Vem är journalist? Årets rubrik på Södra Journalistföreningens återkommande etikseminarium för journalister samlade flocken. Alltid på en lördag i januari och hittills alltid med intressanta föredragshållare och dito paneldebatter inför en tjockhövdad murvelpublik. Heldagsarrangemang med sedvanligt god middag efteråt. Snacka ändå om att yrket är ett kall eftersom alla kommer på sin fritid. Lite ur programmet:

Gunnar Nygren pratade om relativiseringen av journalistrollen på grund av nät och teknik som utmanar oss genom att lösa upp normerna. Han tipsade om sin rapport: Yrke på glid.

Därefter Anna Sahlström som gav en skräckskildring av hur SVT utnyttjar produktionsbolag som i sin tur utnyttjar sina anställda till utpressningens nivå. En kille i publiken efterlyste ett kvalitetssäkringssystem för media i stil med ISO 9000. En certifiering för att kunna visa att till exempel SVT bara köper program gjorda av bolag som har kollektivavtal och organiserade anställda. Ingen dum idé. Eller för att visa att frilansare alltid får betalt efter SJF-rekommendationerna, men dithän kommer vi nog aldrig, det ligger i sakens natur. Villkoren behöver heller inte vara usla för det.

Nils Funcke från Riksdag & Departement höll ett roligt anförande om att journalister måste kunna röra, rota, reta och roa och så tipsade han om Goda nyheter, en antologi med 37 utmärkta reportage.

Jan Axelsson från SVT gick vidare på hoten mot journalistrollen och pekade på fragmentiseringen av media och nätets utveckling. Men det sistnämnda kunde också innebära hoppet för journalistiken där det handlade om vår förmåga att jobba sammanhangsskapande, om jag nu fattade rätt. Jan Axelsson pekade också på vikten av underhållning i media för att den vägen få in publiken/läsarna, etc, till det seriösa materialet.