Det går bra att bo här uppe, jag har vant mig vid att folk säger va? när jag pratar med dem eller att de intelligent säger Du kommer från Skåne? Etc.

Men idag blev det lite väl tragikomiskt. Jag skulle fylla på mitt gröna plastkort med nya resebiljetter för SL, Stockholms Lokaltrafik. Man kan även betala med bankkort eller mobilapp när man reser och blippa dessa vid spärrar och betalstationer. Kommunikationerna är dessutom jättebra så allt är toppen inklusive att det går att åka kors och tvärs inom hela regionen med buss, tunnelbana, pendeltåg, etc, under 74 minuter för pensionärsrabatterade 26 kronor. Kan inte vara bättre!

Förutom användarkompetensen möjligen… För idag när jag i mobilappen skulle ladda mitt kort med nya resor så gjorde jag inte det. Utan jag knappade in och betalade för 20 resor, 520 kronor, vilka alla bara gällde de närmaste 74 minuterna… Biljetterna hade alltså inte laddats på kortet utan hamnat direkt i mobilappen.

Jag får panik och kastar mig på att ringa upp SL:s kundtjänst som tack och lov har öppet dygnet runt. Men vad möts jag av? Jo en robotröst som ber mig berätta mitt ärende. “Det blev fel när jag skulle ladda kortet”, säger jag. “Jag förstår inte”, svarar rösten, “kan du upprepa vad du behöver hjälp med?”. Jag känner mig maktlös och säger sammanbitet långsamt “Jag vill prata med en levande människa!”. Då utbrister roboten: “Jag förstår inte vad du säger, jag kopplar dig till en handläggare istället!”.

Yes, skånska är vägen till framgång! Äntligen fick jag prata med en synnerligen effektiv kundtjänstperson som på sekunden skyfflade över resorna till mitt kort! Det sista jag bad henne om var att inte säga något till min son, han tycker redan jag är gaggig och att inte kunna ladda sitt SL-kort på mobilen är säkert ytterligare en inteckning på det! Trevlig helg!