Sandlåda på en blomstrande bakgård i Majorna i Göteborg. Men det är inte den bilden jag ser. Utan den jag tog för 20 år sedan. Då två små barn satt i sanden och lekte och den enas mamma lutade sig mot staketet. Barnen sitter så klart inte kvar i sina babyoveraller och mamman har slutat stå där och övervaka dem i bakgrunden. Livet går ju vidare; vi växer väl alla upp och inser det. Till slut. Och det är det som den här bilden säger mig på ett mer vemodigt sätt än någonting annat jag kan komma på just nu.
Sök
Recent Comments
- Kerstin Castengren Johansson on Folkdräkt ska sys för hand!
- Kerstin Castengren Johansson on Folkdräkt ska sys för hand!
- Rolf Lundahl on Tankar om min tid i Malmö, 1
- Monika Nilsson on Östra Kattarpsvägen 1
- annamiwendel on Östra Kattarpsvägen 1
- Dan Persson on Östra Kattarpsvägen 1
- Yvonne Cederholm on Inringda fakta om flygbilden över Virentofta