Höstvackert i Bulltoftaparken. Det räcker. Tänker ofta på Joan Didions återkommande strof i hennes Ett år av magiskt tänkande: “Livet förändras snabbt. Livet förändras på ett ögonblick. Man sätter sig ner för att äta middag och livet som man känner det tar slut.”

Längst bak uppe på höjden ska en skock (skock-flock-kommitté?) kommunalanställda kor beta fritt och hålla gräset nere på så sätt. Men jag har aldrig sett dem själv.

 Bulltoftaparken minner om när den inte alls var park utan flygplats. Radartornet har gått direkt från funktion till installation.