Kuba likadant idag som för 30 år sedan

Läser Sydsvenskans reportageserie från Kuba. Och känner igen mig i allt från nerrasade trapphus i det gamla Havannas fastighetsbestånd till bristen på mat och det allestädes närvarande förtrycket. Det är bara det att det var 30 år sedan jag besökte landet.
Verkar som om ingenting har hänt. Vad har inte hänt här i Sverige på 30 år?
Jag har skrivit ett kapitel om mina upplevelser av Kuba och lagt under fliken Pjäser och prosa.
Det som inte kom med där är en händelse jag bara måste skriva om också: Batistas Cuba var amerikanarnas Monaco/Mallorca med amerikanskklingande namn på alla hotell, amerikanska vrålåk sådana som Ernie älskar att köra omkring i fortfarande och en hektisk nöjesindustri och ett rikhaltigt näringsutbud. Det fanns till och med en svensk smörgåsbutik i huvudstaden! Det senare berättade min mormor som tittade in i den på 20-talet.
Det var säkert ingen bra regim för kubanerna före Castro heller. Det är inte det jag är ute efter. Utan jag vill berätta om biografen i Havanna. Den senare visade fortfarande, när jag var där 1979, rullar som körts sedan dessa haft premiär på 50-talet. Själv slank jag in för att se en svartvit, knastrig Greven av Montechristo. Städad publik som sitter tyst genom hela filmen utom vid ett tillfälle: I en scen panorerar kameran i förbifarten över en dignande matbuffé som är uppdukad på ett långbord i slottet. I biosalongen hörs omedelbart ett samfällt “Åh”.

This entry was posted in Kultur and tagged . Bookmark the permalink.

2 Responses to Kuba likadant idag som för 30 år sedan

  1. Jag var på Cuba 1972 med Brigada 1. Vi var 300 nordbor som under några månader byggde byn Los Naranhos, plockade kaffebönor och festade, lyssnade på föredrag, skjutsades runt i 7 stora bussar. Härliga tider. Vi sov i militärbaracker och jag hade en underslaf. Har fortfarande email kontakt med en kubansk familj. EN DAG, skall jag återvända för att se vad som hänt. EN DAG.

  2. wendel says:

    Jag tror säkert det var härliga tider. Och att du hade kul. Det är inte det. Men jag noterar självklart att du tillhörde en officiell grupp som skjutsades omkring av arrangören. Hade du hela tiden tillgång till vatten, elektricitet och mat? Frukt eller annan näringslyx? Känner du med andra ord igen någonting av min upplevelse som jag skriver om i mitt bokkapitel?
    Reser du tillbaka på samma villkor som när du var där 1972 är jag övertygad om att du får en upplevelse därefter. Usch vad jag låter negativ…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s