Dagboken. Petter Ståhle har efterlämnat en dagbok som om spänner över åren 1839-1867 och som han kallar “Fragmanter af min lefnad och förhållande till min äldre bror”.
Dagboken finns på Stadsarkivet i Malmö och omfattar 11 blad med självbiografiska anteckningar författade under spridda år. Det som är daterat med 1839 och 1867 återges av mig i sin helhet, se länken. Petters äldre bror som omnämns i titeln är Jonas som också var handlare, men som kom att orsaka den stora börskraschen i Malmö, Malmö Diskonts fall 1817, den kan du också läsa om, se nedan.
Läs: “Fragmanter af min lefnad och förhållande till min äldre bror”.

Familjen och företaget. Petter Ståhle var min farfars farfar. Han föddes 1788 i Trelleborg och dog i Malmö 1874. När han gick bort vid den då höga åldern av 86 år kunde han se tillbaka på ett långt liv som handelsman och som grundare av trävarufirman P. Ståhle & son.
Om honom och hans firma och om alla hans barn och hur det kunde gå till att bedriva affärer i Malmö på 1800-talet har jag skrivit en uppsats som är publicerad i Malmö Kulturhistoriska Förenings årsbok Elbogen 2016. 
Köp boken.
Ladda ner bokens innehåll gratis som pdf.
Låna min artikel på Husiebiblioteket

Gränden. Petter Ståhle ägde mark i gamla staden som han styckade upp och sålde till arbetare som under 1800-talet i stort antal sökte sig till Malmö från landsbygden. På Petters tomter kunde man bygga hus som inte stod på vattensjuk gammal sjötomt vilket var fallet med det som fabrikör Kockum dyrt krängde till sina arbetare på andra sidan kanalen.
Läs: Staden döpte en gränd efter Petter.

Hemmet och hustrun. “Maria Catharina Mandorff var en ovanligt liflig och glad samt, fastän mycket sned i ryggen, outtöttligt arbetssam qvinna, starkt fallen för idkande af handel, den hon ock oförtrutet bedref med mjölk från husets kostall och frukt från husets trädgård” skriver svärsonen Ludvig B. Falkman i sin ättartavla över släkten Mandorff.
Läs: Om Catharina, Petter och deras hem i Malmö.

Petters anfäder karolinerryttarna. De hette alla tre Jonas Ståhle och de var ryttare i den svenska karolinska armén under 1600- och 1700-talet. Den förste slogs med Karl XI mot dansken i slaget vid Lund 1676, de andra två var med Karl XII i hans fältslag på kontinenten och i Norge. De var mina anfäder och jag bär dem inom mig. Jag försöker nu närmare kartlägga och fastställa deras liv och öden, hitta källorna till tidigare gjord släktforskning och se vad man kan gå vidare på. Jag ger i texten nedan även tips till dig som också är intresserad av ”sånt här”.
Läs: Om mina anfäder karolinerryttarna.
P.S. Den siste av karolinerryttarna ovan fick en son som på 1700-talet blev bagare i Trelleborg istället, Anders Ståhle, Petters far. Läs om honom och hans familj i Ståhlarna i Trelleborg

Timmergatan. Adress för Ståhles trävarulager i Östra hamnen. Blogginlägg och berättelse som ledde till att Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommer att döpa framtida bro i närheten till Timmerbron!
Läs: Timmergatan, min plats i Malmö

Trelleborg, om Ståhlarna som stannade eller återvände till “Trellehullan”.
Trelleborg framstår som en reträttplats för de manliga medlemmarna av familjen Ståhle på Petters tid. Gick det inte bra i Malmö kunde man bida sin tid i barndomsstaden. Jobba som handelsman eller öppna bageri och baka berömda pomeransskorpor. Det finns även tragik inom familjen och hur det var ställt med systern Ulrika får vi väl aldrig veta. Hoppas hon hade det drägligt, hon slapp åtminstone föda tio barn som alla de andra kvinnorna…
Läs: Om Ståhlarna i Trelleborg.

Övriga egendomar förknippade med Petter Ståhle.
Stensjö säteri, Halland. Lars Ståhle, barnbarnsbarn till en bror till Petter Ståhle, Anders Ståhle, skriver i sin släktkrönika, som finns på Stadsarkivet i Malmö,: “År 1849 köpte Falkman tillsammans med sin svärfar, Petter Ståhle, Stensjö säteri i Halland, gård, kvarn och tegelbruk, för 27.333 rdr banco.”
Ludvig Berckhan Falkman var gift med Petter Ståhles dotter Annette och båda delägarna kom att 1864 sälja och överlåta Stensjö till Petters son David vars fullständiga namn var David Mandorff Ståhle, mellannamnet efter sin mor Catharina född Mandorff. Nye ägaren kom att behålla Stensjö i Halland och leva sitt liv där. David Mandorff Ståhles familjegrav finns i närheten på Eftra gamla kyrkogård.
Foto på gravstenen med fakta om dem som är begravda där.
Petter skriver om transaktionen av Stensjö till sonen David. se längst ner i artikeln.
Läs mer om Ludvig Berckhan Falkman, 1808-1891, lantmätare och ämbetsman, författare till Minnen från Malmö under första hälften af innevarande århundrade.
Karta öfver alla ägorne till 3/4 delar af Säterierna Stensiö och Skeppås uti Hallands Län och Eftra socken, upprättad i och för Laga skifte åren 1841 och 1842

Öster gärd nr. 9, Trelleborg. “Istället köpte han den av Peter Ståhle byggda trelängade köpmansgården Öster Gärd nr 9, ungefär 300 meter öster om Kocks. Detta hände i den avgörande brytningstiden då Kunglig Majestät den 23 maj 1843 beviljade Trelleborg köpingsrättigheter och frisläppte andra stora varugrupper för handel som gav köpmännen nya stora möjligheter. Johan Ferdinand Hellman drev här ute en allt mer omfattande handel och viktigt var det att vid gränsdragningen för den nya köpingen, som slutade vid Kocks, också hade en viktig punkt att Öster Gärd nr 9 också omfattades av köpingens rättigheter.” (…) “Olof Bruhn avancerade till bokhållare och lärde sig allt om handel och när Hellman 10 år senare vill dra sig tillbaka från Öster Gärd nr 9 passade Olof på och köpte gården. Han drev gården i samma anda som de tidigare ägarna och tydligen har hans verksamhet satt djupa spår för sedan dess har gården alltid kallats ”Bruhnagården”.
Läs: Om Bruhnagården, som ursprungligen ägdes av Petter Ståhle, Eric Sandell berättar i Goda affärer på Lotsgränd, Trelleborgs Allehanda, 11 augusti 2015.

Sånekulla. 35 tunnland stor mark vid dagens Bellevue i Malmö vars huvudgård anlades i slutet av 1700-talet. Egendomen har innehafts av flertalet handlanden i Malmö, varav Petters son Ludvig med sina barn var några. Sånekulla styckades tidigt av och av den första gården finns idag bara en ekonomibyggnad kvar vilken dock restaurerats till bostäder med en cykelbana “Sånekullavägen”, rakt igenom huset. Villa Framnäs och Lilla Villa Framnäs är också borta, men en fejkruin står kvar i hörnet av Limhamnsvägen och Köpenhamnsvägen.

Min far Axel Ståhle, barnbarnsbarn till Petter, föddes på Lilla Villa Framnäs 1894 och han berättade att äldre manliga representanter för familjen Ståhle nyttjade den anlagda ruinen till punchveranda. Där kunde de sitta och titta på havet, men de såg inte så mycket av badliv. Istället för behaglig strand fanns här bara illaluktande tångvallar och så var det fram till slutet av 1920-talet; då anlades Öresundsparken som med hjälp av dansk sand från Köge bukt kunde bilda en sammanhängande sandstrand längs med Limhamnsvägen. När min far var barn vid förra sekelskiftet åkte fortfarande de besuttna i Malmö till Mölle för att bada!
Läs: Om Sånekulla, se foto på Petter och hans barn och släktingar, sidorna 101-116.