, analyserar och lämnar besked. Gratis!)
– VA Syd kontrollerar vattnet flera gånger i  veckan ute på stan i Malmö (sker säkert i Lund också, sorry frågade inte) och i fjol togs sammanlagt 459 prov hos olika fasta tillgängliga kunder (kunder? sa jag. Och tänkte inte på att vi som har en kran hemma hos oss som det rinner dricksvatten ur vi är kunder till vattenverket. Så klart!) av typ förskola, företag och affärer. Prov tas även spontant vid varje tillfälle från någon som inte tillhör det fasta provtagningsklientelet. Men VA Syd knackar aldrig på hemma hos privatpersoner och säger att de vill prova vattnet. Gissa varför. Om inte personen själv ringt efter tjänsten. Då går två provtagare dit. Gissa varför.

Om nu Livsmedelsverket har en tabell över hårdhetsgrader på vatten vore det väl vettigt och enkelt om alla höll sig till den också. VA Syd och motsvarande anläggningar i åtminstone Örnsköldsvik och Bjuv gör det enligt vad jag fann vid snabbsökning på webben. Men Mälarenergi gör det inte, till exempel. Även tvättmedelsfabrikanterna har egna skalor. Som exempelvis Grumme. Och det företaget har jag nu frågat varför de avviker. Det här blir ju rörigt för oss som är kunder av både vatten och tvättmedel. Så fortsättning följer.