Megan närmade sig, med ett bekymrat anletsdrag, mitt bord i går på Pickwick där jag satt och säkrade bordet för laget. Vi har ett dilemma, sa hon. Det är bara du som kommit till quizen, de andra du ser här har kommit för att se fotbollsmatchen. Jag vågade inte fråga henne vilken fotbollsmatch, och ville inte inse vad som var problemet. Alltså, fortsatte hon, jag kan göra så att kommer det fler lag så kan jag samla er i biblioteket och sedan får vi sänka ljudet på teveapparaterna. Det lät bra så jag fortsatte hugga in på den uppdaterade Guanamana-rätten. Eftersom Pickwick ändå fuskade med guacamolen till kycklingburgaren så kunde de lika bra byta till en annan röra. Riktigt trevligt.

Megan kom tillbaka och sa att det såg inte bra ut, det hade fortfarande inte kommit fler lag så snart var hon tvungen att fatta ett beslut. Menar du, sa jag. Ja, svarade hon. Men det har väl aldrig hänt tidigare. Nä, aldrig, sa hon.

Vid drygt 20.00 var T.L.A. komplett med de fem deltagare som ingick i finalistgruppen och vi fick vara med om det osannolika: Megan ställer in quizen! Vi var de enda quiztävlare överhuvudtaget som anlänt och det att vi alla fem tillhörde ett och samma lag gjorde inte saken bättre. Vi erbjöd oss att tävla i fem olika lag. Hon skrattade. Vi sa att då måste hon ge oss segern på ren walk-over. Hon skrattade än mer rått. Desperat erbjöd vi oss att åtminstone få lägga beslag på de fem voucherna som quizmastern brukar dela ut. Då viftade hon med armarna i luften och lämnade oss. Vi var ensamma på en pub omgivna av fotbollstokiga och beslöt att bli likadana. Det var skitkul. Jag lärde mig fort att Sverige spelade mot Ryssland och att de senare hade röda tröjor. Efter 28 sekunder hörde jag mig skrika att de skulle passa för helvete, så det var lätt att komma in i matchen.

När bollen till 99 procent hade spelats på den svenska planhalvan en bra stund och  det var spännande som fan om målvakten verkligen skulle lyckas rädda hela tiden och om inte utbrytningen snart var nära kom Megan tillbaka och sa att personalen tyckte vi var tappra som kommit och stannat kvar trots allt så vi fick välja vad vi ville att dricka på pubens bekostnad. Vi väntade till halvlek för att inte missa några dribblingar som kunde vara avgörande och vända hela spelet sedan gick jag fram och rabblade upp några drinkar som vant vevades ihop. Fast egentligen borde jag vägra att göra de här två, sa hon med håruppsättningen. Ni borde skämmas i laget: att en kväll som denna beställa Black Russian!