Vad är solidaritet? Att i tanken sympatisera med en grupp utanför ens egen, eller att i handling agera för den egna gruppens vinning oavsett hur illa det drabbar andra, eller något mittemellan de här ytterlighetspositionerna?

Eftersom jag nyss läst en svensk antologi med underrubriken Tretton texter om arbetsliv och omvärld vilka cirklar kring verkets titel Solidaritetens många ansikten (red. Bernt Schiller, premiss förlag 2013) så är svaret givetvis hemmahörande i mitten av ovannämnda frågors funderingar. Antologin innehåller inga revolutionära pamfletter, men ger en välsorterad genomgång av olika aspekter av begreppets användning inom arbetslivet främst. Och man får samtidigt sig till livs exempel på mer eller mindre solidariska handlingar i det svenska arbetslivet.

Olika definitioner passerar revy och här finns uppslag att gå vidare på. Antologin missar dock i mina ögon en godbit: den mer renodlade filosofiska diskussionen av begreppet solidaritet. Det är då det verkligen börjar bränna till. Men det kan väl vara lite osvenskt att låta det göra det. Redaktören ska dock ha en eloge för att i sista kapitlet referera vad de tidigare berättat om, det hade jag önskat fler antologier hade gjort.

Sammantaget kan sägas att det är trögt i början, men sedan blir texterna allt mer lättlästa och de ger som sagt en hel del samtidshistoria genom sina exempel på olika sorters solidaritet.  Samt sätter begreppet i relation till nutida fenomen som typ all-inclusive turismen, den får sig här en vällovlig känga.