Den historiska avdelningen på min blogg växer! Och det med hjälp av er, kära besökare! Kolla den senaste sidan Kvarnar i Kvarnby! Jätteroligt! Har du något att berätta om gamla tider i Kvarnby, har bilder, fakta och liknande, så kontakta mig! Möllan på bilden var granne med Anders Ahlgren, svensk OS-medaljör i brottning 1912: Efter nio timmars (!) match tilldömdes båda kontrahenterna silver…
Läs mer under Kvarnar i Kvarnby.
Så roligt att Kvarnby-legenden Anders Ahlgren (1888-1976) inte är
bortglömd – tacka Anna-Mi Wendel och hennes förnämliga Kvarnby-blogg för det!
Alla som nån gång sysslat med Malmös idrottshistoria, har stött på denne
legendariske kämpe, som under “Solskensolympiaden” 1912 i den lätta
tungviktsfinalen mötte finnen Ivar Böhling.
Till finalen kom Ahlgren sedan han brottats ner sex motståndare och gått en seg tvåtimmarsmatch dagen innan i semin.
Citat ur journalistlegendaren Carl-Adam Nycops bok “Tolv olympiader”:
“Till en början bjöds det på frisk brottning och livliga situationer, men ju
längre det led desto mera utmattade blev männen och slutligen stod de endast
och försökte stånga varandra över den linje som uppdragits mellan brottarna
för att få ett avgörande till stånd. De var emellertid alltför rutinerade
för att låta den ene eller den andre få en chans att överraska och alltför sega
för att ge tappt. Då matchen fortfarande pågick då tiden för prisutdelningen
var inne, avblåstes kampen och bägge tilldelades andrapriset.”
Då hade kontrahenterna brottats i över nio timmar!
Detta var inte om sådana enviger som en annan brottargigant i Malmö, Calle
Westergren, sa:
– Äh, di bara doschar.
Naturligtvis borde de bägge brottarna ha fått varsin GULDMEDALJ i stället!
– Futtigt!, kommenterade också Birger Buhre när han skrev om saken i
tidskriften “Så kom idrotten till Malmö”, som kom ut i en strid ström i
slutet av 1980-talet.
På Enighets hemsida påstås att Ahlgren hade motståndaren i rygg två gånger men att domarna inte såg det eftersom de glodde på maratonlöparna, som just då passerade. Brottningsmatchen ägde ju naturligtvis rum – utomhus!
Ulf R Johansson