Hemkommen från en timslång promenad i Bulltoftaparken bortom den vanliga Bulltoftaparken. Här finns snåriga stigar, en än så länge tom, men välbevuxen, kohage, stans högsta och bredaste ängsbacke, en avskild damm med smygande träbro över och en liten ö. Riktigt exotiskt!
Bulltoftaparken fungerar fint med att  både tillhandahålla slingor och banor för olika aktiviteter och låta andra kunna gå och skrota i sina egna stråk. Här finns inga stadsrabatter och ett vält träd ligger där det ligger i snåren.
Jag tror det är viktigt att en park, eller ett grönområde, i en stad står i förhållande till var någonstans den är placerad. Hade Bulltoftaparken och Kungsparken bytt plats hade ingen av dem “fungerat” som mentalt asylum för besökaren, tror jag. Alieneringen hade varit för stor, parkerna skulle nog bara kännas konstiga och just “felplacerade”.
Det är därför det inte ser klokt ut, i mitt tycke,  när hus långt ute på landet, eller på strandnära sandområden, etc, har en tomt som verkar utklippt från ett hårt hållet villakvarter i ett medelklassghetto.