Kvarnbybloggen hälsar arkeolog Belinda L. Nilsson välkommen som gästkrönikör med hennes berättelse om det fascinerande i att leta forntid i nutid och det i Husie! Gå gärna vidare och se hennes inslag på Youtube om till exempel Gyllins Trädgård!
Namnet var Belinda, en husiebo sedan barnsben. Husietrakten kan jag lika bra som min egen bakficka efter alla år av promenader och upptäcktsfärder som liten. Jag har alltid varit intresserad av historia, inte minst mitt närområdes förflutna… och så har jag haft en enorm upptäckarlust. Kanske inte så konstigt att jag idag är arkeolog. Att dokumentera, förmedla och därigenom bevara den lilla historien och kulturarvet är vad jag sysslar med på fritiden. Just nu har detta tagit sig i uttryck genom mitt nystartade projekt att göra kortare historiska dokumentärer, som syftar till att visa på de platser som har en lite mer okänd historia. För den som är nyfiken får man gärna besöka min hemsida.
Jag har alltid papper och penna med mig var jag än går. Sitter jag inte försjunken i en bok hittar ni mig på en promenad kring t.ex. Husiemosse eller så är jag ute och inventerar i landskapet. Jag har nämligen ett stort intresse för landskap ur olika perspektiv: om fornlämningar, hur landskapet uppfattas, hur det förändras, och hur landskapets olika delar förhåller sig till varandra. Dessutom är jag även en arkeolog som arbetar med den ena foten i forntiden och den andra i nutidsarkeologin.
För all arkeologi handlar inte om vad som hände i en avlägsen stenåldersby för flera tusen år sedan, utan det finns även en gren som sysslar med att titta på gårdagen genom arkeologins ögon. Oftast handlar nutidsarkeologi om t.ex. torplämningar eller nerlagda industribyggnader, men det kan också vara så mycket mer. Mitt favoritexempel kommer längre ner…
Det som fascinerar mig är att historien och avtrycken från förr finns överallt omkring oss, bara vi kan läsa dess spår. Det finns något magiskt i sådant som har överlevt tidens tand. Men spår finns inte bara efter forntiden utan även vi idag kommer att lämna efter oss spår till framtidens arkeologer. Vad kommer dessa spår berätta om oss? Om man öppnar en soppåse – vad skulle dess unika innehåll av slängda föremål berätta om det hushåll som den kom ifrån? Och skulle den bilden överrensstämma med hur vi själva uppfattar vår egen tid?
Ju äldre man blir ju mer medveten blir man om att ting ändras och det som vi ser som självklart egentligen är ganska förgängligt. Jag mötte denna fascinerande och samtidigt skrämmande förgänglighet i ett område i Husie som kallas Gyllins Trädgård.
Här har en öde plats blivit återerövrad av naturen, men nu kommer det att förvandlas till ett bostadsområde. För flera år sedan började jag därför med att försöka finna de spår som fanns kvar efter handelsträdgårdens tid – en tid som känns både nära och avlägsen. Man kan kalla det en lust till att komma närmare det nostalgiska. Resultatet av min efterforskning hoppas jag ska bli till en bok så småningom, men än så länge är det endast ett avsnitt i min serie av historiska dokumentärer.
Väl mött!
Belinda L. Nilsson, i kulturarvets tjänst.
Belindaarchaeology
Belindaarchaeology på Youtube
Mer om Kvarnby och Husie förr i tiden:
Anders Ahlgren-kraftkarlen från Kvarnby
Belinda, arkeolog i Husie, på jakt efter forntiden i Gyllins
Bernt bakade bröd på Kvarnbybageriet
En gammal urklippspärm berättar
Fler glimtar från förr
Frans Nilsson hade ett jaktgevär
Handelsträdgårdar i Kvarnby
Kort från det gamla Kvarnby
Kvarnar i Husie
Lilian berättar om Tillysborgs Värdshus
På promenad med Birgitta
Samling vid pumpen
Övrigt om gamla Husie
Se även: Vägar till Kvarnby som bloggredaktören skrivit. Där väver jag in vad jag själv varit med om hur Kvarnby har förändrat sig sedan jag flyttade hit 1991 med vad som har hänt här sedan hedenhös. Det bästa med min korta skrift är nog dock förteckningen över hembygdsforskaren Helge Anderssons alla artiklar i Malmö Kulturhistoriska Förenings Årsbok (Elbogen) om Husie. Ladda ner en pdf-fil här på min skrift eller låna häftet på Husiebiblioteket.
Ja det är med blandade känslor man ser förändringens tidevarv i denna stadsdel. Framför allt när man är uppväxt i områdena runt omkring där man har tillbringat mycket tid och upplevelser i sin uppväxt. Men förändringar sker hela tiden, så därför är det uppskattat att folk dokumenterar det som en gång varit.
Min tid i denna stadsdel började -69 när jag kom hit som 2-åring.