Det här söker besökare på!

Statistiken är halva nöjet med bloggen. Här kan jag se vilka skumma saker folk söker på och “vem” som hittar till min blogg.
Den vanligaste anledningen är någonting relaterat till min jämförelse av tre badhus: Burlövs, Kockum Fritid och Aq-va-kul. Näst vanligast är begreppet “eftertankens kranka blekhet” och därefter kommer catalpa bignonioides eller trumpetträd som det heter på svenska varav Sveriges största växer granne med mig. På den sista länken här ovan, vilken går till ett inlägg från i somras, så ser man vad som då var populärast att söka på.
Så är det i år 2009, får se vad det söks på i fortsättningen!

Lördagspromenad 18 juli 2009

catalpa bignonioides Nu blommar sveriges största trumpetträd! Se hur det liksom svämmar över muren och tornar uppåt i en fantastisk växtkraft som inte egentligen är riktigt möjlig för våra breddgrader. Trädet står på en privattomt på Råkritegatan i Kvarnby och jag har skrivit om det förr och nämnt att det finns med i en fin bok om Malmös träd.

 

trumpetträdTrädets latinska namn är Catalpa Bignonioides och jag tycker blommorna påminner om kastanjeträdets, finns det något samband?

 

 

Trumpetträdet är verkligen uppskattat av mina bloggbesökare. Statistikverktyget anger att det sökord som mest har använts för att hitta min blogg är trumpetträd/catalpa bignonioides, därefter kommer det shakespearianska uttrycket “eftertankens kranka blekhet” som jag skrev om när jag precis hade lärt mig att jag använt uttrycket fel i hela mitt liv. Just nu är de tredje mest sökta orden hemmahörande inom mjölkkrigsdebatten som jag gjorde en del utredningar om i våras. Jag tror mjölkintresset dock snart har ebbat ut och det då till fördel för en coming star: min jämförelse mellan tre badhus i Malmö och Burlöv.

Lördagspromenad 13 december 2008

img_0788-large

Byvägen i Södra Sallerup är säkert tusen år gammal, kyrkan är ju från 1100-talet, så dagens trafik behöver hjälpmedel för att ta sig runt i kurvorna. Den här vidsyntheten i backspegeln fick mig att tänka på uttrycket “i eftertankens kranka blekhet”. I hela mitt liv har jag använt det fel. Tills jag fick en vänlig reaktion från en väldigt härlig och tålmodig korrekturläsare på min arbetsplats.

Jag har alltid trott att Shakespeare-citatet ovan betydde att om man först under funderingar i efterhand upptäckte att något man tidigare gjort eller sagt var ett felaktigt agerande, så kunde man blekna av insikten. Eller så tänkte jag mig att man för sent kom på hur man borde ha agerat i en viss situation och att den upptäckten inte kunde bli mer än en blek insikt i betydelsen verkningslös.

Men så är det icke. För poängen ligger snarare i ordet krank än blekhet. Det förra kommer från fornsvenskans kranker och betyder sjuk eller dålig och nått liknande heter det väl än på tyska. Eftertankens sjuka blekhet handlar därför om vad som händer med en när man inte kan komma loss och besluta sig utan lider av en överdriven försiktighet inför att just fatta ett beslut. Man kommer alltså aldrig till skott och denna oföretagsamhet kan ju vara påfrestande psykiskt, men jag måste säga att steget ändå känns längre mellan att använda uttrycket eftertankens kranka blekhet rätt än fel. Det är väl också lättare att agera överilat än inte alls så det rätta användningsbehovet för uttrycket föreligger nog mer sällan – i alla fall är det så för mig…

Jag tror aldrig jag ser uttrycket användas på rätt sätt heller. Och det beror säkert på dubbeltydigheten i ordet eftertanke: dels tankar i efterhand, dels mer genomtänkta tankar. För min del så kan jag inte längre använda det som tidigare, det känns fånigt nu när jag vet, men jag vill inte mista citatet i min vokabulär så antingen får jag börja säga “i som det inte heter eftertankens kranka blekhet” eller försöka bli mer handlingsförlamad och klaga på mitt eget beteende.

Suck. Jaja, det finns fler härliga citat att rycka loss från Shakespeare så på något sätt ska jag väl klara av att Hamlet säger att “så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över”. I annat fall hamnar jag ju själv, etc. Det gäller alltså att inte tänka efter för mycket före. Utan efter. Fast då gäller inte citatet. Hjälp jag loopar.