Jag börjar min släktforsknung i mitten med Jonas Ståhle II – och med den stavningen på efternamnet – och knappar in på Google Maps om det finns något Benthen ute i världen och då helst i gränstrakterna Tyskland-Polen. Min far skriver nämligen i ett brev 1965: ”…så erhöll jag idag ett brev från min släkting i Lund som bedriver forskning på landsarkivet där om platsen där denne Jonas Stål stupade 1704 skall vara Benthen (…). Enl. uppslagsbok är detta en stad i preuss ober-Schlesien invid gränsen till polska Schlesien vilket torde stämma bättre enär Karl XII då var i dessa trakter.”

Jodå, det finns ett Benthen även om det var ett u och inte n i ortnamnet förr: Beuthen. Detta kan räknas som ett enkelt missförstånd av handstil och enär placering stämmer tas som säkert att det är Beuthen det handlar om, men när kommunen efter andra världskriget kom att tillhöra Polen har den bytt namn till Bytom. Så min far hade nog ett väldigt gammalt uppslagsverk att tillgå. 🙂
Läs om Bytom i Wikipedia.

Jaha, vad gör man nu? Orten för var Jonas II stupade är hittad, kanske, men vad gjorde han där? Ett annat ättelägg till mina anfäder kommer mig till hjälp. Magnus Jonsson (sic!), som på sin morfars sida har samma anfäder som jag, och som också har försökt gå våra karoliner i spåren, han tipsar mig om Gustaf Adlerfelts verk KARL XII:s KRIGSFÖRETAG 1700-1706 (Norstedts, 1919). Här ska det stå var Karl XII och hans karoliner befann sig i september 1704.

Sagt och gjort jag söker efter verket på Bokbörsen och får napp: 212 kronor, som hittat! Ivrigt kastar jag mig över boken som anländer efter några dagar och läser innantill, vid först dateringen ”16/26” (i september 1704 alltså):
”…igenom staden Rawa till een by Rebenna, 3 mihjl, hwarest det notabelt är, att bönderna ifrån uhrminnes tijder haffwa waret renommerade att kunna wähl curera den fransöska siukdomen och bliffwa dageligen tillijtade af nödlijdande polacker.” Gustaf Adlerfelt gör ju rena turistguiden!

Därefter nästa notering daterad 19/29 (september 1704): ”Konungen i Swerige marscherade wijdare till Tomaschof , 3 1/2 mihjl, och däridfrån till byn Labonie, 3 mihjl, som ligger icke långt ifrån Zamosch, een fästning, som hörer zamoischerna till”. Fortsättningsvis berättar sistnämnda anteckning att fästningen öppnade portarna för Karl XII med trupper som tog in där för några dagar.

Men nu har vi problem. De ovan nämnda byarna går i de flesta fall att hitta på en karta över Polen idag, men de ligger runt Lublin, de flesta söder om. Detta är väldigt långt bort från Bytom i sydvästra Polen: Från Bytom är det 27 mil till Lublin. Från Bytom till mittemellan de på rak linje söder om Lublin belägna byarna Tomaszow och Labunie är det 32 mil.
Dessutom varför ständigt två datummärkningar? Och plötsligt hittar jag en anteckning till i Adlerfelts bok vilken också är daterad 19/29 september 1704, men den texten handlar om en generalmajor Mejerfelt och var denne befann sig i nuvarande Polen med sina svenska trupper. Aningen oklart och rörigt så nu är det nog dags att läsa bruksanvisningen till boken: förordet av Samuel E. Bring.

Aha-upplevelser
Samuel E. Bring har bringat i bokform Gustaf Adlerfelts arbete. Den förre var bibliotekarie på Kungliga Biblioteket under första halvan av 1900-talet, den senare var kammarherre hos Karl XII från 1701 tills en kanonkula på Poltavas slagfält satte punkt för hans liv 1709. Adlerfelt följde således med och hade ögonvittnesskildringar att ge av kungens fälttåg. Men hans uppgift var också att till fältkansliet få in rapporter från andra befälhavare för den under det nordiska kriget utspridda stora svenska armén. Bring redogör i inledningstexten hur Adlerfelts bok just är en sammanställning av från olika uppgiftslämnare insamlade rapporter och hur dessa noteringar har redigerats och översatts, etc.

Styrkan i verket är dess samtidighet, svagheten det okontrollerbara. Det här betyder att en försiktighetsklausul inträder vid användandet av Adlerfelts bok -som i mitt tycke felaktigt benämns som dagbok. Men, givetvis, detta är ett källmaterial. Den ingår också i en rätt omfattande samling av andra samtida rapporter från Karl XII:s krigföring, se min litteraturförteckning nederst.
Men man måste ändå alltid vara försiktig med vad man påstår måste vara fallet. 🙂 Kan man komma fram till att vissa händelser kan ha ägt rum kan det vara den höjd som gick att erövra. När det gäller Adlerfelt bör det också läggas ad notam att i hans uppdrag säkerligen även låg ett propagandasyfte med uppgifterna som skulle framläggas. Vad har, till exempel, inte kommit med?
Bring omnämner vidare de dubbla dateringarna vid i verket ingående rapporter. Detta har att göra med att Sverige under 1700-talet gick över från den julianska kalendern/svenska kalendern eller gamla stilen till den gregorianska kalendern/ nya stilen. Skillnaden mellan kalendrarna var 11 dagar som den gregorianska låg före. På grund av krig och annat trassel tog det Sverige lång tid att komma i kapp med den nya tiden. Därav att Adlerfelts uppgifter oftast har tvenne dateringar.
Läs mer om kalenderbytet här.

Ovan medför att vad betyder det då att Jonas II ska ha stupat den 18 september 1704. Gjorde han detta enligt den julianska eller gregorianska kalendern? Om julianska så har jag två olika rapporter till mitt förfogande gällande 19/29 september, men om den 19 är enligt den gregorianska kalendern så har jag två andra. Det handlar i båda fallen om var kungen respektive generalmajor Mejerfelt befann sig och vad de sysslade med.

Vem var Mejerfelt? Greve August Johan Mejerfelt var härförare och officer under Karl XII. 1704 utnämndes han till generalmajor över kavalleriet. Han var dansk och deltog med den äran i Polen på svenskarnas sida. Nåväl Adlerfelt följer hans förehavanden och meddelar att den 19/29 augusti befinner sig Mejerfelt med de sina i Latowice som på en karta visar sig vara 15 mil från Bytom… Han drog sig därefter norrut mot Posnan och förlade sina trupper där 9/19 september. Det är 25 mil från Posnan ner till Bytom och därifrån österut bort till Tomaschof/Labonie som Karl XII var i trakterna av är det 32 mil.
Inte riktigt raka vägen från Posnan till kungens läger i Zamosch, (raka vägen ger 48 mil), men med tanke på var fienden befann sig kanske detta var enda möjligheten för en mindre avdelning att ta sig via. Om man behövde kommunicera härarna emellan, för att ansöka om förstärkning, till exempel.

Det stod nämligen intensiva strider i september runt Posnan som Mejerfelt tvangs inta för att undkomma, men då för att bli belägrad av fienden. Adlerfelt skriver: “Generalleutnant Brant bleff där i neigden stående, inn till des Patkull med infanteriet och attolleriet ankom, då staden blef angrepen medelst een formel belägring, och ehuruwähl densamma af ingen särdeles defension war, mehr ähn det som dee swenske repareradt af een gammal och mehrendels förfallen fortification, så war man lijkwähl därinne resolverad att wåga det allra ytterste.” (19/29 september)

Kanske några ridande karoliner gav sig av från Posnan, i sporrsträck och tagandes den säkraste vägen till kungen för att rapportera om läget. Så kan det ha gått till. Så behöver det dock, naturligtvis, inte ha gått till när min anfader Jonas Ståhle, kavallerist i Karl XII:s armé sägs ha stupat i Polen den 18 september 1704. Men någon var med när han lämnade jordelivet och lämnade upplysningarna vidare om plats och tidpunkt. Varför han dog där är en fråga som hör evigheten till för att travestera Viktor Rydbergs Kantat.

Det jag saknar är så klart källan till ortangivelsen att Jonas Ståhle ska ha stupat i Bytom. Var min fars kusin tagit del av den upplysningen är förlorade fakta. Kanske uppgiften en dag dyker upp någon annanstans. Jag har ännu inte plöjt igen om de militära rullorna från den här tiden! Men det jag hittills har tagit del av har varit mycket intressant!

Sammanställning källor och länkar
Bytom
Gregorianska och julianska kalendern
Gustaf Adlerfelt
Johan August Mejerfelt; Efterretninger om Gammelkjøgegaard og Omegn, sid 31ff
Petter Ståhle, familj, trävarufirma och egendomar.
Samuel E. Bring

Litteraturtips
Adlerfelt, Gustaf. KARL XII:s KRIGSFÖRETAG 1700-1706 (Norstedts, 1919)
Larsson, Göran & Smedberg, Marco. Det skånska kavalleriet, en kulturhistoria. (Historiska Media 2023)
Quennerstedt, August: Karolinska krigares dagböcker. 12 delar (Berlingska boktryckeriet 1901-1918). Digitaliserad genom projekt Runeberg.
Åberg, Alf & Göransson, Göte. Karoliner. (Bokhuset 1982)

Alla avsnitt
Om mina anfäder karolinerryttarna
Läs den spännande jakten på var Jonas Ståhle II stupade!
På spaning efter Jonas Ståhle III
Jonas III, trogen sventjänare i Mellanköpinge
Tecknen tyder på Tydinge för Jonas III
Är det Nils Swenson som finns bakom namnet Jon Ståhl?