Malmö stadsarkivs ämbetsarkiv hyser en stor samling manuskript av olika slag, se länken. Här hittar vi till exempel Ludvig B. Falkmans Ättartavla över ätten Mandorff, från 1877. I denna stamtavla inflikar Ludvig B. Falkman anekdoter och kommentarer om de olika personerna som ingår. Så även när det kommer till Petter Ståhle och hans hustru Maria Catharina Mandorff och deras barn. Jag citerar ur sidorna 9-11 i ättartavlan:

“Maria Catharina Mandorff föddes den 30 mars 1796. (…) blev vigd den 13 december 1812 med Handelsman Petter Ståhle’,(…) Hon var en ovanligt liflig och glad samt, fastän mycket sned i ryggen, outtöttligt arbetssam qvinna, starkt fallen för idkande af handel, den hon ock oförtrutet bedref med mjölk från husets kostall och frukt från husets trädgård samt säkerligen skulle utsträckt än vidare, om hon öfverlefvat sin man, hvilket hon alltid befarade, emedan han i många af sin medelålders år var mycket sjuklig. Men hon afled före honom den 17 juli 1851. Han var född i Trelleborg den 4 januari 1788, der fadren var handlande och bagare. I sina ynglingaår tillhörde han sjömansyrket, men afgick derifrån i egenskap af styrman och blef biträde å sin broders, handlanden i Malmö Johan Ståhles kontor.

Vorden sin egen, var han en för sin tid driftig köpman och skeppsredare i nämnda stad samt i sist berörda egenskap allt för ofta sin egen assuradör, liksom sin hustrus svåger Tomas Frick, men i lycka härvid dennes motsats, ty han förlorade 14 icke assurerade fartyg. Han egde en stor gård i Malmö, belägen midt emot svågerns, samt åtskilliga smärre gårdar i nämnda stad och i Trelleborg (Läs om Öster gärd nr 9 i Trelleborg, min anmärkning.). Han hade ock egt dels ett hemman i Fosie, straxt söder om Malmö (Karta över tomten finns i Ståhlesamlingen på Malmö Stadsarkiv, min anmärkning.), och, till hälften med mig, säterierna Stensjö och Skeppås i Halland; men sålt alla sina fastigheter – den nyss nämnda stora gården till sin äldste son – utom ett gammalt fartyg, innan han dog, hvilket skedde den 25 september 1874. Der för innan hade han varit blind, men genom operation i Köpenhamn väsendtligen återfått synförmågan.

I motsats till svågern Frick, var han glad sällskapsman och deltog i kommunala värf samt var, bland annat, i många år kassaförvaltare uti den stora och dyra fattigvårdsinrättningen i Malmö. Nästan hela öfra våningen i hans hus stod för det mesta öde som ett slags statsvåning och familjen bodde i hvardagslag ganska trångt ibland möbler, som voro snygga, men enkla. Enkelt var ock lefnadssättet.

En större trädgård, i hvilken frambringades flera slags träd- och buskfrukter samt grönsaker, hörde till huset och sköttes med lust och omsorg af husmodren. Och, efter seden i hennes föräldrars hus, tillverkades bränvin och malt, bryggdes svagdricka, bakades, tvättades, manglades, ströks, kernades smör samt göddes och slaktades oxar, svin, gäss, ankor m.m.d., allt, med undantag af bränvins- och malttillverkningen, för hushållets behof. Detta var stort, ty tjenarna var många och likaså barnen. De senare voro:

1.) Anna Annette Katarina, född den 18 april 1815 klockan half tolf före middagen och gift den 13 December 1836 med undertecknad. Se vidare ätten Falkman samt “Sjelfförsvar och Sjelfbiografi ag General Direktören för Landtmateriel Ludvig B. Falkman”, tryckt i Stockholm år 1873.

2.) Charlotta Vilhelmina, född den 1 juni 1816 klockan half sex före middagen och gift med en handlanden i Malmö Gustaf Flensburg, med hvilken hon haft fyra barn, deraf ett aflidit.

3.) Matilda Karolina, född den 23 maj 1819 och gift med handlanden i Malmö Per August Flensburg, död den 30 september 1861, med hvilkenhon haft fyra barn.

4.) Davida Andrietta, född den 25 juni 1820 och gift med nyss nämnde P.A. Flensburg, med hvilken hon hade en nu afliden son Idar, efter hvars födelse hon snart dog den 13 juni 1841.

5.) Emilia Adolfina, född den 22 augusti 1822 och gift med handlanden i Malmö Teodor Flensburg, med hvilken hon haft fem barn.

6.) Anders Teodor, född den 19 juli 1824; handlande i Malmö och gift med Kristina Andersson, med hvilken han haft två barn.

7.) Josefina Kristina, född och död år 1826.

8.) David Mandorff, född den 2 juli 1828; eger ofvan nämnda två säterier i Halland och är gift med Emilia Susanna Bruhn, danska, med hvilken han haft fyra barn.

9.) Josefina Kristina Amalia, född den 6 december 1830 och lefver ogift i Malmö.

10.) Ludvig August, född den 15 mars 1838; handlande i Hartlepool uti England; gift med Eleonora Ernestina Bolin och har med henne tre barn.”

Kommentarer: Jag tänker på det Ludvig B. Falkman skriver ovan om hemmet: “familjen bodde i hvardagslag ganska trångt ibland möbler, som voro snygga, men enkla. Enkelt var ock lefnadssättet.” Det här stämmer med vad min far, Axel Ståhle, barnbarn till nr 6, skrev i ett brev till mig en gång att: “Det förnäma hos de gamla köpmansfamiljerna var, att livet som sådant var ytterst enkelt, fast att vad de gjorde och skaffade sig var gediget.”

Sen nämner författaren familjen Ståhles stora trädgård och att det göddes och slaktades allehanda djur där också. Eftersom de bodde på Södra Tullgatan 4 torde det betyda att det fanns en tillhörande tomt bakom huset för den verksamheten, och om den senare undrar jag om det stämmer, att man fick ha djurhållning mitt inne i staden så sent som på 1850-talet? Ståhle hade ju annars andra mindre gårdar utanför Malmö också där kanske oxarna höll till..

Catharina Ståhle skrev kanske inte några levnadsminnen som sin man, men i Familjen Ståhles samling på Malmö Stadsarkiv kan man ta del av fru Catharinas receptbok som beskriver hur man till exempel steker kotletter, gör blodpudding, kalops, korvar och ”köttebollar” (i den sistnämnda smeten tipsas om att ha i lite socker) samt hur man lagar äggakaga på 18 ägg eller bakar sockerkringlor på lika många, etc. (Proportionerna skvallrar om stort hushåll och det verkar ha funnits plats för alla hemma hos Petter Ståhle på Södertull.) Grönsakerna lyser dock med sin frånvaro, och inga fiskrätter finns det heller i boken. Bakrecepten är däremot många: klenor, struvor, pepparkaka, mandelmusslor och mandelkransar vilket ju traditionellt bakas än i våra dagar. Därtill finns anvisningar för körsbärssoppa och syltade valnötter.

Läs mer om Petter Ståhle och hans liv och verksamhet
Ta del av: Petters liv, familj och handelsverksamhet i trävarufirman som han grundade i Malmö; hans dagbok där han skriver om sin snåle svärfar som var Malmös rikaste man och om sin bror som orsakade den stora börskraschen i staden; om gränden som döpts efter Petter Ståhle och varför det: om egendomar, nära och fjärran, som är förknippade med Petter.