Vad är det som ligger där på asfalten? En avblåst gren med några blad som övergått till lövstadiet? Eller ett tecken som pekar på något bortom sig självt? Det går inte att titta på bilden utan att tänka: Höst! Eller hur?
Det här är den mest hotade årstiden, hösten får allt kortare tid på sig. Först nafsar de utsträckta värmeböljorna i sig början och sedan stryper kommersialismens alltmer tidigarelagda julperversiteter (vilket förstör både höst och jul) den efter bara några veckor. Så titta och njut! Bättre än så här blir det inte!
Sök
Recent Comments
- Joachim Krumlinde on Min morfars farfars morfar Ola föddes 1778 i Södra Sallerup
- Karin Sjöberg on Solhagen var en gång paradiset
- Anna-Mi Wendel on Solhagen var en gång paradiset
- Stefan on Solhagen var en gång paradiset
- Anna-Mi Wendel on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia
- Anna-Mi Wendel on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia
- Söderberg on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia
Vad fint löven lagt sig på marken. Har lagt märke till att fåglarna får dovare färger nu. Koltrastarna, både hanar och honor tror jag, börjar skifta i brunt. Inne i snår och häckar är de svåra att skilja från bruna löv. Gråsparvarna är gråare nu också. Ett kamoflage som funkar lite överallt. Perfekt på grus. Sitter de still smälter de in perfekt.
Gunnar skriver “inne i snår och häckar…” etc etc, betyder det att du är där rotar efter dom? Låt dom vara i fred!!! Dom vill vara i fred! Respektera deras privatliv.
@Ulf R.
Nej, jag är inte inne i snåren och letar efter fåglarna. 🙂 Observationsavståndet var tre-fyra meter, biotopen ett mindre grönområde nära hamnen i Göteborg och platsen där fåglarna satt en rätt vildvuxen häck. Jag går rätt illa och är inte form för att rota runt i några snår, däremot stannar jag ofta och tittar mig omkring en liten stund. Det var då jag la märke till ett brunt löv som vippade i vinden bara lite annorlunda än de andra. Plötsligt fick ett annat löv vingar och flög ner och satte sig på marken. Det var så jag fick syn på dem, jag kunde gått förbi utan att märka dem alls. Gråsparvarna höll till på en grusplan fem-tio meter längre bort. Man kunde se dem när de rörde sig men inte när de satt still på gruset.
Så Du behöver inte oroa Dig för Göteborgs fåglar. Du har rätt i att man inte skall vara för närgången, särskilt inte mot trastar. Björktrasten har inte fått sitt tillnamn dyngtrast för ingenting. Andra trastar använder samma vapen. I våras var det en koltrastfamilj som bodde i en av holkarna på vår bakgård. En av kvarterets katter försökte klättra upp och sno åt sig en trastunge. Det skulle han inte ha gjort. Båda föräldrarna kom flygande bakifrån och hackade honom i huvudet tills han dråsade ner. Sedan jagade de honom som små störtbombare medan han flydde blödande och nersprutad med fågelspillning. En mer tillintetgjord katt har sällan skådats.