Idag blommade hästhoven vid stamställena brofästena över Yttre Ringvägen vid Klågerupsvägen och Utflyktsstigen till bokskogen. 2008 dök de upp den 15 mars, 2009 först den 21 mars och i fjol plåtade jag dem också den 21 mars som första dag att se dem.

Den biologiska klockan tickar fram sina tidpunkter för allt och alla och jag är helt övertygad om att detsamma gäller för istidernas uppdykanden på den här planeten också. Rätt skönt och vettigt, måste jag säga med tanke på hur människan bär sig åt. Att Gaja drar ett förlåtande istäcke över sig då och då. Och så kan det börja om igen…

Men till dess har vi förhoppningsvis många vårar att njuta av. Eller som Alf Henrikson en gång skaldade: “Årligen knoppades vårarna/vårligen hoppades dårarna/svårligen stoppades tårarna”.
Kram alla goa vänner!