Än har jag inte mött någon här i Kvarnby som uttryckligen vill ha en förändring av Gyllins trädgård till den naturpark Malmö stads gatukontor projekterar. Argumenten emot är att vi vill bevara området som det är, förändring från nuvarande status är onödig. Jag har själv tyckt det också, mycket bestämt.
Men idag har jag haft ett givande samtal med landskapsarkitekterna i fråga och upptäckt att båda parter vill bevara områdets kvaliteter lika mycket, vi ser bara lite olika på dessa värdens manifestationer. Är de två – det fysiska fenomenet respektive upplevelsen av detsamma – oskiljaktiga eller inte? Det vill säga är det stigen och snåret som måste bevaras exakt som de ser ut eller är det upplevelsen av att jag rör mig i en lite mystisk miljö som är det värdefulla?
Vi som menar att bevarandet betyder att dagens fysiska Gyllins trädgård inte får förändras vi riskerar att krama ihjäl de värden vi ser här. För det kan vara så att en fysisk förändring är nödvändig för att kunna bibehålla ett värde, en kvalitet, ett områdes funktion, etc. Det är lätt att sammanblanda fenomenen. Naturen känner heller inte till den antikvariska principen utan rör sig enligt sina lagar också.
Och när omgivningen drastiskt ska förändras för den gamla handelsträdgården behövs antagligen en poängtering av det särpräglade området genom olika nya konstruktioner -annars försvinner antagligen poängen med strövområdet. Det vill säga att som idag bara glida genom det vildvuxna som en oreflekterad utövning av frid och avkoppling, det kommer inte att låta sig göras när de omkringliggande bostadsområdena är befolkade. Ska charmen med Gyllins trädgård och dess närmast totemaktiga funktion överleva måste nog området rent fysiskt stärkas genom en del förändringar.
Just nu är jag väldigt positiv till den varsamma omvandlingen mot naturpark och ser att området kan få en ännu större betydelse och det som “mötesplats”. I Husie tjänar mossen på Valborgsmässoafton, cykelbanan till bokskogen och stadsdelsbiblioteket som mötesplatser, men Gyllins trädgård skulle kunna bli en kombination av alla tre…
Sök
Recent Comments
- Joachim Krumlinde on Min morfars farfars morfar Ola föddes 1778 i Södra Sallerup
- Karin Sjöberg on Solhagen var en gång paradiset
- Anna-Mi Wendel on Solhagen var en gång paradiset
- Stefan on Solhagen var en gång paradiset
- Anna-Mi Wendel on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia
- Anna-Mi Wendel on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia
- Söderberg on Tips för dig som är intresserad av Malmös historia