Folkdräkt ska sys för hand!

Har sytt en skjorta till min son som dansar folkdans i ett fantastiskt fint lag. Plagget är sytt för hand i lintyg i Torna härads stil. Allt enligt traditionen. Broderiet följer gammal förlaga om initialer för skjortbärare, vederbörandes fars förnamn och så S för son.
För en som sytt mycket kläder på maskin och ändrat i mönsterna och valt tyg efter egen smak är det här något helt annat. Båda fenomenen har sin nytta och charm. Men är det folkdräkt som ska sys ska det vara för hand och enligt häradsmönstret. Annars tycker jag man ska kalla det för något annat.
Att sy för hand i gammal tradition har varit som att gå i anmödrars handspår; och att inte tråckla och förbereda så mycket utan ta det lugnt och låta de gamla enkla sömnadsmetoderna och stygnsorterna lunka sig fram nåltag för nåltag är mycket meditativt och frigörande, lustigt nog, mitt i regelverket.
Nu håller jag på med en väst i vadmal och lin.

This entry was posted in Arbete & Fritid and tagged . Bookmark the permalink.

7 Responses to Folkdräkt ska sys för hand!

  1. Mikael says:

    Mycket fin skjorta, men jag håller inte med ang. handsömnad. I de bygder där dräktskicket levde kvar som en levande tradition även efter industrialismen (ca 1860-70) sydde man (och t.o.m. broderade) sina dräkter på maskin. Det gäller iaf för Dalarna, kan förstås inte uttala mig om hur de skånska dräkterna “ska” sys

  2. wendel says:

    Intressant uppgift! Jag tyckte bara det var så rogivande att sy utan maskin och lita på handens och nålens väg genom tyget, det kändes äkta. Men den min inställning kan vara ett romantiserande av hårda omständigheter där symaskinen blev en välsignelse. Så okey, då! 🙂
    Tack så hemskt mycket också för att du tycker skjortan jag har sytt ser fin ut! Jag måste säga att din verksamhet i genren går verkligen inte av för hackor utan oj vad fina saker du syr och vilken bra blogg du har om folkdräkter och andra historiska kläder: http://historiskdrakt.wordpress.com/
    Jag blir djupt imponerad och vill lära mig sy sådant också, verkar ju jättehäftigt!

  3. Mikael says:

    Tack Wendel för komplimangerna, tror inte att du kommer att ha några problem med att sy andra dräktplagg (jag är ju fortfarande en glad amatör). 😛 Vore bara kul att se fler dräktplagg eftersom jag ännu inte kan så mycket om den rika skånska dräkttraditionen.

    I övrigt håller jag med dig, jag handsyr också de dräktplagg jag gör och skulle aldrig byta det mot maskinsöm (som du skriver är det vaninnigt rogivande), men jag skulle inte heller vilja påstå att min dräktuppsättning är mer äkta än de som har en maskinsydd variant, lika lite som en handsydd kostym är mer “äkta” än en maskinsydd. Men jag är medveten om att det finns olika åsikter kring det där och har ändå tänkt skriva om det längre fram på min blogg.

  4. Maria says:

    Jag håller helt med om att folkdräkt ska sys för hand. Syr själv en Tornadräkt. Förlagan är en tjänsteflickas dräkt som visats på Kulturen i Lund. Raffinerat enkel modell. Mörkblått engelskt kläde både i kjol och överdel. Skördesärk i enkel stil med vackra hålsömsbroderier. Förkläde i färggrant, randigt ylletyg.

    Vad jag vet härstammar modell och sömnadssätt från 1500-talet. Jag njuter av att arbeta långsamt och metodiskt. Det finns massor av intressanta detaljer i dessa gamla klädesplagg. Liksom du är jag inte pedant i andra arbeten. Men detta ska göras noggrant.” Historisk verkstad” kan man kalla systugan som Lunds studenters folkdanslag har.

    Blev nyfiken på hur du fått sonen att dansa folkdans. Eller är det något han kommit på själv?

    Maria

    • Kerstin Castengren Johansson says:

      Maria, jag blev intresserad av din Tornadräkt speciellt då ditt förkläde. Jag undrar hur det ser ut? Finns det bilder någonstans på detta.
      Kerstin

  5. wendel says:

    Jag har fått ge mig lite om handsömnaden. Min kursledare samt signaturen Mikael som också kommenterar här ovan och som har en jättefin blogg om historiska dräkter, de säger båda att det inte är fel att sy folkdräkter på maskin när dessa kläder så att säga syddes på maskin från början, till exempel.
    Och för vissa folkdräkter har en del detaljer alltid sytts på maskin, etc. Men jag tror alla håller med om att det är så oslagbart rogivande sy för hand i allmänhet, men folkdräkt i synnerhet. För de senare är så robusta och oslagbara i sina konstruktioner.
    Jag syr nu färdigt en herrväst i Tornadräkten till min son som alltså fått en skjorta av mig först. Sedan kan jag inte sy mer för det går inte att få tag på riktigt mollskinnstyg till Tornadräktens gula herrbyxor längre. Vet du så hör av dig!
    Min son drogs med av en nyfunnen bästa kompis som väl fösts in av sin flickvän som dansat sedan barnsben. Och det var fler sådana bestämda unga kvinnor i det här folkdanslaget som jag tror därmed har en av Sveriges yngsta besättningar i sitt folkdanslag -och det är ju jättekul. Jag tittar gärna på när de uppvisningsdansar; folkdans och tango är det enda i den vägen som det är roligt att vara åskådare av.

  6. Kerstin Castengren Johansson says:

    De flesta Skånska häradsdräkterna bygger på dräkter som är gjorda före den tid då symaskiner ägdes av allmogen. Visserligen fanns symaskiner att köpa 1860 enligt annonser i tidskrifter och adresskalendrar. De tidigaste uppgifter jag funnit om symaskiner finns i dels en bouppteckning år 1899, den är då inte betald, men mina släktingar tillhörde inte de med stora gårdar. Den andra uppgiften kommer från tant Augusta som berättade att hennes mor ägt en symaskin som hon använde för att kunna försörja familjen. Maskinen var ej helt betald då en eldsvåda utbröt, huset brann upp med alla inventarier. Men hela familjen och symaskinen räddades, detta hade inträffat i hennes barndom. Kvinnan som berättade detta för mig var född 1887 och branden måste skett före 1908.
    Vid denna tid så hade de flesta slutat att använda det som vi idag kallar folkdräkter. De som fortfarande använde den typen av kläder var äldre personer och jag tror inte att de köpte symaskinstillverkade kläder.
    På andra håll i landet t.ex. Dalarna, Hälsingland brukades kläder typ folkdräkt mycket längre än här i Skåne. Jag räknar inte in användandet av nationalromantiska strömningar som jag tycker handlar om annat än det dagliga bruket av kläder. Kan nämna att kvinnan som berättade om symaskinen har bott i Kvarnby.
    I bouppteckningar ser jag att kvinnorna i min släkt under tidigare perioder före ca 1870 tyckts äga kläder som vi idag troligen skulle uppfatta som folkdräkter. Jag antar att dessa var handsydda, när ingen i deras närhet tycks äga symaskin.
    De tidiga symaskinerna var dyra 200 riksdaler enligt annons i 1862 års upplaga av Göteborgs Adresskalender från firman Hagström & Hallgren som har en den amerikanska symaskinen Wheeler & Wilson till försäljning.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s