… om Hans godhet som i himlen är.” Så står det på baksidan av ett litet schweizerinspirerat hus vid kanten av en ravin med utsikt mot Vombsjön i skogen vid Övedskloster. Idag var platsen scen för en föreställning där publiken bestod av en busslast malmöbor jämte lika många som tagit sig dit för egen maskin. Efter en guidad vandring genom de Ramelska ägorna och skogen hade vi kommit fram till huset där vi först bjöds på kaffe med hembakt.

Vi som nappat på annonsen och ärligt talat inte riktigt visste vad vi var med om lyssnade därefter allt mer fascinerat  mitt i grönskan framför alphyddan på den timslånga berättelsen om Augusta de Dardel. En berättelse som, i likhet med alla goda berättelser, närmade sig personen som skulle gestaltas genom att berätta om “det andra”.

Martin Martinsen, ovan, berättade medan konststudenten John Skoog hade forskat och skrivit och åskådarna blev en del av en mångfacetterad händelse. Jag blir också väldigt glad av att det är två unga män som lyfter fram och gestaltar en kvinna som levde på 1800-talet och som inte angår någon längre. Genom deras föreställning gör hon det, och ju mer gränsöverskridande konsten är även i det här bokstavliga genusperspektivet desto bättre för oss alla, män som kvinnor.