Petter Ståhle var min farfars farfar. Han föddes 1788 i Trelleborg och dog i Malmö 1874. När han gick bort vid den då höga åldern av 86 år kunde han se tillbaka på ett långt liv som handelsman och som innehavare av trävarufirman P. Ståhle & son. Om honom och hans firma och om alla hans barn och hur det kunde gå till att bedriva affärer i Malmö på 1800-talet har jag skrivit en uppsats som är publicerad i Malmö Kulturhistoriska Förenings årsbok Elbogen 2016. (Se Länklista längst ner.)

Här tänkte jag återge vad Petter själv skrev i en dagbok som spänner över åren 1839-1867 och som han kallar “Fragmanter af min lefnad och förhållande till min äldre bror”.
Dagboken finns på Stadsarkivet i Malmö och omfattar 11 blad med självbiografiska anteckningar författade under spridda år. Det som är daterat 1839 och 1867 återges nedan i sin helhet. Petters äldre bror om omnämns i titeln är Jonas som också var handlare, men som kom att orsaka den stora börskraschen i Malmö, Malmö Diskonts fall 1817. Nu ger jag pennan till min gammelfarfar:

“Vid 13 års ålder år 1801 begaf jag mig till sjöss som skeppsgosse utan att hafva erhållit annan än högst ytlig bildning och fortsatte detta yrke uti 6 års tid då jag slutade som styrman, efter hvilken tid jag valde handelsyrket och stadnade i (oläsligt) hos min broder uti 5 år, af denna tiden användes flera år på resor uti handelsärenden var efter jag år 1812 etablerade mig som egen handlande utan ringaste förmögenhet.

Mer ens vanliga kunskapers inhämtande uti yrket och köpte då af min broder stället jag bebor med ett där å uppfört råstenshus vilket jag nära nog åtminstone till yttre väggarna måst ombygga och betalde likfult -med 11.500 rdr men jag börjar min rörelse uti en liflig och god conjunqtour och vår Herre välsignade mina företag.

Nedan: 1) “Ståhles hus vid Södra Tullgatan, slutet 1880-talet.”, Foto: Carl Wilhelm Roikjer/Malmö museum. I fonden kanalen och där mittöver vattnet från bostaden sett låg trävarufirman längs Drottninggatan.
2)  “Gårdsbild från Ståhles hus Södra Tullgatan 4”. Foto: Okänd fotograf / Malmö museum

Af min broder som då var uti sin lyckligare ställning understöddes jag kraftigt och bereddes flere tillfällen till stora förteinster blandt vilka får nemna 8000 rB på de affärer som jag sjelf för -räkning utförde under mitt vistande på Zutland år 1814. Och där måst å en last Bränvin som jag ärhölte 1/3 div part uti uppköpt af Haqv. Malmros — och varpå jag på min 1/3 dels part förteinte i ren behållning 9000rd, detta jemte lätta och goda enskilda affärer grundlade mitt välstånd så att jag vid 1814 års slut ägde 30 000rb förmögenhet hvilken sedermera ökade nästan årligen betydiligt tills den olyckliga Diskursgteus (torde mena Diskontens) och med denna min broders och flere andras fall följde då jag måste inblanda mig uti Contiouns relationer med många personer till ärsättning för de Contion efter jag hade för mina skulder till detta värket uti min broders och öfriga som alt gick öfveranda och dessa Contions relationer som jag kunnat undviket om min då lefvande förmögne svärfader velat räckt mig en hjelpsam hand, blev en källa till många förluster och otaliga bekymmer.

David (oläsligt) Schillberg Malmö, (oläsligt) Ekeberg med många flera jag kunde uppräkna, faljerade och vars (oläsligt) skulder jag till stor del måste ikläda mig, satte mig uti ständiga brydderier och bekymmer, men Gud vare tack jag tappade ej modet eller håg om att förblifva värksam och mina affärer gick alt framgent väl, men slutligen fordra de såväl broders känslan som tacksamhetsplikt att jag ständigt måste ingå förbindelser och göra contanta uppofringar för min olycklige broder och dess famili för honom hvilken jag hade att tacksamt ärkänna för min uppkomst som handlande, har jag måst och sär framdeles kanske så länge jag lefver göra stora uppofringar, han har redan då detta skrifves 1838 kostad mig sedan dess (flera ord oläsliga)

han har blefvet mig i stället för en god, en mycket svär broder som förledt mig mot min vilja, jag medgifver det kanske af för myckne ärkänsla uti flera förluster och bryderier som kunnat undvikets och som icke gagnat honom sjelf.

Sedan min familis tillväxt och med det samma större års (oläsligt) utgifter, och efter stora förluster har jag med et minskad rörelsecappito måst kjempa med stora bekymmer för (oläsligt) af min förmögenhet hvilken äfven minskads vid flera års bokslut i ansende till mindre goda conjunqtourer och synnerligast för ett alt förinskränkt rörelsecapital motsvarande hvad som fordras till en så omfattande rörelses kraftiga bedrifvande, det betydeliga arvet efter min salig svärfader har likväl betydelegt underlättad mina bekymmer i behagelig tid, dock vågar jag utan sjelfberöm till större del tillskrifva mitt ständiga vaksamhet att tillvarataga min kredit medelst en sträng (oläsligt) mot mina kreditorer och inte mina företag till mitt bestånd hvilket jag lärt att skatta som en köpmans nödvändigaste principer.

(oläsligt) stort fel har jag (oläsligt) som köpman begåt var å mina söners uppmärksamhet torde fattas, nemligen att lägga för mycket (oläsligt) bort uti Döda ting såsom hus och gårdar samt fartyg.

En köpman bör alltid vara (flera ord oläsliga) vare sig egna eller lånta disponibla likväl utan att låta dena ligga i Cassan orörliga ofrucktlia (oläsligt), man bör veta att använda dem i rätter tid då tillfälle gifves, har man altid peningar att disponera gifves ofta tillfälle använda dem fördelaktit uti Waror som kan för peningar förlägenhets skulle köpas till billiga priser, för öfvrigt göres min (oläsligt) uppmärksam på att detta ställe är (oläsligt) och bäst beläget för Zdhandel af Zurikehandel och (oläsligt) med (oläsligt) som också är den säkraste handel.

Är man väl sorterad och med uppmärksamhet sköter denna handel kan och bör man där å kunna suttinera och slutligen (oläsligt) och ålägges mina söner att framför att söka att så ställa sina afärer att de icke behöfer inblanda sig uti coutions relationer så vidt sådant är möjligt och om nödvändigheten skulle påkallat, må det ske med största försigtighet och urval af personer de inlåter sig med.

Samt i så fall altid hålla en nogran förteckning på de förbindelser man ingår, och se till att de icke öferrstiger ens förmåga att kunna utan egen ruin honoreras.

Om min äldste son kommer som jag önskar att efterträda mig, bör han bibehålla gamla firmans med tilläg af Son eller P. Ståhle & Son, denna önskan är ingen fåfänga af mig, men väl med afseende på den kredit och solidité en gammal, och som jag utan att smickra mig sjelf kan säga för redlighet (oläsligt) och ordning väl känd firmas äger, beklageligen är icke alla Ståhlars Namn lika akrediterade och att börja utan stadgad renommé har mycket svårigheter med sig, jag kan Gudske låf försäkra att där mitt Namn är bekant är det förenat med förtroende där till min äldste son bör icke så inträda i rörelsen för än han upnåt en stadgad ålder och har conditionerad som contoirs bokhållare på något ordentligt contoir i några år och inhemtad tillräcklig och stadgad kännedom så väl teoretisk som praktigskt.

Skulle jag dessförinnan frånfalla må min elskade hustru sjelf fortsätta afärerna, likväl uti en inskränktare skala tills sonen blir för öfvertagandet stabil, icke må han likväl användas hemma (oläslilgt) för sådant (flera oläsliga ord).
20 nov 1839″

Nästa anteckning är från 1842 då Petter Ståhle nämner förmyndarskapet över sin “svaga syster Ulrica” och hennes arv. Därefter följer en notering 1848 om att äldste sonen ska få ärva “boendehus och timmergård” samt de bevingade orden att en köpman bör: “icke flyga uti affärer högre än Egna krafter tål” och att: “en (oläsligt) köpman riskerar ej andras Egendom”.
1860 beklagar dagboksförfattaren att han gått tillbaka i affärerna, att det nu är dåligt köpa aktier i ångfartyg på grund av “den inträffade krisen”. Och han skriver att han tänker på sin dotter Josephine. 1864 berättar Petter Ståhle att Falkman (Ludvig Berckhan Falkman, gift med Petter Ståhles dotter Annette, min anmärkning) säljer sin del av Stensjö till Petters son David. (Om Petter Ståhles syster, barn och övriga familjemedlemmar har jag skrivit i Elbogen 2016.)

1867 görs sista dagboksskrivandet med följande text:
“För den händelse min son David kan behålla ägendommen Stensjö så har jag för att göra sådant möjligt låfvat honom befrielse för räntas erläggande för min intecknade fordran rb 16.666 hvilken således är affskrifven å Reversen, men för den händelse att ägendommen kunde säljas så lyckligt att det blir full tillgång till alla skulderna mina fodringar med upptagne ränta inbegripet så må i så fall ej (oläslilgt) räntor eftergifvas till högre belopp än 3000 r d.b.

Hvilket så tillsammans med dett belopp som rabatterades på priset då David köpte Stensjö (oläsligt) 10.000 och 1000 som afskrefs ytterligare på (oläsligt) efter boenden (oläsligt) Ladugårdarne, hvilket utgör tillsammans 14000r.d. eller (oläsligt) hvad jag på min lott (oläsligt) på försäljningen till capital (oläsligt) som jag i så fall afstår till David.

Men skulle så olycklit vara eller blifva att ägendom kommer att (oläsligt) försäljas och resultatet blir så dåligt att icke min intecknade och öfriga fodringar kan betäckas, utom ofvan (oläsligt), så får jag öfverlämna till mina öfriga barn och svärsöner att besluta och afgöra om de sistnemnde förlusterna skall qvittas mot Davids möjligen blifvande arflott efter mitt frånfälle. Sjelf finner jag mig ej hafva rätt att sådant besluta.”

Kommentar: David (1829-1894) -med det fullständiga namnet David Mandorff Ståhle, mellannamnet efter sin mor Catharina född Mandorff- kom att behålla Stensjö i Halland och leva sitt liv där. Hans familjegrav finns i närheten på Eftra gamla kyrkogård.
Se foto på gravsten med fakta om dem som är begravda där.
Lars Ståhle, barnbarnsbarn till en bror till Petter Ståhle: Anders Ståhle (1800-1843), skriver i sin släktkrönika, som också finns på Stadsarkivet i Malmö,: “År 1849 köpte Falkman tillsammans med sin svärfar, Petter Ståhle, Stensjö säteri i Halland, gård, kvarn och tegelbruk, för 27.333 rdr banco.”
Läs mer om Ludvig Berckhan Falkman, 1808-1891, lantmätare och ämbetsman, författare till Minnen från Malmö under första hälften af innevarande århundrade.

Länkar
PDF: Petter Ståhle och hans trävarufirma — levnadsöden och affärshistoria
Av Anna-Mi Wendel, Elbogen 2016
PDF: Malmö diskontverks fall 1817. Av Björn Sjövall, Elbogen 1940

Samlingssida för allt om Petter Ståhle, hans familj, verksamheter och egendomar

För mer att läsa om Malmö på 1800-talet och om den tidens handelsverksamhet och svensk ekonomi se litteraturlistan till min artikel i Elbogen 2016.