Det bästa man kan göra som arbetssökande är att baka bröd! Man får något annat att tänka på och kan följa en annan tidsordning än att sitta och glo på diverse jobbsökardatabaser som tar minuter på sig för att ladda fram en ny sida. Särskilt Platsbanken har blivit döseg efter omgörningen i helgen.
Här handlar det om timmars jäsning och gräddning. Och det egenhändiga brödbaket lyfter sig ovanför andra kontinuerliga hushållsysslor av att städa, tvätta och handla, etc. Att själv baka sitt bröd är att skapa och förvalta ett arv. Och brödet ska givetvis handknådas!
Jag bakar just nu mitt livs första surdegsbröd baserad på hemmagjord surdeg. Den senare har tagit fyra dagar på sig att växa upp till mogen produkt från det att jag rörde ihop 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten. Igår rörde jag i en liter vatten och en liter rågmjöl. I morse hade surdegen vällt över alla bräddar, men jag var förberedd och hade satt skålen i en ännu större sådan.
Receptet jag följer står bak på rågmjölspåsen. Och det innebär att jag i frysen nu har 8 portioner surdeg, och att det står en i kylen vilken jag ska baka med om några dagar igen. Inte för att jag behöver det, men det går bara åt 25 gram jäst för de fyra limpor som nu blir fallet i ugnen så andra halvan av jästen tänkte jag använda då. Sedan har jag väl frysen full av bröd. Känns som bättre än pengar på banken.
Surdeg är en gammal tradition som idag verkar omhuldas väldigt mycket av män, kolla på nätet ska du se! En manlig bekant jag rådfrågade i ärendet berättade om sin surdeg som fyller 30 år i år och på nätet kom jag att läsa om en klump som hade anor till när Nero brände ner Rom, eller vad det nu stod.
Att baka bröd i allmänhet, men kanske surdegsbröd i synnerhet, är att förankra sig i det riktiga, verkliga livet, det som betyder något när det kommer till kritan.