Återupptog cyklingen mellan Malmö-Lund efter semestern. Burlövsbadet har öppnat igen, men jag står över så länge årstid och klimat tillåter, tror jag; det var ju annars därför jag började trampa när badet stängde på grund av läcka i juni och min mångåriga vana att morgonsimma där två gånger i veckan tvärt tog slut. Jag saknade ju omedelbart motionen och började fundera vad jag skulle göra istället. Lätt skärrad över vad jag gett mig in på rullade jag iväg till jobbet en morgon för att testa om cykling kunde vara ett alternativ. Jag överlevde och fick en rejäl endorfinkick. Cykla till jobbet är jättehärligt! Att få motionerat samtidigt som jag tar mig till jobbet kostnadsfritt och miljövänligt är ju bara så perfekt också!

Jag sparar 650 kronor i månaden på att inte längre köra bil Malmö-Burlöv-Lund-Malmö två dagar i veckan, inklusive att jag då också slipper betala måttliga men dock 30 kronor i parkeringsavgift i Lund sagda dagar. Hittills i juni och augusti har jag cyklat hela vägen till jobbet två dagar i veckan, övriga dagar cyklar jag som vanligt bara till hållplatsen för regionbussen och njuter av att sitta och läsa under den 18 minuter långa färden Malmö-Lund. Periodkortet är också rena sparbössan jämfört med den stackars bilen som bara är en vinnare när jag ska handla egentligen.

Jag väljer ut vilka två dagar jag ska cykla utifrån väderleksrapporten. Vilken inte stämmer så klart. I torsdags cyklade jag  till och från jobbet i konstant regn. Dagen efter när jag tog bussen var det för ovanlighets skull den här veckan uppehåll…

Men när jag cyklade hem då i blötan under den dryga timme och några minuter som det tar så upptäckte jag att jag ändå var nöjd med tillvaron: Jag frös inte och regnkläderna höll mig torr och tänk: Jag hade ingen motvind! Ärligt talat så trodde jag nog jag blivit lite rubbad av ansträngningen. För att tänka så här positivt – dvs att bara tillmäta det goda en betydelse och strunta i att ge mer negativa faktum, som här att jag var långt hemifrån på en cykel i ösregn, någon som helst vikt i sammanhanget – det är inte riktigt likt mig, har jag en känsla av. Förändringen kändes jättebra!
Pedal och hälsa!

Idag cyklade jag för första gången från Malmö till Lund och det var jättehärligt! Har fått tips om bästa vägen från Kvarnby vilket innebär rakt norrut, ut på Segevägen och så inne i Burlöv angöra cykelbanan som i ett huj på en hoj tar en till Lund. Där blir man dock rätt dumpad i S:t Lars-området; den sparsamma cykelbaneskyltning som finns går mot Stortorget, men lyckas man följa den skyltningen åker man på olika (?) gigantiska omvägar till sagda plats (har jag upptäckt senare). Lund är nu som den är annars också, inte mycket att göra åt: en skakig och stirrig transportsträcka genom flummig stadsstruktur.

Hem igen gav vinden motstånd hela vägen men det gjorde inget, det här ska jag göra om! Så fin cykelväg genom gammal byamiljö och rediga fält spär på den glädje som cyklingens frigörande av endorfiner i sig framkallar. Undrar hur det känns imorgon…

Ibland är världen härligt liten (och ibland är den fasansfullt trång, men det är en annan historia, :-)) så därför ställer jag frågan här på min blogg: Du cyklar möjligtvis inte mellan Malmö och Lund?

Jag brukar simma två morgnar i veckan på underbara Burlövsbadet, som ligger mittemellan hemmet och jobbet, men Burlöv har abrupt tvingats stänga stora simhallen i veckan på grund av läcka. En reparation som kommer att ta veckor och kosta miljoner om det nu kan fattas ett politiskt beslut i den riktningen också.

För att inte tappa spänsten – och gaisten – funderar jag på att börja cykla till och från jobbet åtminstone två dagar i veckan och skulle därför väldigt gärna vilja komma i kontakt med någon som verkligen trampar sig fram i de här riktningarna. Vilken är bästa vägen från Kvarnby till Lund, till exempel? Alla svar, tips och synpunkter emottages tacksamt.

Du kan få en jättefin bok -se mitt tidigare blogginlägg- som belöning ifall ditt råd leder till att jag faktiskt sätter igång och cyklar! Och tänk om världen är så liten att jag kunde få draghjälp genom att kunna haka på någon cykelfantast här ute som brukar cykla till sitt jobb i Lund, det vore fantastiskt, då kan jag till och med tänka mig att baka en kaka! 🙂