Här har jag forskat fram, och samlat uppgifter om, när, var och hur Petters nära anhöriga i familjen Ståhle bodde och verkade i Trelleborg.

Pappa Anders och mamma Catharina
De första att flytta till “Trellehollan” var Anders Ståhle (1752-1810). Han var Jonas son och omnämns ibland med det mellannamnet, Jonasson. Anders föddes i Dalköpinge, träffade en fjälla från Lund, Catharina (Karna), född Pehrsdotter Mårtensson (1761-1832) och de flyttar till Trelleborg. Kanske hade Anders jobbat i svärfaderns bageri och gillat jobbet för han startar sådan verksamhet själv i Trelleborg.
Hans egna anfäder hade varit militärer, ryttare i Karl XI:s och Karl XII:s arméer, men det var tydligen inget för honom att gå vidare med. (Vill du däremot gå vidare och läsa om karolinerryttarna utforskar jag dem här.) Under tiden han bakar bullar föder Karna tio barn varav blott fyra uppnår vuxen ålder. Ett av dessa barn var Petter (1788-1874)! De andra var Anders (1800-1843), Jonas (1786-1852) och Ulrika (1804-1860). Deras hem fanns, enligt husförhörslängderna i Trelleborgs kyrkoarkiv för aktuella år, i fastighet 46. Detta var beläget i sydvästra hörnet av Gamla Torg. Med tiden flyttar sönerna hemifrån, de drar till Malmö för att pröva lyckan som handelsmän, och 1810 dör pappa Anders. Kvar blir Ulrika och hennes mor.

Syster Ulrika och mamma Catharina
Ulrika är med sin mor skriven på fastighet 46 mellan 1809-1814, 1814-1818 och 1818-1821. Detta torde alltså vara barndomshemmet, rivet idag. Nuvarande adress för bebyggelsen på platsen är Gamla Torg 3. Tyvärr börjar Trelleborgs kyrkoarkiv först 1809 vad det gäller sparade husförhörslängder så det går inte att komma längre bak och se när det bodde fler Ståhlar här.
Ulrika är därefter skriven med sin mor på nr 77 mellan 1821-1832. Detta innebar en flytt rakt över till nordvästra hörnet av stadens torg, till Gamla Torg 6 som idag är ett fint välbehållet gulputsat byggnadskomplex, se fotot, och som av nutida kommun är ömt omhuldat som en riktig kulturpärla. Nu är det så att bagaränkan, som hon kallas, inte bara flyttar dit, hon köper hela fastigheten!

Se artikel:
https://gamlatrelleborg.se/2015/08/11/snart-kommer-kringlan-ater-pa-plats/
Ytterligare källa till Catharina Ståhles fastighetsaffär: Claes Lindahl och Gert Pålsson: Gamla Torg under 300 år, Det gamla Trelleborg. Årsskrift 1984.

1832 dör mamma Catharina; därefter står sterbhuset -enligt ovan skrift- som ägare av nr. 77 “fram till 1840-talet”. Man kan undra varför.
Ulrika flyttar ut samma år och skrivs in på nr 120 och det som ”inhysning”. Sen följer en del ut- och inflyttningar för Ulrika, man kan undra varför. Hennes bror Petter omnämner henne i sina memoarer som sin ”svaga syster” och som någon han har att ta ansvar för. Vad “svag” står för har jag inte fått kläm på. Husförhörslängderna ger inga ledtrådar. Epitet på Ulrika i rullorna är dotter så länge modern lever, därefter mamsell. Eller syster som när hon bor hos sin bror Jonas i dennes hem, också vid Gamla Torg, men en bit bort, snett över på sydostsidan.
Kanske båda bröderna såg till henne så att hon klarade sig. I vilket fall är hon hela livet ogift och barnlös och verkar betala för sig som inneboende i olika hushåll. Hon uppnår åldern 56 år vilket inte är lågt vid den här tiden, men varför hon lever som hon gör och betecknas som svag får vi väl vänta på svaret för. Nedan följer förteckning över hennes flyttar:
1836 flyttar från 120 till 77.
Snart därefter från 77 till hushållet för Jonas Ståhle i 39-40, titel: ”systern”.
1840 flyttar till 27, ”inhysning”.
1845 flyttar till 77, ”inhysning”.
1847 flyttar till 39-40, hos Jonas Ståhle som dör 1852, ”inhysning”.
1852 flyttar till 68, ”inhysning”.
1856 flyttar till 5 ,”hyresgäst”.
1857 flyttar till 68, ”hyresgäst”.
Dör 1860.

Broder Anders
Anders hade likt sina bröder sökt lyckan som handelsman i Malmö. Men hade precis som Jonas, om ej lika dramatiskt, inte lyckats så bra som han kanske hoppats utan återvänt till hemstaden för att kanske ladda om. Husförhörslängden säger att han kom direkt från Malmö till nr 41 år 1829.
(Men det kan råda oklarheter om han egentligen inte kom tidigare och till en början bodde hos mor och syster, se uppgifter i min artikel nedan, och se även husförhörslängd för Trelleborg 1824-1828 där han är inskriven på nr 77, trots alltså att han i nästa bok, 1828-1834, står som direktinflyttad till nr 41 från Malmö.)
Anders flyttar i vilket fall 1832 ihop med Sophia Gustava, född Lindgren (1811-1846) i nr. 46, barndomshemmet.

1832 måste varit ett omtumlande år för den lilla familjen som i december får ett barn, sonen Anders Theodor Ståhle (1832-1902) (och nu börjar det kanske bli klart varför personer i släkten Ståhle lätt känns oklara att få grepp om: familjen är en hejare på att återanvända samma förnamn på den manliga sidan.
Det verkar dock som om Anders inte pallar trycket att bli far, eller vad det är, för under det här året flyttar han enligt husförhörslängden först in hos den sen januari moderlösa Ulrika på 77 för att därefter under året än en gång dra till Malmö. Efter att sonen föds i december i fastighet 46 så flyttar även mor och son 1833 till Malmö.
Mer om Anders kan du läsa i min artikel i Elbogen 2016:
PDF: Petter Ståhle och hans trävarufirma — levnadsöden och affärshistoria

Broder Jonas och hans son Anton Tobias
Jonas Ståhle var äldst i syskonskaran och den som först slog sig ner i Malmö och blev handelsman. Såväl Petter som Anders kom att jobba hos honom i början av sina egna karriärer. Man kan kanske säga att Petter var den stabila av de tre, han byggde långsamt, men säkert upp sin rörelse, trävarufirman, och överilade sig aldrig i extravaganta satsningar utan hade det han hade och det var gediget. Han dog förmögen.
Anders verkar vankelmodig, inte veta vad han vill och ska satsa på. I början köper han en tomt i Malmö som han sedan säljer, men de pengarna verkar inte kunna göra ny nytta, i Trelleborg ger han sig på spannmålsaffärer utan större framgång verkar det som för när han återvänder till Malmö får hans bror Petter ge honom jobb som bokhållare i sin firma och när Anders dör vid 43 års ålder är han ensam och utblottad.
Jonas verkar ha varit djärvare och satsat mer, eller haft mer otur när det gällde affärer som gick i kvav hur man än hade handlat. I vilket fall så behövde han låna pengar, massor av pengar för att täcka att han redan stod i skuld. Och då fanns det i början av 1800-talet en bankrörelse i Malmö, stadens första, med namnet Malmö Discont. Det verkets styrelse kunde inte hantera situationen med Jonas galopperande skuldsättning utan fortsatte låna ut till honom när de inte borde, när det inte fanns täckning utan bara förödande svågerpolitik.

Det här är en gastkramande historia som slutar i att borgmästaren tvingas avgå, styrelsemännen döms att stå i halsjärn på Stortorget under några timmar (de skrev till kungen Carl XIV Johan och benådades dock från just detta) och att komma på Varbergs fästning och i fängelset på Malmöhus, etc. Det tog 30 år för staden att hämta sig såväl ekonomiskt som att bostadsbyggande och inflyttning kom igång igen.
Läs mer här: PDF: Malmö diskontverks fall 1817. Av Björn Sjövall, Elbogen 1940

Inte konstigt att Jonas Ståhle 1823 diskret drar sig tillbaka till Trelleborg och ligger lågt där resten av livet vad det gäller vidlyftiga affärer. I Trelleborg hade han stort hushåll; även hans hustru Helena Margareta, född Malmstedt (1791-1847) födde fram tio barn genom åren fast här överlevde de flesta upp i vuxen ålder. Han hade gott om tjänstefolk och fastigheter och även han bodde vid Gamla Torg, längs med sydsidan och österut från torget.

Och hem igen flyttar ännu en Ståhlepåg, Anton Tobias Ståhle (1809-1878), Jonas son. Även Anton hade försökt sig på affärer i Malmö, gjort konkurs och 1839 flyttat hem till Trelleborg, till ett hus också längs sydsidan österut från Gamla Torg in mot nuvarande centrum. Adressen är idag Algatan 67. På Ståhlarnas tid i Trelleborg var fastighetsbeteckningen här 38. Och bredvid, mot Gamla Torg, fanns alltså 39-40, idag 69, där Jonas Ståhle hade sitt hushåll:

De hus som finns idag på ovan adresser betecknas i Trelleborgs webbplats Kulturmiljöer i Trelleborg såsom varandes från 1880-talet. Skulle vid tillfälle ändå vara roligt kolla i byggnadsnämndens arkiv för att se vem som när anlade speciellt det fina nyklassicistiska huset på nummer 67 och kanske få lite vetskap om hur det såg ut där innan, på Anton Tobias tid.

Anton Tobias slår nu in en på ny bana för honom, men bekant inom familjen: han blir bagare! Hans farfars bageri vet vi inget om var det exakt låg eller vad som hände med det efter farfaderns död, men har den verksamheten funnits där bagare Anders själv bodde bortåt Gamla Torgs västra ände så fortsattes nu traditionen med ett Ståhlebageri vid torget:

“Redan på 1880-talet drev Anders Larsson Francke bageri i Trelleborg, sedan han tagit över det Ståhleska bageriet vid Algatan. 1894 slog Franckes bageri upp portarna i hörnfastigheten på Gamla torg nr 6, som finns kvar än idag och anses vara Trelleborgs äldsta byggnad.” (Om Franckes bageri i Trelleborg.)

Dubbel pott för familjen Ståhles inblandning i Trelleborgs historia! Först bageriet sen att Franckes flyttar in i “bagaränkan” Catharina Ståhles gamla hus! Eftersom Franckes tog över det Ståhleska bageriet – Anton Tobias dör ju 1878- tolkar jag det som att när Francke sedan flyttar verksamheten så finns det inget Ståhlebageri kvar på den gamla platsen. Men begreppet Ståhles bageri levde tydligen kvar i folkmun länge därefter, kanske övertog Francke även namnet.
När jag växte upp i Trelleborg på 1960-talet så gick vi dock till Franckes som då flyttat vidare till Flockergatan. Vi skolbarn köpte där gärna “fransbröbullar” -som det heter i Skåne- ur en lucka i väggen mot gatan. Jag hade ingen aning om något annat namn på bageriet än Franckes förrän min mormor berättade följande:
Min mormor Mia Wendel, född Nilsson (1904-1983) växte upp i ett gathus på Norregatan som angör Gamla Torg norrifrån precis vid torgets hus nummer 6! Och när hon var barn gick hon just dit till Ståhles bageri för att köpa bullar, det var så det fortfarande hette då! (Hennes mor födde också tio barn, arma kvinnor!)

Men Petter då?
Som sagt, Petter skötte sina affärer och var bostaden vid Södra Tullgatan 4 i Malmö trogen hela sitt liv. Men säkert tog han sig till Trelleborg för att hälsa på sina familjemedlemmar där. Kanske bjöds han då på brorsonen Anton Tobias pomeransskorpor som var berömda. Och kanske tog han sig ner för att titta till den gård han ägde i Trelleborg, Öster gärd, nr 9. Läs om den och ta del av mer om Petter Ståhle och hans familj, företag och leverne. Och om hans hustru som du själv får gissa hur många barn hon, etc.
Allt om Petter, hans dagbok, familj, företag, gränden, gårdarna och Timmergatan, med fina foton!