Varför söker du som är journalist ett jobb inom vården? sa handläggaren vid anställningsintervjun för ett sommarvikariat inom äldreomsorgen i en skånsk kommun. Jamenar, går du inte bara vidare till ett nytt journalistjobb?
Vad svarar man? Att arbetsmarknaden inte finns, att det är fritt fall? Det svaret funkade, men det andra svaret, att jag faktiskt ville prova på att arbeta inom vården, det kändes inte lika icke-suspekt eller hur jag nu ska uttrycka mig. Jag får nog inte platsen och det för att jag inte är utbildad och det är helt okey. Det var bara konstigt att det var något konstigt med att jag sökte.
Senare idag har jag försökt bekämpa Region Skånes jobbsökardatabas och det känns å sin sida som att slåss med en jätteloka. Det går inte att se annonsen online samtidigt som man fyller i sitt CV. Det går inte att få överblick över alla sidor i den egna ansökan innan den skickas iväg till arbetsgivaren. Och skickas iväg gör den efter att man längst ner på en av sidorna klickat i den oskyldiga knappen Fortsätt. Jaha, tänkte jag, men då kan jag väl i efterhand i alla fall se vad jag fyllt i. Nähä, det går inte, i alla fall inte det så kallade Personliga brevet. Men då kan jag väl fylla i och skicka en ny ansökan som byter ut den tidigare så att jag denna gång gör en bättre ansökan trots krabbet. Nej, det går inte heller. Du har redan ansökt, säger databasen.
Suck, då går jag till Platsbanken för att logga in på min sida där och försöka ta nya tag med något annat jobb. Men när jag klickar på Logga in möts jag av sidan Du är inte inloggad, du måste logga in för att komma åt din sida. Jag backar och klickar en gång till på knappen Logga in. Varvid ovanstående upprepar sig.
Jag tror jag köper några Trisslotter istället, gomiddag!